MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 19 augusti 2025

tisdag 19 augusti 2025

Kommentar: Läckta franska militärrapporter blottlägger Ukrainas svidande nederlag

Kriget i Ukraina

Enligt läckta franska militära bedömningar har Ukraina förlorat stora delar av sina västtränade styrkor och kan inte vinna kriget mot Ryssland militärt. Ändå fortsätter ledarna i väst att driva på för ett fortsatt proxykrig, istället för att arbeta för en fredlig lösning.

publicerad 13 mars 2024
– av Jenny Piper
Förstörda tysk- och amerikansktillverkade ukrainska pansarvagnar utanför Zaporizjzja (2023).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I kölvattnet av den franske presidenten Emmanuel Macrons uttalande nyligen om möjligheten att skicka franska trupper till Ukraina, har hemliga militära rapporter om Ukrainakonflikten läckt till det franska magasinet Marianne. Något som troligen fått Macron att svettas lite extra.

Enligt tre bedömningar gjorda av den franska militären, målas en nedslående bild upp som hävdar att Ukraina förstörde sin västtränade styrka i den misslyckade offensiven 2023, att de har slut på män att mobilisera och att dess senaste förlust i Avdeevka visar att de inte ens kan hålla linjen mot Ryssland.

Den första rapporten slår fast att ”Ukraina kan inte vinna detta krig militärt. Att väst fortsätter sträva efter en militär lösning i Ukraina skulle vara det allvarligaste felet i analys och bedömning”.

En högre officer skrev; ”Att skicka franska trupper till Ukraina skulle vara orimligt. Gör inga misstag – mot ryssarna är vi en armé av cheerleaders!

I den andra rapporten, som beskriver utsikterna för 2024, säger man att Kiev behöver 35 000 män per månad, men rekryterar mindre än hälften av det antalet, medan Ryssland värvar 30 000 volontärer varje månad. Samtidigt förstörde 2023 års offensiv hälften av Kievs 12 stridsbrigader. ”Västlandet kan tillhandahålla 3D-skrivare för att tillverka drönare eller svävande ammunition, men kommer aldrig att kunna skriva ut män”.

En lösning som framförs i rapporten är att skicka västerländska trupper till Ukraina för att utföra stöduppgifter i bakgrunden, vilket skulle befria ukrainarna för frontlinjetjänstgöring. Den andra rapporten erkände också att de västerländska specialstyrkorna och soldater i civila kläder har en mycket större närvaro i Ukraina än vad som officiellt erkänts, inklusive ganska många britter såväl som franska sjökommandon som tränar ukrainarna.

Den tredje och senaste rapporten beskrev slaget vid Avdeevka som en vild flykt för ukrainska styrkor, där Ryssland skapade ett helvete för de ukrainska trupperna genom att använda massiva glidbomber för att orsaka mer än 1 000 offer per dag. Det franska dokumentet beskrev också den ukrainska reträtten den 17 februari som plötslig och oförberedd.

Samtidigt fortsätter västmedia att måla upp konflikten som att det går bra för Ukraina och att Ryssland lider nederlag, senast i dag har flera svenska tidningar den vinkeln till exempel.

Och medan ukrainare fortsätter offras på slagfältet i ett krig som redan är förlorat, fortsätter västerländska ledare att driva på för fortsatt proxykrig. Förra veckan var det Norge som meddelade nytt militärt stöd, i går annonserade USA och Danmark att man skickar mer militärt stöd för hundratals miljoner dollar samt i dag ska EU meddela nytt militärt stödpaket där man tar pengar från den ursprungliga klimatfonden, som blev pandemifonden samt slutligen används som Kievs fickpengar.

Vi betalar med pengar som vi verkligen behöver här hemma, ukrainare dödas på löpande band tack vare vårt kontinuerliga stöd istället för att lobba för fred, krigsindustrin går på högvarv och våra makthavare utökar sin förmögenheter ytterligare – allt medan den indoktrinerade befolkningen gör vågen. Tragiskt.

#followthemoney

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas plan: EU betalar 100 miljarder för amerikanska vapen

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:34
– av Markus Andersson
Återigen ser det ut att bli EU-medborgarna som får finansiera vapenleveranserna till Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukraina har presenterat ett förslag där landet lovar att köpa amerikanska vapen för 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland. Det framgår av ett dokument som Financial Times har tagit del av.

Enligt förslaget skulle Kiev och Washington också sluta ett avtal värt 50 miljarder dollar för att producera drönare tillsammans med ukrainska företag som har utvecklat teknologin sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Ukraina delade förslagen med europeiska allierade inför måndagens möte med USA:s president Donald Trump i Vita huset, enligt fyra personer med insyn i ärendet.

Dokumentet specificerar inte vilka vapen Ukraina vill köpa, men landet har tidigare uttryckt önskemål om att förvärva minst tio amerikanska Patriot-luftvärnssystem för att skydda städer och kritisk infrastruktur.

