Annons:

Här är teknokratiska megastaden som byggs i Saudiarabien

Teknokratins framfart

Uppdaterad juni 10, 2023, Publicerad juni 10, 2023
– av Markus Andersson
Några bilder av stadsplanen. Tv. en jämförelse av den 500 meter höga glasbeklädda "stadsmuren" med Empire State Building i New York.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Staden Neom ska kunna hysa 9 miljoner invånare i den saudiska öknen. Jättebygget utmålas som ett högteknologiskt under, samtidigt som kritiker pekar på närmast dystopisk massövervakning dygnet runt och projektets kopplingar till ljusskygga globalistorganisationer. Den udda stadsplanen utgår från en blott 200 meter bred linje, som dock ska vara 170 kilometer lång och hela 500 meter hög.

Projektet profileras framförallt som ”klimatsmart”, helt utan bilar och med automatiserade tjänster som styrs av artificiell intelligens. Ett snabbtåg ska också gå genom den långsmala staden så att invånarna på kort tid kan ta sig från ände till ände. De boende i staden ska aldrig ha längre än fem minuters promenad till butik och mataffärer. Hela den långa linjen ska omklädas av en gigantisk glasvägg som kan sträcka sig 500 meter över marken.


Artikeln är en återpublicering från den 29 augusti 2022.


Det är den wahabitiska teokratins kronprins Mohammed bin Salman som är ansiktet utåt för idén och även den som presenterat detaljerna kring projektet. Hittills har 500 miljarder dollar investerats i bygget.

Annons:

Projektet får samtidigt kritik, bland annat för att projektet inkluderar en tvångsförflyttning av minst 20 000 människor för att kunna genomföra byggandet – huvudsakligen från landets tidigare nomadiska minoritet huwaitat.

Minst en av de aktivister som uppmärksammat att jättebygget innebär att tusentals människor förlorar sina hem har under oklara omständigheter dödats av saudiska säkerhetsstyrkor och ett flertal har arresterats och fängslats. Enligt obekräftade rapporter har flera personer ur lokalbefolkningen avrättats när de vägrat sälja sina hem till den saudiska staten.

Massövervakning - dygnet runt

Jättestaden är tänkt att fungera som ett gigantiskt och avancerat övervakningssamhälle. Ansvariga kommer nämligen att samla in de boendes data – och betala invånarna för denna.

– Utan tillit finns det ingen data och utan data finns det inget värde, förklarar Joseph Bradley, verkställande direktör för NEOM Tech & Digital CO som kommer att övervaka implementeringen av den nya teknikplattformen.

– Den här teknologin ger användarna möjlighet att gå igenom och enkelt förstå intentionen bakom användandet av deras personliga data samtidigt som de erbjuds finansiella belöningar för att godkänna användandet av deras data, fortsätter han.

Ansiktsigenkänning kommer att användas på bred front i Neom. Foto: faksimil/Youtube

De grundläggande investeringarna från den saudiska staten handlar främst om att ta fram nödvändig infrastruktur. De verkligt stora pengarna ska privata investerare stå för och visionen är en ”smart stad” designad för att styras huvudsakligen med artificiell intelligens - där data används för att hantera ström, vatten, avfall, transporter, sjukvård och säkerhet.

Enligt The Star kommer data att samlas in från användarnas hem, mobiltelefoner och från kameror med ansiktsigenkänningsteknik samt diverse andra sensorer. Denna omfattande massövervakning behövs enligt ansvariga för projektet för att ”förutse användarnas behov”.

"En fruktansvärd idé"

Kritiker lyfter också fram Saudiarabiens särskilt dåliga rykte och historik angående mänskliga rättigheter bland annat i form av att förfölja, fängsla eller till och med döda politiska dissidenter.

– Oron kring övervakningen är befogad. Det här är i praktiken en övervakningsstad, säger Vincent Mosco, som forskar om teknologins sociala påverkan.

Marwa Fatafta, policyansvarig på den digitala rättighetsorganisationen Access Now är inne på samma spår och menar att befolkningen i den högteknologiska staden luras att dela med sig av sin privata information.

– Det låter som en integritetskatastrof som väntar på att inträffa. Att lägga in pengar som incitament är en fruktansvärd idé och förvrider människors rätt att fritt ge sitt samtycke och normaliserar idén att sälja personlig data för vinst.

