Stockholms tingsrätt har idag dömt den nyligen mördade Salwan Momikas medhjälpare Salwan Najem för ”hets mot folkgrupp” till villkorlig dom och dagsböter efter hans medverkan i flera koranbränningar sommaren 2023.
– En farlig dom, menar välkände journalisten Janne Josefsson.
Najem genomförde sommaren 2023 fyra uppmärksammade koranbränningar i Stockholm tillsammans med den nyligen mördade Salwan Momika.
På måndagseftermiddagen fastslog tingsrätten att Najem gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i fyra fall. Straffet blev villkorlig dom och dagsböter.
Rätten anser att även om syftet var att kritisera islam, har handlingarna ”med tydlig marginal överskridit vad som är en saklig debatt och kritik”.
Janne Josefsson kritiserar domen
Den välkände journalisten Janne Josefsson är en av flera som uttryckt stark kritik mot domen. Han menar att den utgör ett hot mot yttrandefriheten och ifrågasätter också om islam kan betraktas som folkgrupp. Josefsson varnar främst för att domen kan skapa en farlig praxis.
– Från ett Sverige där polisen har skyddat bränning av koranen, kommer de nu, om det händer igen, gripas och riskerar fängelse, säger Josefsson till Teliakanalen TV4.
Han säger samtidigt att han inte står bakom koranbränningar.
– Men rätten att göra det, är vad jag är stolt över att vi hade i Sverige. Nu om den här domen står sig, så är det helt slut med det. Jag tycker det är en farlig dom, jag hoppas inte att den står sig.
Journalisten Janne Josefsson är mycket kritisk till dagens dom mot koranbrännaren Salwan Najem: ”Rädd att det kan få ännu värre konsekvenser”: https://t.co/uWJ4afG93z pic.twitter.com/ryawgEW4xX
— TV4 Nyheterna (@Nyheterna) February 3, 2025
Ifrågasatt lag
Domen har återigen satt fokus på den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Kritiker hävdar att lagen är otydlig och lämnar utrymme för godtyckliga tolkningar, vilket kan leda till och i flera fall också har lett till inskränkningar i yttrandefriheten.
Frågan om var gränsen går mellan legitim religionskritik och hets mot folkgrupp tycks förbli en komplex och omdebatterad fråga i det svenska samhället. Vissa menar att domen är nödvändig för att skydda allmän sedlighet eller särskilda grupper, medan andra ser den som ett hot mot rätten till religionskritik.
Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke säger i en intervju med skattefinansierade SVT, att det fortfarande finns frågetecken kring hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
– Tittar man på vad Momika respektive Najem säger i den transkribering som finns i förundersökningen så vill jag påstå att Najem uttalar sig om koranen, om Muhammed och om religionen islam och det tycker jag ryms inom en vid yttrandefrihet.
Kan bli viktigt prejudikat
Regeringen har tidigare övervägt lagändringar för att begränsa koranbränningar som hotar nationell säkerhet. Efter Sveriges inträde i Nato i mars 2024 har dessa planer dock skjutits upp, och det är oklart om och när sådana lagförslag kommer att läggas fram.
Den aktuella domen mot Salwan Najem kan i praktiken få betydande konsekvenser som ett viktigt prejudikat och även för den offentliga debatten i Sverige.
Salwan Momika stod även han åtalad för hets mot folkgrupp, men efter hans död lade åklagaren ner åtalet.
