Annons:
Annons:

Tiotusentals protesterade mot elpriser i Prag

Energikrisen

Uppdaterad 5 september 2022, Publicerad 5 september 2022 – av Sofie Persson
Václavplatsen i centrala Prag under lördagen.

Uppskattningsvis 70 000 människor samlades i Prag under helgen för att protestera bland annat mot de skenande energipriserna, medlemskap i EU och Nato samt mot regeringen. Premiärministern Petr Fiala bemöter protesterna med att de "inte går i linje med Tjeckiens intressen" samt att det är ”pro-ryska” krafter som ligger bakom.

I Tjeckiens huvudstad Prag marscherade tiotusentals människor under lördagen för att protestera mot de skenade elpriserna, regeringen och även markera sin opposition mot EU och Nato. Polis har uppgett att närmare 70 000 människor samlades på Václavplatsen.

– Målet med vår demonstration är att kräva förändring, främst för att lösa frågorna om energipriser, särskilt el och gas, som kommer att förstöra vår ekonomi redan i höst, säger medarrangören till protesten Jiří Havel till tjeckiska nyhetssajten Idnes. Vi uppmanade premiärminister Petr Fiala att förhandla med oss, men vi har tyvärr inte fått något svar så vi kommer att fortsätta driva på för att denna regering ska upphöra. Vi kommer att kräva hans avgång.

Tjeckiens inflation är den högsta sedan 1993 och landets centralbank förutspår att den kan komma att gå upp till hela 20 procent, rapporterar Bloomberg.

Annons:


På en hemsida upprättad för protesterna går att läsa att man vill återuppta billig gasimport från Ryssland, mer stöd för tjeckiska företag, ha militär neutralitet och att man inte vill att ukrainska flyktingar ska bosätta sig permanent i landet.

Tjeckiens premiärminister Petr Fiala, vars parti aktivt stöder Ukraina och kriget mot Ryssland, menar att människorna inte har landets bästa i åtanke samt att rysk propaganda ligger bakom protesterna.

– Protesterna på Václavplatsen utropades av krafter som är pro-ryska, är nära extrema positioner och är emot Tjeckiens intressen, säger Fiala.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nordiska storbolagens elplan kan höja svenska priser

Energikrisen

Publicerad Idag 09:16 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden över ett skogslandskap med snö.
Vattenfall är ett av energibolagen bakom Nordic Compass energispår, där nya förbindelser och energihubbar föreslås. Vindparken Stor-Rotliden på arkivbilden är inte en av de föreslagna hubbarna.

Några av Nordens största bolag vill binda ihop ländernas elsystem med fler kablar och nya knutpunkter för el. Tanken är att elen ska flöda dit den betalar sig bäst, och för hushållen i södra Sverige kan det betyda att kontinentens dyra el får ännu större genomslag.

Planerna lades fram när nätverket Nordic Compass höll sitt första toppmöte i Göteborg den 5 november. Fler än 200 företagsledare och politiker deltog, och Finlands president Alexander Stubb invigde mötet.

Bakom Nordic Compass står fler än 40 nordiska företag, stiftelser och organisationer. I gruppen för energifrågor sitter bland andra Vattenfall, Statkraft, SKF och Alfa Laval. Industribolaget berättar att gruppen presenterade planer på nya energihubbar som ska knyta ihop de nordiska länderna.

I Göteborgs-Posten presenteras förslaget som ett sätt att sänka elpriset.

Annons:

El från Sverige till Danmark

Huvudförslaget är att länderna kopplas samman med nya kablar och en stor vindkraftpark i mitten, som ska leverera 1 500 megawatt till varje land, rapporterar Omni.

Christian Rynning-Tønnesen, som ansvarar för energifrågorna i Nordic Compass, beskriver tanken utan omsvep: elen ska gå från den marknad där priset är lägst, till exempel från Sverige till Danmark. Nästa steg är samtal med industrin och regeringarna.

Kontinenten sätter priset i söder

För svenska elkunder är det just där problemet ligger. När billig svensk el lättare kan säljas till grannländer med dyrare el ökar efterfrågan på den, och priserna tenderar att närma sig varandra.

Svenska kraftnät beskriver hur handelskapaciteten med grannländerna och kontinenten har ökat de senaste åren. Följden är att priserna i södra Sverige i allt högre grad bestäms av kontinentens priser, medan norra Sverige styrs av tillgången på vatten- och vindkraft.

Myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard konstaterar att fler ledningar inte räcker för att jämna ut skillnaderna. Södra Sverige behöver också ny elproduktion som kan köras när elen behövs.

Fler kablar kan alltså ge danska elkunder billigare el. Men när mer billig svensk el säljs söderut riskerar hushållen i södra Sverige att få se sina elräkningar stiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad 27 oktober 2026 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Annons:

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Annons:

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.