De många åren av sjunkande räntor har varit ett direkt resultat av Riksbankens ihärdiga strävan att nå en inflation på två procent.
Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef och den som tog fram inflationsmålet, erkänner dock att det bara var ”en höftning” som inte var ”särskilt vetenskapligt underbyggd”.
Under flera decennier har Riksbankens inflationsmål på två procent styrt de svenska räntorna, och när inflationen sjunkit under denna nivå har man också vid upprepade tillfällen sänkt räntorna i en förhoppning att konsumtionen ska stimuleras – vilket lett till att Sverige under långa perioder haft bland de lägsta räntorna i världen.
I statstelevisionen SVT:s dokumentär Skuldfeberberättar dock Thomas Franzén, som låg bakom målet, att detta i själva verket togs fram mycket snabbt och lättvindigt och att han är förvånad över att det fortfarande betraktas som ”en evig sanning”.
Annons:
– Vi var tvungna att höfta till med ett inflationsmål, som kunde vara trovärdigt. Men den var inte särskilt vetenskapligt underbyggd, säger han.
– Vi trodde inte det var en evig sanning. Men den här tron på två procent blev mer och mer intensiv ju längre tiden gick. Så även nu, 30 år senare, säger man att det är två procent som ska gälla, fortsätter Franzén.
Hårt skuldsatta svenskar
Svenska hushåll är också bland de mest skuldsatta i hela världen – till stor del just eftersom långa perioder av låga räntor gjort det förhållandevis billigt att låna pengar.
– Pengarna har egentligen bara gått till att köpa bostäder. En bostad ger inte den avkastning så som en företagsinvestering gör, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi i dokumentären.
Thomas Franzén menar att Riksbanken och andra centralbanker agerat på ett oansvarigt sätt när de hela tiden strävat efter låga räntor, och att det är dags att de erkänner sina misstag och lovar att inte göra om dem.
– Men det är svårt. Det är också många som har att tappa ansiktet om man omvärderar det här.
"Måste ha en riktning"
På frågan varför Sverige så tydligt styr mot en inflation på just två procent, när ingenting faktiskt säger att just detta är den optimala nivån, svarar riksbankschefen Stefan Ingves att det handlar om att få med sig det svenska folket på tåget.
– När man ska övertyga väldigt många människor så måste man liksom ha en riktning. Det fungerar inte i ett samhälle varje morgon stiga upp och säga ’jag har ingen aning om vart vi är på väg. Det är en dålig strategi.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare.
För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala.
Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.
Ryska raffinaderier står stilla
De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad.
Annons:
Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader.
Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper.
Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning.
Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.
Trump pekar på Ukraina
USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september.
— Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump.
— Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han.
Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt.
Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik.
Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt EIB:s pressmeddelande ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte.
Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.
Värme i stället för el
Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader.
Annons:
Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet.
Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger.
— Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen, säger Tommi Nyman.
Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".
Från VTT-avknoppning till planerad notering
Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen.
Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland.
World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut.
Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS citerar, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen.
Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.
Två spår som inte är samma sak
I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet.
Annons:
Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte.
Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.
Små volymer, hög ambition
Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små.
Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinesiska DeepSeek planerar att installera minst 160 000 av Huaweis kommande AI-chipp Ascend 950DT i ett nytt datacenter i Inre Mongoliet, enligt uppgifter till Bloomberg. Satsningen skulle skapa ett av de största kända klustren med kinesiska AI-processorer och bli ett konkret steg bort från beroendet av amerikanska Nvidia.
Chipsen ska användas för att köra DeepSeeks modeller och hantera frågor från användare – den del av AI-processen som kallas inferens. Däremot har bolaget enligt uppgifterna inga planer på att använda dem för den betydligt mer krävande träningen av modellerna, där DeepSeek hittills har fortsatt att förlita sig på Nvidia.
The Decoder återger Bloombergs uppgift att tidsplanen beror på Huaweis förmåga att tillverka de nya processorerna. Varken DeepSeek eller Huawei har offentligt bekräftat beställningen, och nyhetsbyråns uppgifter bygger på personer med insyn i planerna.
Huawei-chipp för den dagliga AI-driften
Ascend 950DT är fortfarande en kommande produkt. Enligt Huaweis färdplan ska chippet lanseras under fjärde kvartalet 2026. Det får 144 gigabyte höghastighetsminne, en minnesbandbredd på fyra terabyte per sekund och två terabyte per sekund i bandbredd mellan processorerna.