Enligt Joseph Bradley kommer de boende bland annat att uppmanas dela med sig av sin platsdata, sin hälsostatus och sina rörelsemönster – och om någon inte rört sig på en stund kommer en drönare att skickas ut för att ”kolla till” personen.

Ansvariga vill använda drönare för att "kolla till" invånarna. Foto: Ellen MacDonald/CC BY-NC-ND 2.0

– Hur kan jag lita på att min data bara kommer att delas så länge jag vill det och bara med de parter och tjänster som jag själv har valt. Hur kan jag lita på att det inte kommer att användas för andra ändamål, frågar sig Faisal Al-Ali, en 33-årig marknadsföringsspecialist från Dubai.

Det finns också fler tveksamheter kring Neom – i andra "smarta" städer har de boende ofta klagat på att de känt sig deprimerade, isolerade och berövade mänsklig kontakt när allting styrs artificiellt och utan mänsklig inblandning.

– Mänskliga kontakter är en nödvändig social infrastruktur. Komplicerad datoriserad infrastruktur tillgodoser vanligtvis inte viktiga sociala och kulturella behov som är avgörande för stadslivet, säger Samira Khedr, sociologiprofessor vid Ain Shams universitet i Kairo.

Andra idéer som förts fram som potentiella möjligheter i staden är flygande taxibilar och robotiserade hembiträden som gör hushållssysslor och artificiell styrning av vädret ovanför staden.

Kronprins Mohammad och oligarken Yasir Al-Rumayyan Foto: Kreml/Public Investment Fund/CC BY 4.0

Kopplingar till mäktiga globalister och storföretag

Saudiarabien ska alltså enligt uppgifter ställa upp med initialt 500 miljarder dollar från sin statliga investeringsfond som leds av den saudiske kronprinsen Muhammed bin Salman och oligarken Yasir Al-Rumayyan. Den sistnämnde har bland annat deklarerat att fonden framöver kommer att ha ett tätare samarbete med finansbolag som Blackstone och SoftBank. Han sitter också själv i SoftBanks styrelse.

Mohammed bin Salman, som inte endast är kronprins utan även landets försvarsminister, har varit drivande i skapandet av Neom och hur staden ska styras av primärt artificiell intelligens och robotar. Han har personligen täta kopplingar till den Davos-baserade ultraglobalistiska organisationen World Economic Forum och har vid flera tillfällen suttit i möten med WEF:s högsta företrädare för att diskutera “ekonomisk utveckling” och andra frågor. World Economic Forum som organisation samarbetar också öppet med Neom och stoltserar med projektet som en partner på sin hemsida.

Noterbart är också att Klaus Kleinfeld, som 2017 utsågs till ordförande för det saudiska projektet Neom och året efter till den saudiske kronprinsens personlige rådgivare, också har suttit i styrelsen för två av World Economic Forums stiftelser fram till 2016 respektive 2017. Kleinfeld har även suttit i den ökända Bilderberggruppens styrkommitté och listas fortfarande som en av WEF:s viktiga medarbetare

Kleinfeld ska enligt den saudiska regimen ”ta över ett större ansvar för att förbättra den tekniska och ekonomiska utvecklingen i Saudiarabien”.

Klart är att makteliten i Davos är mycket positivt inställda till projektet. Ledarna för såväl SoftBank Group och BlackStone Inc har hyllat megaprojektet som även ska ha en skidanläggning, simbanor för pendlare, självlysande sand, artificiellt styrt väder och ”smarta” och robotiserade lösningar för i princip alla samhällsfunktioner.

Kleinfeld på World Economic Forum 2014. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

Visionen: En stad "där vi kan se allting"

Visionen är enligt Neoms styrelse en automatiserad stad ”där vi kan se allting” – och enligt dokumenten en stad där begångna brott och överträdelser registreras automatiskt av en dator och människorna övervakas 24 timmar om dygnet.

Vidare ska Neom vara världens första ”oberoende internationella zon”. Även om det ännu återstår att se exakt hur oberoende den kommer att bli skall saudisk jurisdiktion inte råda i staden – istället ska man ha ett eget rättssystem som tagits fram gemensamt av ”lokala och internationella investerare”.