Trump: ”Vi skänker ingenting”

Ukrainas förslag verkar utformat för att tilltala Trumps önskan att gynna amerikansk industri. På måndagen, när Trump tillfrågades om ytterligare amerikanskt militärt stöd till Ukraina, svarade han att ”vi skänker inte bort någonting – vi säljer vapen”.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sa under mötet med Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och andra europeiska ledare att gruppen vill ha USA-presidentens hjälp att säkra en vapenvila.

— Jag kan inte tänka mig att vi har ett nytt möte utan att det finns en vapenvila. Så låt oss arbeta för det och försöka sätta press på Ryssland – trovärdigheten i det vi gör i dag hänger på att vi åtminstone får till en vapenvila, sa Merz.


Avvisar ryska krav

I dokumentet betonas att ”en varaktig fred ska inte baseras på eftergifter och gratisgåvor till Putin, utan på ett starkt säkerhetsramverk som förhindrar framtida aggression”.

Ukraina uppges heller inte acceptera något avtal som inkluderar territoriella eftergifter till Ryssland och insisterar på en vapenvila som första steg mot ett fullständigt fredsavtal, enligt dokumentet.

Kiev avvisar också det förslag Putin ska ha presenterat för Trump om att frysa frontlinjen om Ukraina drar tillbaka trupper från de delvis ockuperade östra regionerna Donetsk och Luhansk. Ett sådant drag skulle skapa ”en språngbräda för ytterligare och snabb framryckning av ryska styrkor mot staden Dnipro” och göra det möjligt för Putin att ”uppnå aggressionens mål med andra medel”, hävdas det.

Ukraina kräver även full kompensation från Ryssland för krigsskador, potentiellt finansierat genom de 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som beslagtagits och frysts i västerländska länder. Sanktionslättnader bör endast beviljas om Ryssland följer ett framtida fredsavtal och ”spelar rent spel”, framhåller dokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Putin säger ja till Nato-liknande skydd för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 11:07
– av Isac Boman
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump inför fredagens möte i Alaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands president Vladimir Putin har gått med på att USA och dess europeiska allierade kan erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos regel om gemensamt försvar vid angrepp. Det uppger Trumps sändebud Steve Witkoff efter mötet mellan de båda presidenterna.

Witkoff, som deltog i samtalen på en militärbas i Alaska, beskrev utvecklingen som ett genombrott:

— Det var första gången vi hörde ryssarna gå med på detta, sa han och kallade det hela för ”banbrytande.”

— Vi lyckades vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda en skyddsnivå liknande artikel 5, vilket är en av de verkliga anledningarna till att Ukraina vill gå med i Nato, berättade Witkoff i en intervju med vänsterliberala CNN.

Trumps sändebud gav få detaljer om hur ett sådant arrangemang skulle fungera. Utvecklingen innebär dock en stor förändring för Putin. Det kan vara en lösning för att kringgå hans motstånd mot Ukrainas Nato-medlemskap – något Kiev länge har eftersträvat.

Frågan väntas bli central under måndagens möte i Vita huset, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ledande europeiska ledare ska diskutera hur den 3,5 år långa konflikten kan få ett slut.

Artikel 5 som förebild

Artikel 5 utgör hjärtat i den USA-ledda militärpakten Nato. Den säger att en väpnad attack mot ett medlemsland betraktas som en attack mot samtliga medlemsländer.

Utrikesminister Marco Rubio, som också deltog i toppmötet, betonade att veckans samtal fokuserar på att utforma säkerhetsgarantiernas struktur:

— Hur det utformas, vad vi kallar det, hur det byggs, vilka garantier som ingår som är verkställbara, det är vad vi kommer att diskutera de närmaste dagarna med våra partners, sa Rubio och beskrev det som en ”stor eftergift” för Ryssland.

Witkoff avslöjade också att Ryssland har gått med på att införa lagstiftning som säkerställer att man inte ”ger sig på andra europeiska länder eller kränker deras suveränitet.”

— Ryssarna gick med på att lagfästa formuleringar som skulle förhindra dem från – eller där de intygar att de inte försöker ta mer mark från Ukraina efter ett fredsavtal, och där de intygar att de inte kränker några europeiska gränser.

Europeiska kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen välkomnade nyheterna från Vita huset när hon talade i Bryssel tillsammans med Zelenskyj. Samtidigt planerar en europeisk koalition att skapa en militär styrka för att övervaka en framtida fred i Ukraina:

— Vi välkomnar president Trumps vilja att bidra till säkerhetsgarantier liknande artikel 5 för Ukraina, och ’koalitionen av villiga’ – inklusive Europeiska unionen – är redo att göra sin del, sa hon.

Zelenskyj kräver praktiska garantier

Zelenskyj tackade i sin tur USA för signalen om stöd för garantierna, men hävdade att mycket fortfarande är oklart:

— Det finns inga detaljer om hur det kommer att fungera, och vad USA:s roll kommer att vara, Europas roll kommer att vara och vad EU kan göra – och det är vår huvudsakliga uppgift: Vi behöver säkerhet som fungerar i praktiken som Natos artikel 5.

Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att innehållet i säkerhetsgarantierna är viktigare än vad de kallas för:

— Vi kommer att visa detta för våra amerikanska kollegor och säga till dem: ’Okej, vi är redo att göra detta och detta, vad är ni beredda att göra?’ Detta är säkerhetsgarantin, sa Macron.

”Kommer få konsekvenser”

Witkoff och Rubio försvarade också Trumps beslut att överge krav på eldupphör till förmån för ett fullständigt fredsavtal. De uppgav att betydande framsteg gjordes under mötet:

— Vi täckte nästan alla andra frågor som är nödvändiga för ett fredsavtal. Vi började se viss måttfullhet i hur de tänker kring att nå ett slutgiltigt fredsavtal, sa Witkoff utan att gå in på detaljer.

Rubio, som också är Trumps nationella säkerhetsrådgivare, förklarade att ett vapenstillestånd var omöjligt på fredagen eftersom Ukraina inte var närvarande:

— I slutändan, om det inte blir ett fredsavtal, om kriget inte tar slut, har presidenten varit tydlig med att det kommer att få konsekvenser. Men vi försöker undvika det.

— Vi är fortfarande långt ifrån ett fredsavtal. Vi är inte på randen till ett. Men jag tror att framsteg gjordes mot ett, fortsatte han.

Territoriella eftergifter på agendan

En central fråga för måndagens möte är vilka territoriella eftergifter Zelenskyj kan acceptera. Efter mötet med Trump upprepade Putin sina krav på Donetsk och Luhansk i Donbass, men det är oklart om Trump ser detta som acceptabelt.

Witkoff tillade att Ryssland vill ha territorium baserat på juridiska gränser, inte stridslinjer:

— Det finns en viktig diskussion att föra angående Donetsk och vad som skulle hända där. Och just den diskussionen kommer att stå i centrum på måndag.

Zelenskyj har hittills avvisat Putins krav på att Ukraina ger upp Donbass – som Ryssland ännu inte helt kontrollerar – som villkor för fred. I Bryssel hävdade han nyligen att ”Ukrainas konstitution gör det omöjligt att ge upp territorium eller byta landområden”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget Krim eller Nato för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:49
– av Markus Andersson
Trump kräver eftergifter från Ukraina - men hur långtgående dessa ska vara är fortfarande oklart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump är övertygad om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan stoppa kriget ”omedelbart. Detta genom att acceptera villkor som innebär att Kiev ger upp Nato-ambitioner och territorier.

Zelenskyj kan enligt Donald Trump avsluta kriget med Ryssland mycket snabbt – men bara om han är villig att göra betydande eftergifter. Det skriver den amerikanske presidenten på sin plattform Truth Social inför ett planerat möte med den ukrainske ledaren som hålls på måndagen.

”Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta strida”, skrev Trump i söndags på Truth Social, och fortsatte:

”Kom ihåg hur det började. Ingen återtagning av det Obama-givna Krim (för 12 år sedan, utan att ett skott avfyrades!), och INGET INTRÄDE I NATO FÖR UKRAINA. Vissa saker förändras aldrig!!!”

Foto: faksimil/Truth Social

Den amerikanske presidenten syftade på händelserna 2014, då den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obamas administration inte ingrep efter att Krim röstade för att återförenas med Ryssland till följd av en väststödd kupp i Kiev.

Försiktig optimism

Enligt rapporter kan det fredsförslag som ska diskuteras på måndagens möte innebära att Ukraina ger upp sina återstående positioner i Donbass-regionen. Förslaget skulle också innebära att nuvarande stridslinjerna fryses i utbyte mot vapenstillestånd.

Sådana villkor har Zelenskyj tidigare kategoriskt avvisat. Den ukrainske presidenten har konsekvent hävdat att Krim och andra regioner måste återgå till ukrainsk kontroll, och han har avvisat alla kompromisser om territoriella eftergifter.

Måndagens möte kommer kort efter att Trump träffat Rysslands president Vladimir Putin i Alaska, där båda ledarna uttryckte försiktig optimism om möjligheterna att hitta en lösning på konflikten.

Fler ryska krav

Moskva har upprepade gånger klargjort sina villkor för fred: Ukraina måste överge sina Nato-ambitioner, genomgå demilitarisering och ”denazifiering”, samt erkänna Rysslands kontroll över Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporizjzja – regioner som har röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Putin har också betonat att ett fredsavtal måste tillgodose Rysslands säkerhetsintressen och skapa en rättvis maktbalans i Europa för att en varaktig fred ska kunna uppnås och upprätthållas.

Som ett alternativ till Nato-medlemskap överväger Washington och dess europeiska allierade att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier utanför Nato:s ramverk. Det uppgav USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff till Fox News under gårdagen.

Huruvida Zelenskyj kommer att acceptera Trumps villkor för fred, eller om han väljer att fortsätta kampen, återstår att se efter måndagens möte i Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.