Annons:
Huawei marknadsför 950DT både för modellträning och för den så kallade avkodningsfasen i inferens, när en färdig modell steg för steg genererar sitt svar. DeepSeeks rapporterade val att tills vidare begränsa chippet till drift visar samtidigt var den kinesiska halvledarindustrin redan kan ersätta Nvidia – och var det amerikanska bolagets hårdvara fortfarande bedöms vara svårare att undvara.
En tekniker inspekterar utrustning i Horingers datacenterkluster i Inre Mongoliet. Foto: Su Yali/Xinhua.
Storleken på beställningen måste också sättas i perspektiv. Huaweis eget Atlas 950 SuperPod är konstruerat för upp till 8 192 Ascend-processorer. DeepSeeks uppgivna volym motsvarar chipmängden i närmare 20 sådana fullskaliga system, även om den slutliga arkitekturen för datacentret inte är känd.
Ett datacenter i gigawattklass
Planerna på själva anläggningen blev kända i slutet av juli. Financial Post återgav då Bloombergs uppgift att DeepSeek vill bygga ett eget datacenter med omkring en gigawatts effektkapacitet i Ulanqab, cirka 35 mil nordväst om Peking, och samtidigt hyra ytterligare beräkningskapacitet från andra aktörer.
Enligt samma rapportering kunde delar av anläggningen tas i bruk mot slutet av 2027 eller början av 2028. En sådan tidsplan förutsätter dock att Huawei kan leverera processorerna i den takt som projektet kräver.
Ulanqab har på kort tid blivit ett av Kinas viktigaste områden för datacenter. Staden ligger i landets nationella satsning ”Östlig data, västlig beräkning”, där energikrävande serverkapacitet flyttas närmare billigare elproduktion i de västra delarna av landet.
Kyla och grön el lockar
Inre Mongoliet har stora tillgångar på vind- och solkraft, gott om mark och ett klimat som minskar behovet av mekanisk kylning. Årsmedeltemperaturen i Ulanqab är omkring 4,3 grader, och datacenter kan använda utomhusluft för kylning under ungefär tio månader om året. Under jämförbara tekniska förhållanden kan det enligt Xinhua minska kylenergin med 20 till 30 procent.
Regionens operativa beräkningskapacitet uppgick i augusti till 345 000 petaflops, varav 326 000 petaflops avsåg AI-beräkningar. Mer än 85 procent av elen till datacentren kom enligt Xinhua från förnybara källor.
Bara i Ulanqab hade den operativa kapaciteten nått 172 000 petaflops, med AI som mer än 95 procent av totalen. Huawei, Alibaba, Apple och flera kinesiska telekombolag har redan etablerat stora anläggningar i området.
Planerna har varit omstridda
Hur långt DeepSeek faktiskt har kommit är ännu oklart. Den 8 augusti rapporterade China Daily, med hänvisning till egna källor, att bolaget hade diskuterat samarbete med lokala myndigheter men att parterna då inte hade förbundit sig till ett datacenter i gigawattklass. DeepSeek uppgavs i stället använda en begränsad mängd hyrd kapacitet från lokala leverantörer.
Samma artikel beskrev samtidigt hur energibolaget Envision redan färdigställt en anläggning på 120 000 kvadratmeter i Ulanqab, avsedd att kunna köra upp till en miljon AI-chipp parallellt. Staden hade då lockat 89 datacenterprojekt. Den infrastrukturen gör platsen logisk även för DeepSeek, men dagens nya uppgifter är fortfarande inte en offentlig bygg- eller inköpsbekräftelse.
Kinas AI-kapplöpning flyttar in i serverhallen
DeepSeek fick sitt internationella genombrott genom modeller som kunde mäta sig med amerikanska konkurrenter trots betydligt mindre rapporterade resurser. En beställning på 160 000 processorer visar en annan sida av utvecklingen: även effektivare modeller kräver enorm fysisk infrastruktur när de ska användas av miljontals människor.
För Huawei skulle affären bli ett skyltfönster för företagets strategi att kompensera för Kinas svagare tillgång till avancerad chiptillverkning genom att koppla samman mycket stora mängder egna processorer. Företaget planerar ett Atlas 950 SuperCluster med mer än 520 000 Ascend 950DT-chipp och över 10 000 serverskåp.
För DeepSeek blir den avgörande frågan om Huawei kan leverera i tid och om den kinesiska mjukvaran kan utnyttja klustret tillräckligt effektivt. Om projektet genomförs som rapporterat får Kina inte bara ännu ett stort datacenter, utan en av de tydligaste demonstrationerna hittills av att landets AI-industri kan börja flytta den dagliga driften från Nvidia till inhemsk hårdvara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