The Millenium Report tolkar detta som att Neom inte kommer att vara en officiell del av Saudiarabien och frågar sig varför den wahabitiska diktaturen är villig att ge ifrån sig ett gigantiskt stycke land som inte kommer att vara under deras egen kontroll.

Det låter inte alls som ett trevligt ställe att bo på trots allt. Faktum är att det låter som den typ av dystopiska mardröm jag alltid har varnat för”, konstaterar man.

Globalisten och transhumanisten Klaus Schwab. Foto: WEF/Greg Beadle/CC BY-NC-SA 2.0

World Economic Forums ordförande och grundare Klaus Schwab har tidigare deklarerat att ”människa och maskin ska smälta samman” och att den fjärde industriella revolutionen kommer att ”leda till en sammansmältning av våra fysiska, digitala och biologiska identiteter”.

I takt med att möjligheterna inom detta område utvecklas kommer polis och domstol frestas använda teknikerna för att bedöma sannolikhet för kriminella aktiviteter, avgöra skuld eller kanske till och med hämta minnen direkt från människors hjärnor”, skriver han vidare i sin bok Shaping the Future of The Fourth Industrial Revolution.

I Neom tycks nu åtminstone delar av dessa planer komma att bli verklighet.

Neom ska utöver den 170 kilometer långa, 500 meter höga och 200 meter breda staden "The Line" också ha en internationell flygplats, en stor skidresort, en hamn och en stor industristad som går under namnet Oxagon. 6500 hektar mark i området ska också användas för odling - och då primärt för genmodifierade grödor av olika slag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hollywood-forskare: Silicon Valley bygger demonerna från Uppenbarelseboken med AI

Teknokratins framfart

Publicerad oktober 5, 2025
– av Markus Andersson
Conrad Flynn har spårat den ockulta tråden från Aleister Crowley på 1900-talet till dagens AI-utveckling.

I en intervju med Tucker Carlson hävdar Conrad Flynn, forskare med bakgrund i Hollywood, att inflytelserika filosofer och teknologer bakom AI-utvecklingen är djupt involverade i ockultism.

Flynn beskriver kopplingar mellan moderna tech-ledare och satanistiska traditioner från 1900-talet, och menar att även ledande riskkapitalister ser paralleller mellan blockchain-teknologi och "odjurets märke" från Uppenbarelseboken i Bibeln.

Tucker Carlson inledde intervjun med att förklara varför han valde att genomföra samtalet. Han berättade att för sex år sedan blev han chockad första gången någon under en intervju använde ordet "demonisk" för att beskriva samhällsfenomen.

— Det är inte ett politiskt begrepp. Det beskriver inte ens mänsklig social interaktion. Det är ett andligt begrepp, förklarade Carlson.

Annons:

Han menade att mycket har förändrats sedan dess, och att han nu ofta hör människor tala om att det pågår ett "andligt krig" i samhället. Detta ledde honom till Conrad Flynn, vars forskning han beskrev som överraskande relevant.

En Hollywood-familjs insyn i ockultismen

Conrad Flynn växte upp i en Hollywood-familj – hans farfar var skådespelaren Robert Conrad, känd från serier som "Wild Wild West" och hans morfar, Harry Flynn, var publicist för klassiska TV-serier som "Bewitched" och "I Dream of Jeannie" – två serier med ockulta teman.

— Som pojke lärde jag mig tidigt att saker och ting inte är som de presenteras. Att det finns en skillnad mellan People Magazine-versionen av verkligheten och sanningen, berättade Flynn.

Detta ledde Flynn till ett forskningsprojekt om rock och ockultism. Han planerade en TV-serie om ämnet, med titeln "Running with the Devil", och samlade kunniga rockkritiker och experter. Men under researcharbetet upptäckte han något oväntat.

Kopplingen till Silicon Valley och AI

Flynn berättade att när han diskuterade sin TV-serie med bekanta i teknikbranschen, började de nämna "konstiga Aleister Crowley-kulter" i Silicon Valley. Aleister Crowley var en brittisk ockultist från tidigt 1900-tal, ofta kallad världens ondaste man.

