Den Bonnierägda dagstidningen Sydsvenska Dagbladet köper en annan Skånebaserad lokaltidning, nämligen Helsingborgs Dagblad (HD).
De båda tidningarna har skrivit under en avsiktsförklaring där det blir så att Sydsvenskan köper upp konkurrenten Helsingborgs Dagblad.
– Ett gemensamt bolag är en satsning för framtiden. I dagens turbulenta mediebransch är det viktigt att vara tillräckligt stor för att kunna möta utmaningarna, säger Lars Dahmén, vd och chefredaktör för Sydsvenskan, i ett pressmeddelande.
Sydsvenskan är idag Sveriges fjärde största tidning, och HD är den femte största. HD ägs idag till hälften vardera av familjen Sommelius och familjen Ander.
Annons:
Familjen Sommelius är allt annat än nöjda över uppköpet.
– Det är en sorgens dag för oss - men det gick inte för HD att fortsätta som egen tidning. Vi har gått med växande underskott och till slut blev situationen ohållbar. Det har varit en ganska lång process att hitta en någorlunda bra lösning som jag hoppas Bonniers och Sydsvenskan blir. Det värsta är väl hur personalen drabbas, säger Sören Sommelius till Medievärlden.
Såväl Sydsvenskan som HD har tvingats till nedskärningar den senaste tiden. Bland annat på grund av den minskande pappersupplagan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Revolut-kunder i flera länder uppger att de inte kom åt sina pengar på tisdagsmorgonen, och vissa att kortet nekades i butik, när flera av bankens tjänster slogs ut.
Störningen drabbade appen, kortbetalningar, överföringar, uttag i bankomat och kundsupport, uppger BBC. Strax efter klockan åtta brittisk tid hade Downdetector fått över 1 500 felrapporter. Revolut har enligt egen uppgift över 80 miljoner kunder i världen.
Kunder i bland annat Storbritannien, Frankrike och Spanien rapporterade problem. Det är oklart om alla användare drabbades.
I inlägg på X beskriver en kund att ha blivit förnedrad vid matinköpet när korten nekades. En annan kund på semester i Grekland skriver att Revolut inte fungerar på tre konton.
Annons:
Revolut talar själv om ett tjänsteavbrott som påverkar flera funktioner och säger att ingenjörer arbetar med att återställa full drift. Bolaget uppger också att kundernas pengar och data är säkra.
Statussidan: 27 tjänster
Vid kontrollen av bankens statussida listades alla 27 tjänster som drabbade av en pågående incident. Revolut anger att incidenten upptäcktes den 20 oktober klockan 09.47 svensk tid.
Banken skriver att teamet undersöker problemet och arbetar på en lösning, och att sidan uppdateras när felet är åtgärdat. Någon orsak eller tid för återställning anges inte.
Bland de drabbade tjänsterna fanns kortbetalningar, inloggning, överföringar, bankomatuttag, valutaväxling, aktiehandel, kryptovaluta och supportchatten. Tjänster för företag och handlare berördes också, bland annat inloggning, överföringar och betalningar via API.
Även svenska kunder har hört av sig till Nya Dagbladet och uppger att de påverkas av driftstörningarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.
Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.
Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.
— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.
Annons:
Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.
Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.
— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.
Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.
I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.
— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.
Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige har tjänat mer på affärerna med Kina än varuhandelns siffror visar. Mätt i löner och vinster gick Sverige med överskott mot Kina nästan varje år 1995–2022. Sedan åren närmast före finanskrisen bars överskottet helt av den privata tjänstesektorn, med bland annat konsulter, forskare och handelsföretag. Därför finns starka ekonomiska skäl att bygga vidare på relationen.
Siffrorna kommer från en ny rapport av Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission, och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli. De har gått igenom OECD:s statistik över handel i förädlingsvärden för perioden 1995–2022.
Metoden avgör bilden. Den vanliga handelsstatistiken bokför hela värdet av en vara i det land där den slutmonteras. En iPhone räknas därför som kinesisk export, trots att bara en liten del av värdet skapas i Kina. Lika osynliga blir de svenska ingenjörerna, programmerarna och grossisterna vars arbete byggs in i en lastbil eller ett läkemedel som säljs till Kina.
OECD mäter i stället vilka länder som faktiskt bidrar med löner och vinster i det som handlas. Med det måttet ser Kinaaffärerna betydligt bättre ut för Sverige.
Annons:
Tolv gånger större på 27 år
År 2022 skapade exporten till Kina förädlingsvärden på 10,5 miljarder dollar i svensk ekonomi, jämfört med 863 miljoner 1995. Beloppen är nominella, i löpande priser, men visar hur Kina vuxit till en betydande inkomstkälla.
Omräknat motsvarade exporten omkring 83 000 sysselsatta i hela den svenska ekonomin 2022, sju gånger fler än i mitten av 90-talet. Bara 35 000 av dem arbetade med exporten av industrivaror. Resten arbetade med andra exportflöden till Kina.
Svensk kunskap i varje fordon
Fordonsindustrin är den största enskilda branschen och stod 2022 för knappt 19 procent av förädlingen från industrins Kinaexport. Räknas hela leverantörskedjan in fördelas värdet jämnare: läkemedel, maskiner, fordon samt parti- och detaljhandeln får omkring tio procent var.
