En ny regeringsutredning efterlyser att göra föräldrabalken ”könsneutral” för att vara mer ”inkluderande”. Detta genom att bland annat ta bort ord som ”mor” och ”far”.
En lång rad kvinnoorganisationer i Sverige riktar dock kritik mot den tilltänkta förändringen, som man menar sker på kvinnors bekostnad, även om man uppfattar den som ”kantad av goda avsikter”.
Det var i slutet av 2020 som regeringen beslutade att göra en översyn av föräldrabankens nuvarande regler om föräldraskap och tillsatte en särskild utredare för uppdraget. Syftet var att granska lagen och hur man kan skapa en ”mer sammanhållen, könsneutral och jämlik reglering om föräldraskap, samt regler om föräldraansvar som är anpassade till olika familjekonstellationer”. Utredningen blev klar i somras och remisstiden löpte ut nu under februari.
Svenska kvinnoorganisationer riktar bland annat kritik mot förslaget om den mer könsneutrala föräldrabanken och menar att förändringarna i praktiken skulle ske framförallt på kvinnors bekostnad.
”Sveriges kvinnoorganisationer ser med stor oro på hur man inom svensk offentlig förvaltning och lagstiftning tycks vrida klockan tillbaka och återfalla i könsblindhet”, skriver man i en debattartikel i Schibstedstidningen SvD.
Debattörerna anser exempelvis att det blir problematiskt att ta bort ord som ”mor” och ersätta med ”den förälder som fött barnet”, eftersom det avhumaniserar kvinnor och reducerar dem till ”objekt som kan brukas av andra”, något man menar redan sker i Sverige då man bland annat undviker ordet ”kvinna” och ersätter med exempelvis ”livmoderbärare”.
Kvinnoorganisationerna menar att även om ”återgången till könsblindhet är kantad av goda avsikter”, där man vill inkludera ”den lilla men utsatta grupp människor som varken identifierar sig som kvinnor eller män eller som har ändrat sitt juridiska kön”, blir det i nuläget en exkludering av kvinnor. Inkluderingen måste kunna ske utan att man tar bort de regler som tydligt synliggör kvinnor.
”Att exkludera en majoritet genom att inkludera en minoritet är inte inkluderande”, menar debattörerna.
Debattörerna ifråga
Clara Berglund
generalsekreterare, Sveriges kvinnoorganisationer
Camilla Wagner
ordförande, Fredrika Bremer-förbundet
Hacer Korucu
ordförande, Hand in hand for women
Gunnel Hall
ordförande, Kvinnor kan
Cecilia Silfwerbrand
ordförande, Svenska kvinnors Europanätverk
Kerstin Åkare
ordförande, DEA-föreningen
Gertrud Åström
ordförande, Östersjöfred
Camilla Skyttman
ordförande, Women’s rights watch
Elsy Hedlund
ordförande, Internationella kvinnoförbundet
Susanne Hedman Jensen
ordförande, KSAN
Bodil Wandt
ordförande, WDI Sverige
Britt-Marie S Torstensson
ordförande, Winnet Sverige
Stina Johansson
ordförande, Uppsala kvinnliga akademikerförening
Amineh Kakabaveh
ordförande, Varken hora eller kuvad
Lisbeth Sundén Andersson
ordförande, Freezonen
Amin Wikman
aktivist, Kvinnofronten
Margaretha Nilsson
aktivist, Kvinnofronten
Alexandra Charles
ordförande, 1,6 miljonerklubben
Rachel Sanger
medlem, Xxantippas vrede
Mahin Alipour
ordförande, Kvinnorättsförbundet
Emma Knaggård Wendt
generalsekreterare, Ownershift
Linn Saarinen
ordförande, LHB-förbundet
Anne-Marie Morhed
riksordförande, Kvinnliga akademikers förening
Ewa Larsson
ordförande, Gröna kvinnor
Maria Rashidi
ordförande, Kvinnors rätt
Susanne Sznajderman-Rytz
ordförande, WIZO Sverige
Bulle Davidsson
ordförande, Kvinnor i Svenska kyrkan
Seyran Duran
ordförande, Kurdistans kvinnoförbund i Sverige
Ulrica Franzen
förbundsordförande, BPW Sweden
Alma Softic
ordförande, Bosnien och Hercegovinas kvinnoriksförbund
Olga Persson
ordförande, Unizon
Mona Hjortzberg
ordförande, Kvinnor inom räddningstjänsten
Ianthe Holmberg
ordförande, Svenska kvinnors vänsterförbund
Vera Segraeus
ordförande, Föreningen för kvinnors historia
Föräldrabalken är en svensk lag som trädde i kraft 1950 och behandlar rättsförhållandet mellan föräldrar och barn.