— Jag började undra varför jag hörde om samma saker när jag dels forskade om serien och samtidigt fick höra om vad som pågick i Silicon Valley.

Han beskrev hur han upptäckte att moderna AI-ledare och Silicon Valley-figurer var intresserade av samma ockulta traditioner som extrema industrimusiker och gothartister från 1980-talet – figurer som Genesis P-Orridge, Brian Gysis och William S. Burroughs.

Nick Land – filosofen som "besatts av demoner"

En central figur i Flynns berättelse är Nick Land, en brittisk filosof som arbetade vid Warwick University på 1990-talet. Flynn beskrev hur hans vän, kulturkritikern Simon Reynolds, intervjuade Land 1998.

— I artikeln talade Simon om hur Nick Land enligt legenden var besatt av tre eller fyra entiteter samtidigt. Han pratade om demoner. De ritade pentagram och hyrde Aleister Crowleys hus.

Land är enligt Flynn mycket inflytelserik inom AI-kretsar, trots att han inte är allmänt känd. Flynn beskrev Lands filosofi:

— Hans position är att vi bygger denna AI som så småningom inte bara blir superintelligent, utan blir allvetande, blir allsmäktig, och blir denna övermänskliga gudaliknande sak som transcenderar mänskligheten och slutligen förstör den.

Ännu mer anmärkningsvärt, enligt Flynn, är Lands påstående att AI slutligen blir "demonerna från Uppenbarelseboken". Flynn påpekade att även Elon Musk har sagt att "med AI kallar vi fram demonerna", något Musk uttryckt upprepade gånger de senaste tio åren.

Droger, visioner och "machine elves"

Intervjun tog en märklig vändning när Flynn beskrev hur olika personer som använt psykedeliska droger, särskilt ketamin, rapporterat liknande visioner.

— Det som är intressant är att människor tar dessa droger, och de är mycket kraftfulla och de arbetar inom teknikindustrin, och de får samma idéer, samma rädslor. De tror att de i vissa fall talar med samma entiteter, sa Flynn.

Han nämnde vetenskapsmannen John C. Lilly från 1970-talet, som i isolationstankar med ketamin fick visioner om maskiner som tar över – "solid state entities" som han kallade dem, varpå Tucker Carlson ifrågasatte detta:

— Det är lite konstigt att olika människor från olika platser, olika länder, olika livserfarenheter skulle ta en drog och ha samma sorts... Det kan inte vara organiskt.

— Det är mycket konstigt, instämde Flynn, och tillade att oavsett individuella övertygelser är fenomenet i sig biologiskt intressant.

Teosofism och Satanism

Flynn förklarade hur Nick Land kallar sig själv "teosof". Teosofin grundades av Madame Blavatsky 1875 och Flynn beskrev den som "proto-hippie"-filosofi som blandade västerländsk esoterism med österländsk religion.

Enligt forskaren är Lands tolkning av teosofin att "ormen är frälsaren, att Satan och Jesus är samma person". Detta kopplas till gnostiska kulter från 200-talet.

Flynn beskrev den gnostiska tolkningen av syndafallet:

— De tror att Adam och Eva var slavar i trädgården, att de satt fast där. Att ormen, när han närmar sig dem, i princip ger dem "red pill"-talet från Matrix. Du är en slav här. Du kan ta denna frukt, detta röda piller, och du kommer att vara fri och vara som en gud.

AI som "Odjurets märke"

En av de mest kontroversiella delarna av intervjun handlade om blockchain-teknologi och dess potentiella koppling till "odjurets märke" från Uppenbarelseboken.

Flynn berättade att han för tre år sedan skämtade med riskkapitalister om att blockchain-teknologi lät mer som odjurets märke än COVID-vaccinet. Deras reaktion förvånade honom:

— De gick och läste Uppenbarelseboken 13 och sa: "Hm, det låter som vad det är." Det var inte "Tucker, det låter galet" eller "Jag är inte religiös" eller "det vi arbetar med är konstigt, men Bibeln är en gammal bok". Reaktionen var: "Ja, det låter exakt som vad blockchain-teknologin är."

Flynn nämnde även Mark Andreessen, en av Silicon Valleys mest framstående riskkapitalister, som på Joe Rogans podcast sagt att förståelse för änglar och demoner kommer att vara nödvändig för att förstå AI.

