Annons:

Fotbolls-EM: Var femte tysk vill se fler vita i landslaget

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad juni 3, 2024, Publicerad juni 3, 2024 – av Jan Sundstedt
Tyskland vs. Ukraina fotboll landskamp 2023
Tyskland - Ukraina, landskamp 2023.

En ny undersökning visar att 21 procent av tyskarna vill ha fler etniska tyskar i fotbollslandslaget. Samtidigt är 17 procent missnöjda med att laget leds av en kapten med turkiskt ursprung.

Enligt undersökningen, genomförd av Infratest dimap och beställd av statliga TV-kanalen ARD, önskar en femtedel av de tillfrågade fler vita spelare i landslaget. Studien, som genomfördes i början av april och omfattade 1 304 röstberättigade tyskar, är en del av en kommande dokumentär om "rasism och identifikation inom tysk fotboll".

På frågan "Jag skulle gilla det bättre om fler vita spelare spelade i det tyska landslaget", instämde 21 procent av de tillfrågade.

Undersökningen visade att bland anhängare till partiet Alternativ för Tyskland (AfD) svarade 47 procent att de skulle vilja se ett "vitare" lag. Tyska Miljöpartiets (Bündnis 90/Die Grünen) väljare befann sig i den motsatta änden av spektrumet, med endast 5 procent som instämde med frågan.

Annons:

Enkäten visade även att 17 procent säger sig vara missnöjda med att Ilkay Gundogan, som har turkiskt ursprung, är lagkapten för landslaget. 67 procent ser inga problem med hans etnicitet.

Joshua Kimmich bestört

Joshua Kimmich, mittfältare i "Die Mannschaft" och till vardags i Bayern München, uttryckte i samband med en frågestund med det tyska landslaget sin bestörtning över resultaten.

Alla som har vuxit upp med fotboll vet att det här är rent nonsens. Just fotboll är ett bra exempel på hur man kan förena olika nationer, olika hudfärger och olika religioner. Det är vad vårt lag handlar om. Jag skulle sakna många spelare om de inte var här. Det här är absolut rasistiskt och hör inte hemma i vårt omklädningsrum.

Kimmich uttalade sig i Herzogenaurach, där Tyskland håller ett träningsläger inför sommarens fotbolls-EM. Den 27 man starka truppen är blandad och innehåller även svarta spelare. Han kritiserade även ARD för att ha ställt frågan från början.

När man tänker på att vi snart ska arrangera ett EM på hemmaplan är det absurt att ställa en sådan fråga när målet faktiskt är att ena hela landet. Det handlar om att uppnå stora saker tillsammans. Som lag försöker vi få med oss hela Tyskland bakom oss.

Joshua Kimmich Die Mannschaft fotbolls-EM 2024 Tyskland
Joshua Kimmich i samband med presskonferensen. Foto: DFB.DE

"Chockade över resultaten"

Filmskaparna bakom dokumentären förklarade att de under arbetets gång stötte på uppfattningen att det finns för få etniska tyskar som spelar professionell fotboll i landet.

Vi ville verkligen inte upprepa (detta baserat på anekdotiska bevis), utan snarare basera det på välfinansierade data. Vi är själva chockade över att resultaten ser ut som de gör, men de är också en bild av den sociala situationen i dagens Tyskland, motiverar ARD syftet med undersökningen.

Värdnationen Tyskland inleder turneringen den 14 juni mot Skottland i München. Därefter spelar man mot Ungern i Stuttgart den 19 juni och mot Schweiz i Frankfurt den 23 juni.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 15:07 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Migranten slog sönder bilar – här ledsnar italienarna och ger honom stryk

Migrantvåldet

Uppdaterad Igår kl 03:19, Publicerad september 6, 2026 – av Redaktionen
En man med stång vid en bil med krossad vindruta samt invånare som ingriper i Martina Franca.
Mannen slog sönder bilrutor med en stång i Martina Franca innan invånare ingrep och höll honom kvar.

En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.

Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.

Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.

Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.

Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad september 6, 2026, Publicerad september 6, 2026 – av Jan Sundstedt
En mycket stor folkmassa med spanska flaggor fyller Plaza de Cibeles i Madrid
Tiotusentals människor fyllde Plaza de Cibeles i Madrid den 2 september i protest mot regeringens hantering av krisen i Ceuta.

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.

Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.

Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.

Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.

Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.

Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.

Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.

Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.

Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.

Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.

Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.

Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.

Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.

Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.

Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.

Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.

Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.

Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.

I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.

I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.

Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.

EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.

För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.

I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.

Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.

Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.

Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.

Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar.

I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen.

Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”.

Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande.

Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk.

Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.