Sju av de femton branscher som får störst andel av förädlingen från industrins Kinaexport tillhör inte industrin alls. Vetenskapliga tjänster ensamma står för fem procent.
Tydligast syns mönstret i fordonsexporten. Hälften av förädlingen stannar i fordonsindustrin, men nästan tio procent hamnar i parti- och detaljhandeln och drygt åtta procent i vetenskapliga tjänster. Resten sprids över supporttjänster, programmering och konsulter, fastigheter, finans, transporter och bygg. En lastbil som säljs till Kina bär alltså med sig svensk forskning, mjukvara och finansiering.
Tjänsterna bar överskottet
Balansen i förädlingsvärden jämför hur mycket svenska löner och vinster som hamnar i Kinas konsumtion och investeringar med hur mycket kinesisk förädling som hamnar i Sveriges. Räknat på hela ekonomin hade Sverige överskott varje år 1995–2022 utom 2007 och 2022. Överskotten summerar till 40 miljarder dollar, och sedan åren före finanskrisen har de helt drivits av den privata tjänstesektorn.
Parti- och detaljhandeln gav från finanskrisen till 2022 ett överskott på ungefär 7,7 miljarder dollar. Programmering och vetenskapliga tjänster gav tillsammans mer än tolv miljarder. Järnmalmen gav omkring 2,5 miljarder och byggsektorn ungefär lika mycket.
Industrin gick sammantaget back. År 2022 bidrog Kina med nära 8,5 miljarder dollar till svensk BNP via industriprodukter, medan svensk industri bidrog med 4,8 miljarder till Kinas. Underskottet drevs av textil, elektrisk utrustning och möbler. Så sent som 2019 låg det strax under 800 miljoner dollar; enligt författarna pressade pandemin och inflationskrisen sedan upp det.
Läkemedel och fordon gick däremot med överskott. Svensk läkemedelsindustris bidrag till Kinas BNP växte från 4 till 376 miljoner dollar under perioden, fordonsindustrins från 37 miljoner till 1,3 miljarder.
Jämförelsen med Europa är talande. Mot Tyskland och EU28 hade Sverige varaktiga och betydande underskott i förädlingsvärden. Handeln med Kina var enligt rapporten mycket mer gynnsam.
Några förbehåll gäller. Siffrorna täcker 1995–2022 och säger inget om dagens balans; under seriens sista år låg hela ekonomin på minus. De 83 000 är exportrelaterad sysselsättning, inte netto skapade jobb, och balansen avser förädlingsvärden, inte vanlig varuhandel.
Därför finns mer att vinna
Rapporten gör ingen prognos, men dess bild av vad handeln redan gett pekar ut var Sveriges möjligheter ligger.
Kina har sedan mitten av 00-talet ersatt importerade insatser med egna. I datorindustrin steg den inhemska andelen av förädlingen i exporten från 56 procent 2004 till 71 procent 2022, i gummi och plast från 72 till 84 procent. Svenska möjligheter kan ändå finnas i fortsatta affärsrelationer och marknadstillträde för verksamheter som redan bidragit till exportens förädlingsvärden: vetenskapliga tjänster, programmering, läkemedel och fordon.
Samtidigt har de kinesiska lönekostnaderna närmat sig de svenska. Inom industrins produktionsprocesser låg de 2022 på 34 procent av den svenska nivån, mot tre procent 1995. Stigande löner kan betyda växande köpkraft hos företag och hushåll som efterfrågar kvalificerade varor och tjänster av det slag svenska företag redan säljer.
För de tjänsteföretag och underleverantörer som bar överskottet är marknadstillträde och fungerande affärsrelationer avgörande. En politik som försvårar affärerna med Kina riskerar därför att träffa långt fler än dem som syns i varuhandelsstatistiken.
Författarna påminner själva om att handel i grunden "handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige". Med deras angreppssätt är det, skriver de, "svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finansutskottet sa på tisdagen nej till SD:s försök att förlänga skattesänkningarna på bensin och diesel. Utan nytt riksdagsbeslut höjs bränslepriserna därmed kraftigt den 1 december.
I efterspelet till årets riksdagsval styrs Sverige av en övergångsregering vilket försvårar möjligheten att förlänga skattesänkningarna på drivmedel.
SD ville dock försöka stoppa vad partiet kallar en "chockhöjning av bränslepriserna", och tog frågan till finansutskottet genom ett utskottsinitiativ, rapporterar Aktuell Hållbarhet.
Finansutskottet sa efter tisdagens möte emellertid nej till förslaget.
Annons:
Utskottets ordförande Mikael Damberg (S) om beskedet: — Det var inte möjligt att sänka skatten från den 1 november eller få igenom de förändringar som SD föreslog i sitt utskottsinitiativ, säger Mikael Damberg till TT.
Det som återstår är koldioxidskattesänkningen på 2,40 kronor litern exklusive moms, som gäller till och med den 30 november i år. Inklusive moms motsvarar den 3 kronor litern för både bensin och diesel.
Enligt Moderaternas Edward Riedl har Finansdepartementet bedömt att en sänkning från den 1 december skulle kunna genomföras om den politiska viljan finns.
Energiskattesänkningen löpte ut vid månadsskiftet september/oktober.
Om riksdagspartierna inte enas om en lösning före den 1 december höjs bränsleskatterna därmed kraftigt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