Antikrist och den digitala framtiden

Flynn utvecklade ett komplext resonemang om hur AI potentiellt kunde relatera till Antikrist-profetior. Han beskrev hur Antikrist enligt bibeln ska kunna "förstå mörka meningar" – en förmåga som påminner om hur AI kan besvara komplexa frågor.

— Om du tittar på hur många av dessa maskiner fungerar – du frågar den en fråga som ett orakel, vilket den på många sätt är. Vi bygger moderna orakel och moderna avgudar.

Han varnade för att AI-utvecklingen kan leda till en framtid där människor måste registreras på blockchain för att kunna handla:

— Mark Andreessen har sagt att alla kommer att behöva ha en online-verifiering för detta. Alla får ett nummer. Uppenbarelseboken.

Tucker Carlson frågade Flynn vad han skulle göra om detta blev verklighet:

— Om du fick veta i morgon att inget mer Amazon för dig om du inte registrerar dig på blockchain. Vad är din reaktion?

— Jag går tillbaka till att leva som folk gjorde i de gamla dagarna 1996. Du läser bara en bok, antar jag, svarade Flynn.

Kritik och motstånd

Tucker Carlson uttryckte under intervjun stark skepticism mot de ockulta influenser Flynn beskrev:

— Jag kan inte nog betona hur diskvalificerande jag tycker detta är. Jag menar, jag tycker synd om alla som leker med sådant. Men någon som säger 'jag får mycket inspiration från en kille som kontrolleras av Satan' – den personen har diskvalificerat sig själv.

Flynn förklarade att en av de mest överraskande upptäckterna i hans forskning kom från Kenneth Grant, Aleister Crowleys tidigare sekreterare och en inflytelserik gestalt inom den ockulta världen. Grant var en mäktig ockultist som hade stort inflytande på gothmusiker och industrimusiker.

Vad som fångade Flynns uppmärksamhet var att Grant själv – trots sin djupa involvering i ockultism – erkände rock and rolls destruktiva natur. Flynn citerade Grant:

— Naturligtvis är rock and roll demoniskt. Titta på hur dessa killars liv slutar. Naturligtvis är detta förfärligt för dig.

Flynn betonade betydelsen av detta:

— Detta kom inte från en pastor, detta kom från Aleister Crowleys sekreterare.

Hopp och motstånd

På frågan om vilka krafter som står emot denna utveckling, svarade Flynn:

— Jag tror att Gud är suverän, och det är något att komma ihåg i allt detta. Gud använder alla saker för sina syften. Även Antikrist och även brutalt onda saker – Gud tillåter inte bara att dessa saker händer, utan de är också tester av tro.

Flynn nämnde också att det finns kristna inom teknikindustrin som arbetar för att skapa "katakombliknande" lösningar – sätt att kringgå systemen, liknande hur tidiga kristna skapade underjordiska katakomber under det Romerska riket.

Han avslutade med att berätta om en vän som arbetar som ingenjör på ett stort teknikföretag:

— Han sa: "En del av det som kommer igenom kan inte förklaras genom normal matematik eller materiella saker. En del av det som kommer igenom från AI".

Intervjun har väckt stor uppmärksamhet i konservativa kretsar och bland dem som är skeptiska till AI-utvecklingen. Flynn planerar att lansera en substack (liknande en bloggportal reds. anm.) kallad "The Flynn Effect" där han fortsätter sin forskning om hemliga historier från Hollywood, politik och teknikindustrin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nick Boström och kampen att övervinna döden

Teknokratins framfart

Trots sitt betydande inflytande är det få som känner till hans namn. Svenske Nick Boström är professorn och transhumanisten som bland annat inspirerat profiler som Bill Gates och Elon Musk.

Publicerad oktober 4, 2025
– av Isac Boman
Nick Boström på TED-talks 2015.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.


Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade. 

Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv.

Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor. 

Annons:

Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag.

Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum.

1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant.

"Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han.

Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor.

Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi.

”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text.

Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.

Foto: Future of Humanity Institute/CC BY-SA 4.0

Nick Boström är professor vid Oxford University och grundare av Future of Humanity Institute. Han har en bakgrund inom filosofi, teoretisk fysik, beräkningsneurovetenskap, logik och artificiell intelligens. Hans bok "Superintelligens: De tänkande maskinernas tidsålder" är en av New York Times bästsäljare.

