Våren är kommen och så är alldeles snart även tiden för potatisodling.
Potatis är inte bara ett mångsidigt livsmedel utan också lätt att odla utan vare sig tillgång till land eller ens en trädgård.
Potatis är ett ofta underskattat livsmedel som ibland fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av dess höga halt kolhydrater, som ett flertal dieter talar emot att man bör äta. Samtidigt menar många att kroppen i själva verket behöver dessa kolhydrater och potatis innehåller även nyttigheter som C-vitamin, kalium och vitamin B3 och B6.
Det är en relativt billig matvara att köpa, men har under den senaste tiden som mycket annat ökat i pris. Tacksamt nog är den inte svår att odla själv och man behöver inte ha en åkerstor tomt för att odla fram ett eget gäng.
Skillnad på norr och söder
Exakt när det är dags att börja odla potatis skiljer sig beroende på var man bor. Generellt brukar man säga att potatis sätts i mitten av april i södra Sverige och i mitten av maj i norra. Jorden behöver bli tillräckligt varm innan potatisen sätts. Sätter man ner den för tidigt kan det öka risken för sjukdomar.
Sorter att välja mellan
I världen finns omkring 2500 olika potatissorter och i Sverige odlas ett hundratal av dessa. Förenklat kan man dela upp dem i tre kategorier.
- Färskpotatis. Snabbväxande sorter man ofta äter till midsommar. Exempel kan vara Arrow, Maria eller Rocket. Dessa går inte att lagra utan ska ätas nyskördade.
- Sommar- och höstpotatis (tidiga). Ska helst inte lagras under en längre period, utan ätas under hösten. Exempel kan vara Ukama, Princess och Maris Bard.
- Höst- och vinterpotatis. Dessa kan man lagra under en längre tid. Exempelvis Annabell, King Edward och Folva.
Har man möjlighet är det bäst att odla lite av varje för tillgång till färsk potatis under sommaren och hösten och att även kunna lagra under vintern.
Börja på rätt sätt
Börja med att köpa sättpotatis. Låt inte potatisen från Ica få groddar och sätt den, då det kan finnas risk att de bär på sjukdomar. Köp istället från så kallat certifierat utsäde, med andra ord sättpotatis som är godkänd och därmed säker att odla på. När man köpt hem sin sättpotatis kan man lägga ut dem på brickor eller exempelvis i äggkartonger i ett ljust rum för att förgro några veckor, det ger en snabbare skörd. Kom därför ihåg att köpa sättpotatisen några veckor i förväg.
En sättpotatis ska vara omkring fem centimeter, men köper man större kan man också dela dem. Låt snittytan torka några timmar innan och se till att båda sidorna har groddar. Jorden ska helst vara mager och väldränerad och vissa menar att det även är bra att blanda i sand, men det är inte ett måste. Det ska också vara bra att grundgödsla innan sättning, enligt tidningen Land.
Har man tillgång till att göra ett potatisland, eller har ett sedan tidigare, är det förstås toppen. Till skillnad från vad många tänker sig är det dock absolut inget måste. Faktum är att det finns flera olika sätt att odla potatis, även om man inte orkar gräva eller ens köpa en pallkrage.
- I kruka. Se till att det är hål i botten och lägg gärna småsten, alternativt lecakulor, i botten. Perfekt för balkongen men kräver dock mer vattning än ute i jorden.
- I en låda. Det behöver inte vara en perfekt pallkrage, men någon form av låda som är byggd av vad som helst. Går att samtidigt använda som en slags kompostlåda där man kan slänga på diverse trädgårdsavfall som sedan blir till ny jord.
- I en sopsäck. Använd en tom jordpåse eller stor soppåse och gör några hål i botten. När det är dags att skörda kan man enkelt skära upp påsen och potatisarna ramlar ut.
- Direkt på marken. För den som vill minimera ansträngning kan man kasta ut lite sättpotatis på en plats man inte använder, kasta över exempelvis gamla löv eller halm så det täcker ordentligt för solen. Sedan fortsätter man allteftersom att kasta över ogräs och liknande om potatisarna tittar fram. Gräset under kommer under hösten att ha dött och det blir då lätt att göra odlingsbädd på platsen.
Hur tätt man ska sätta potatisarna är lite olika och beror på land och odlingsteknik. Generellt kräver färskare sorter mindre utrymme, omkring 20-30 centimeter, och senare sorter mer, upp till 60 centimeter. Ju längre avstånd, desto mindre risk för bladmögel.
Vattna och behåll en jämn fuktighet under hela odlingsperioden. Det kan också behövas påfyllning av jord eftersom man inte vill att potatisen ska exponeras för solen. Solen gör potatisen grön och den utvecklar då det giftiga ämnet solanin.
När potatisen är klar
När potatisen är klar varierar förstås efter sort. Generellt brukar man säga att färskpotatis ska skördas när bladen är gröna och vinterpotatis ska ligga i jorden längre tills bladen vissnat, vilket gör att den får ett kraftigare skal och håller längre. Vanligen tar det omkring tre månader från sättning till första skörd, men det kan ske på kortare tid. Det bästa är att sticka ner handen och känna efter själv hur stora potatisarna är. Känns de små kan man avvakta någon vecka och sedan känna efter igen.
Förvaring
En jordkällare är idealiskt, men det brukar också gå fint att exempelvis lagra potatis i källaren eller garaget i en låda eller papperspåse som inte släpper in ljus, så länge det inte är frost. Det går också att göra en stuka eller övervintra dem i jorden, något som vi skrivit om här.
Släng inte eventuella gröna potatisar, utan spar dem separat och använd för att göra egen sättpotatis inför nästa säsong. Fick man inga gröna går det bra att spara potatis ändå i syfte att använda till sättning, både tidiga och sena sorter. Spar dock inga som är angripna och låt dem torka en stund innan de läggs i en låda eller papperspåse. Till våren kan man ta fram dem och ställa dem ljust för att liva upp dem.
