Annons:

Studie: Hundar kan lukta sig till stress

Publicerad oktober 8, 2022
– av Sofie Persson
Resultatet kan visa sig betydelsefullt när servicehundar ska tränas.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Hundar kan skilja på en stressad och en lugn person med endast med sitt luktsinne, visar ny forskning i Nordirland.

Fynden visar att människor producerar olika dofter genom svett och andning när vi är stressade och hundar kan skilja på dessa, säger forskaren Clara Wilson.

Hundar har en minst sagt effektiv nos som hjälper oss otroligt mycket. Bland annat kan hundar sniffa fram allt ifrån knark och sprängmedel till att avgöra om någon har cancer. Tidigare studier tyder även på att hundar kan känna skillnaden mellan en glad och en rädd person enbart genom sitt luktsinne.

Nu finns det även underlägg för att hundar skulle kunna känna skillnaden mellan dofter från en människa som är stressad och en som är lugn, visar en ny studie vid Queen’s University Belfast i Nordirland.

Annons:

Forskare började med att samla svett- och andningsprover från människor att använda som bas. Sedan fick dessa människor göra en mental övning där man skulle räkna bakåt från 9000 framför två forskare.

Om deltagaren gav ett korrekt svar fick de ingen feedback och förväntades fortsätta, och om de gav ett felaktigt svar skulle forskaren avbryta med "nej" och berätta det senaste rätta svaret, säger huvudförfattaren till studien Clara Wilson, doktorand vid universitetet.

Förutom mer svett- och andningsprover mätte man även stressnivåer och hjärtfrekvenser tillsammans med blodtryck. Prover från personer som upplevde stress användes sedan i testerna. Totalt använde man prover från 36 personer till hundarna.

Hundarna fick sedan lära sig att söka i en doftserie där man hade prover från både lugna personer och de som upplevde sig stressade. Dock visste inte forskare om dofterna från de olika proverna skulle skilja sig åt, men det gjorde de.

Hundarna Treo, Fingal, Soot och Winnie deltog i studien och alla klarade av att urskilja de stressade proverna från de lugna.

Fynden visar att vi som människor producerar olika dofter genom svett och andning när vi är stressade och hundar kan skilja detta från vår lukt när de själva är avslappnade - även om det är från någon de inte känner, säger Wilson.

Resultaten, menar Wilson, hjälper till att ytterligare se banden mellan hund och människa samt hur hundar faktiskt kan interagera och tolka mänskliga psykologiska tecken, vilket i sin tur kan vara hjälpsamt vid träning av servicehundar.

Forskningen visar att hundar inte behöver visuella eller ljudsignaler för att uppfatta mänsklig stress. Detta är den första studien i sitt slag och den ger bevis på att hundar kan känna doften av stress från enbart andedräkt och svett, vilket kan vara användbart när man tränar tjänstehundar och terapihundar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

Publicerad Idag 13:41
– av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 april 2024.


Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

Annons:

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis - ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att "kvinnor är intelligentare än män" eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer "synd om" kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid

Publicerad oktober 21, 2025
– av Redaktionen
"Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin", enligt vaccinforskaren Karin Loré.

Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.

Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Annons:

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Publicerad oktober 16, 2025
– av Sofie Persson
Replika av ett cetiosaurus-skelett. Vid utgrävningen i Oxfordshire hittades hundratals fotspår.

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till "Jurassic Highway", som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade "långhalsar".

Största platsen med spår

Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Annons:

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund.

De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke.

Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde.

Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

Publicerad oktober 15, 2025
– av Redaktionen
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.

Annons:

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.