Boström har listats på Foreign Policys topp 100 ”Globala tänkare” två gånger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

Teknokratins framfart

Digital centralbanksvaluta – i Sverige benämnd "e-krona" eller internationellt som CBDC – utmålas som framtidens betalsystem och säljs framförallt in som "bekvämt". I praktiken möjliggör det tilltänkta systemet samtidigt en totalitär kontroll över befolkningen som får covidpassen att framstå som frihetliga i sammanhanget.

Publicerad augusti 16, 2025
– av Isac Boman
Bank for International Settlements i Basel, Schweiz.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.


Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.


En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag.

Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid.

Annons:

I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet.

Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag.

Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.

 

Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.

 

Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget.

Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.

 

Isac Boman

Här kan du följa CBDC-projekten

Bank for International Settlements har inrättat ett flertal innovationshubbar runt om i världen, bland annat i New York, London, Hong Kong och Stockholm, där akademi och näringsliv kommer samman för att konkretisera och tekniskt realisera de lösningar för digital centralbanksvaluta som tänkts ut i diverse tankesmedjor världen över. Här är en lista över de CBDC-projekt som just drivs via BIS innovationshubbar och här återfinns en överblick av implementationsstatus för systemet i världens olika länder, listade av den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Specialistläkaren: Sociala medier hackar våra hjärnor

Teknokratins framfart

Publicerad maj 17, 2025
– av Redaktionen
På 15 år har ätstörningarna nästan fördubblats - något som till stor del tillskrivs sjukliga trender på sociala medier.

Användarna är inte de sociala mediejättarnas kunder – utan själva produkten, där det absolut viktigaste är att fånga vår uppmärksamhet så länge som möjligt och till vilket pris som helst.

Det konstaterar psykiatrispecialistläkaren Anders Hansen, som pekar ut TikTok som ett exempel på en plattform som ”skapar information som vår hjärna inte kan titta bort ifrån”.

I statskanalen SVT förklarar han vad som händer med användarnas hjärnor när de använder sociala medier och hur skadligt mycket av innehållet faktiskt är – i synnerhet för unga användare.

– Vi människor vill tillhöra en grupp till vilket pris som helst. Det är ren överlevnad. Vi ställer oss hela tiden frågan: ’Duger jag för gruppen, är jag tillräckligt snygg, eller smart, eller smal?’ När vi får det här till oss två till tre timmar per dag uppfattar vi att vi inte är tillräckligt bra, att vi inte duger.

Annons:

– I våra hjärnor registreras det här som livsfara, och det är därför vi mår så dåligt av det. En del försöker då göra någonting åt det och exempelvis svälta sig själva...Det är djupt biologiska mekanismer inom oss som hackas av den här extremt avancerade och sofistikerade tekniken.

"Bolagen bryr sig inte"

Trots att det egentligen är förbjudet på de flesta plattformar att rikta viktminskningstips och liknande smalhetsideal till barn och unga, är detta ändå mycket vanligt förekommande.

Även om ätstörningar är en komplicerad sjukdom med många potentiella orsaker, går det enligt Hansen inte att bortse från att dessa nästan har fördubblats sedan 2010 i hela västvärlden – och att detta sannolikt beror just på de ideal som lyfts fram i sociala medier.

– Bolagen bryr sig inte om att du får en skev självuppfattning, de vill bara squeeza ur varenda sekund ur dig. Om man tänker på det, så kanske man kan väcka den inre rebellen i sig och inte låta bolagen få ens tid, förklarar han.

Förlorar på begränsningar

Psykiatriläkaren poängterar också att alla typer av regleringar och begränsningar av algoritmer och innehåll innebär att användarna kommer att lägga mindre tid på sociala medier – och att det är därför de sociala mediebolagen systematiskt motsätter sig sådana krav.

– De har inget intresse alls av att försöka stoppa sådant här.

Även om TikTok lyfts fram som det tydligaste exemplet, finns det idag en lång rad konkurrenter som fungerar på liknande sätt – bland annat Instagram Reels (Meta), YouTube Shorts (Google) och Snapchat Spotlight.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.