Annons:

Mellanösternexperten: Trump börjar förstå att Israel inte vill ha fred

Donald Trumps USA

Uppdaterad juni 27, 2025, Publicerad juni 25, 2025 – av Markus Andersson
Trump måste förstå att Israel aldrig kommer att sätta USA:s bästa i första rummet, konstaterar Trita Parsi.

President Donald Trump börjar inse att Israel inte vill ha fred – utan istället gör allt för att dra in USA i ett omfattande krig med Iran. Det konstaterar Mellanösternexperten och statsvetaren Trita Parsi.

”Om Trump vill ha fred och få till en överenskommelse mellan USA och Iran, har han inget annat val än att tvinga Israel att acceptera att USA måste sätta sina egna intressen först”, betonar han.

I ett uppmärksammat videoklipp som fått stor spridning på sociala medier går president Donald Trump till hård attack mot Israel, kort efter att landet intensifierat bombningarna mot Teheran och bara timmar efter att Trump meddelat att parterna kommit överens om vapenvila.

– Så fort vi slöt avtalet gick Israel ut och släppte en mängd bomber som jag aldrig sett förut – den största vi någonsin har sett. Jag är inte glad på Israel. När jag säger: 'Okej, nu har ni tolv timmar', då går man inte ut den första timmen och bara släpper allt man har på dem. Så jag är inte nöjd med dem.

Annons:

– Jag är inte nöjd med Iran heller. Men jag är verkligen missnöjd om Israel gick till anfall i morse på grund av en raket som inte ens träffade, som kanske sköts av misstag. Det gör mig inte glad. Vi har i princip två länder som har krigat så länge och så hårt att de inte vet vad fan de håller på med. Förstår du det? sa den märkbart upprörde presidenten till en journalist.

Även på den egna plattformen Truth Social skärpte Trump tonen mot israelerna och beordrade dem att upphöra med bombningarna.

”Israel. Släpp inte de där bomberna. Om ni gör det är det en allvarlig överträdelse. Ta hem era piloter, nu!”, skrev han.

Foto: faksimil/Trump/Truth Social

Fortsatta bombningar

I ett senare inlägg hävdade Trump att ”Israel kommer inte att attackera Iran. Alla plan kommer att vända om och flyga hem, medan de gör en vänskaplig ’planvinkning’ till Iran.”

”Ingen kommer att skadas, eldupphör råder”, lovade han.

Kort därefter rapporterade dock iranska nyhetsbyråer att Israel genomfört attacker i den västra delen av landet. Enligt ISNA hördes explosioner nära städerna Babol och Babolsar, medan nyhetsbyrån Mehr uppgav att projektilerna slagit ner i ett tomt, obebott område.

Israeliska tjänstemän uppgav för The Times of Israel att IDF genomfört ”ett mindre anfall” mot en iransk radar norr om Teheran, som svar på en tidigare attack från Iran.

"USA måste sätta sina egna intressen först"

Den svensk-iranske statsvetaren och Mellanösternexperten Trita Parsi har reagerat på Trumps tonläge mot sin närmaste allierade och menar att Trump tycks börja förstå att Israel inte är intresserat av att skapa fred i regionen – utan kommer att göra allt man kan för att dra in USA i kriget.

”Trump börjar också inse kärnan i problemet: Israel vill inte ha fred och vill inte tillåta att USA håller sig utanför det krig som Israel har startat helt i onödan. Om Trump vill ha fred och få till en överenskommelse mellan USA och Iran, har han inget annat val än att tvinga Israel att acceptera att USA måste sätta sina egna intressen först”, skriver han på X och fortsätter:

”Om han inte gör det, kommer Netanyahu att se till att Trump sätter Israel först – och drar in USA i ett ändlöst krig med Iran. Det finns inga andra alternativ”.

I en intervju med Democracy Now utvecklar Parsi sitt resonemang. Han menar att Trump är mycket frustrerad över att Israel ignorerar amerikanska direktiv och gör allt för att eskalera konflikten – och säkerställa att även USA intensifierar sitt militära engagemang.

– Israel vill fortsätta det här kriget. Israel vill bara ha ensidiga vapenvilor där de själva får fortsätta att bomba de aktuella länderna. Det är exakt vad de har gjort i Gaza, det är vad de har gjort i Libanon – och det var samma sak de ville göra här. De ville också försäkra sig om att USA inte skulle kunna hålla sig utanför det onödiga krig som Israel startade, bedömer Parsi.

Tror att Trumps har genuina intentioner

Han menar att Trump är genuin i sin vilja att få till ett hållbart avtal om vapenvila och sätta stopp för stridigheterna – men att presidenten valt fel vägar och metoder.

– Jag tror att han är uppriktig i sin vilja att nå en vapenvila och hålla sig utanför det här. Vi har sett vilket motstånd som har växt fram i stora delar av hans egen väljarbas, och nu upptäcker han att israelerna, i slutändan, ville dra in honom till den här punkten – för att hålla honom kvar i kriget, inte för att låta honom dra sig ur eller möjliggöra fred eller en vapenvila.

Inledningsvis påstods bombkampanjerna mot Iran handla om att förhindra landet från att skaffa kärnvapen – ett budskap som upprepats av neokonservativa och israeliska röster i över 40 års tid.

Snart började dock både israeliska företrädare och republikaner deklarera att den iranska regimen måste störtas, med våld om så krävs – och ersättas med ett mer proisraeliskt och västvänligt styre. Även Trump har uttryckt sig positivt på sociala medier om att tvinga fram ett regimskifte i Iran, något som lett till hård kritik inom den egna väljarbasen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en satellitbild av Ontariosjön till vänster och Donald Trump till höger.
Donald Trump har beordrat amerikanska myndigheter att kalla Ontariosjön för ”Lake America”.

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Folkmordet i Gaza

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palestinademonstranter med flaggor och bojkottskyltar utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London.
Palestinademonstranter utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London den 22 juli 2023. Protesten gällde företagets dåvarande sponsring av Israels fotbollsförbund.

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford vända mot varandra.
USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford.

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.

Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.