Den centerpartistiska riksdagsledamoten Abir Al-Sahlani, 37, har delgivits misstanke om bedrägeri. Nu bekräftar partiet att hon tar time out från sina politiska uppdrag.
”Hon har efter samtal med gruppledare Anders W Jonsson beslutat att ta time out från sina politiska uppdrag i riksdagen och som ledamot i partistyrelsen”, uppger Centern i ett pressmeddelande.
Det handlar om ett biståndsprojekt som skulle värna om demokratin i Irak. Totalt skickade Centerpartiets internationella stiftelse, CIS, miljontals kronor i statliga bidrag, som sedan försvann. I samband med det polisanmälde stiftelsen sig själva.
Det irakiska demokratiprojektet leddes av Abir Al-Sahlani, och det var hon som mottog de 3,2 miljoner kronorna. Hennes pappa Abid Al-Sahlani är den som organiserat Iraksatsningen år 2009 och 2010. Pappan Abid Al-Sahlani var även partiledare för det parti som fått stöd av Centerpartiets internationella stiftelse.
Annons:
Statsåklagare Staffan Granefeldt går nu vidare med fallet. Han vill enligt Sveriges Radio hålla förhör i Irak, där Abid Al-Sahlani befinner sig, men det rådande säkerhetsläget gör det osäkert om det blir av.
Abir Al-Sahlani
Foto: Globaljuggler/CC-BY-SA-3.0
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkeologer har hittat tre bronsföremål i ett långröse i Junkboda söder om Robertsfors. Enligt Västerbottens museum är långröset det fyndrikaste röset som hittills undersökts i norra Sverige.
Fynden är en dubbelknapp, en omkring 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett, alla av brons. Långröset är ungefär 10 gånger 20 meter stort och undersöktes inför den planerade Norrbottniabanan, skriver museet.
Ett långröse är en avlång stengrav från bronsåldern. I Junkboda finns en stenkista där den döde har begravts. Undersökningar av långrösen är sällsynta i norra Sverige, och många gravar har plundrats. Bronsföremål har enligt museet bara hittats i rösen vid ett fåtal tidigare undersökningar i regionen.
Dubbelknappen kom fram i stenkistan redan vid förundersökningen 2023. Då undersöktes bara en mindre del av anläggningen, och stenkistan lämnades "i övrigt orörd".
Annons:
I början av sommaren 2026 tog arkeologerna isär röset försiktigt, lager för lager. Den omgivande kantkedjan och stenkistan lämnades kvar. När kistan undersöktes i augusti kom dräktnålen och pincettdelen fram.
Tone Hellsten, avdelningschef och arkeolog vid museet, säger att man visste att graven var ovanlig men inte väntade sig att hitta ytterligare två bronsföremål. När dräktnålen och pincetten kom fram förstod arkeologerna att fyndet var "något alldeles extra".
Graven har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålen pekar bara på att den kan ha anlagts någon gång under bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Fortsatta analyser kan ge mer kunskap om graven och dess ålder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sven Hirdman, som i tio år var Sveriges ambassadör i Moskva, har avlidit. Han ägnade ett långt diplomatliv åt att förstå Ryssland och försvarade in i det sista en självständig svensk utrikespolitik byggd på dialog.
Hirdman hörde till en generation diplomater som byggde sitt yrke på språkkunskap, tålamod och ingående kännedom om motparten. Han studerade slaviska språk och kom till Utrikesdepartementet 1963.
Vägen gick via fredsforskningsinstitutet Sipri, där han var biträdande direktör 1969–1972, och vidare till Peking som ambassadråd 1972–1976. Han var statssekreterare i Försvarsdepartementet 1979–1982, ambassadör i Tel Aviv och därefter chef för krigsmaterielinspektionen, med ansvar för tillsynen över svensk vapenexport.
Annons:
Tio år i Moskva
År 1994 tog han över ambassaden i Moskva, där han stannade till 2004. Under de sista fyra åren var han doyen, alltså rangäldst i den diplomatiska kåren, och han var samtidigt ackrediterad i flera forna sovjetrepubliker.
Dissidentklubben beskriver honom som den gamla skolans diplomat och skriver att få svenskar var så kunniga om rysk kultur och politik. När han gästade Sveriges Radios Söndagsintervjun i mars 2022 presenterades han som diplomaten som känt Ryssland i mer än 60 år.
Enligt Dissidentklubben sörjde han djupt det han såg som en infantilisering och avveckling av svensk diplomati under det senaste decenniet. I maj 2025 intervjuade Mats Nilsson och Mattias Forsgren honom i hans hem i Bromma; han avslutade med en förhoppning om att tittare skulle börja tänka självständigt.
YouTube
Varnade för krigsrisken
Hirdman höll fast vid sin linje även när han anklagades för att förringa hotet från Ryssland. I debattartikeln "Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning", som Nya Dagbladet publicerade i juli 2023, beskrev han ett krig mellan Ryssland och USA/Nato som det största säkerhetshotet mot Sverige. Slutsatsen var att vi "därför bör göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår".
Han beskrev medlemskapet som ett genomgripande och svåråterkalleligt brott med den alliansfria linjen, med fasta åtaganden som Natos kärnvapenpolitik, militär infrastruktur och skyldigheten att bistå andra länder. Ett så stort steg krävde enligt honom brett folkligt stöd och borde avgöras genom en folkomröstning.
Han varnade också för att Sverige skulle förlora sin självständiga säkerhetspolitiska identitet. Spänningen i Nordeuropa skulle stiga, och i ett krig mellan stormakterna skulle Sverige bli ett omedelbart krigsmål, bedömde han.
Hirdman vägde också fördelarna. Han medgav att ett medlemskap kunde ge avskräckning, ett starkare försvar och närmare nordiskt samarbete, men fann nackdelarna tyngre. Det var en diplomats argument, framfört med skäl och inte med slagord.
Sina erfarenheter samlade han i böckerna "Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst" från 2015 och "Sverige i stormaktspolitikens mitt" från 2017.
Sven Hirdman lämnar efter sig en gärning byggd på kunskap om motparten, respekt för samtalet och modet att tänka självständigt även när det kostade. Hans stora ärende var att Sverige skulle göra allt för att hindra ett krig mellan stormakterna. Det ärendet förtjänar att leva vidare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen i Skellefteå bjuder in till gemensamma kvällspromenader för att öka den upplevda tryggheten. Även den som saknar hund är välkommen.
Polisen, Skellefteå kommun och Medborgarskolan arrangerar promenaderna under hösten, skriver polisen. Syftet är att dela information och prata om hur invånarna tillsammans kan bidra till ett tryggare samhälle, med utgångspunkt i trygghetsundersökningar och lokala lägesbilder.
Poliser och kommunens brottsförebyggande samordnare inleder varje promenad med information. Hundägare kan komma en timme tidigare för att prova aktiviteter med hunden. Deltagarna måste anmäla sig i förväg via Medborgarskolan.
I Skellefteå har 17 procent av de tillfrågade oroat sig för att bli överfallna eller misshandlade i området där de bor, enligt skattefinansierade statskanalen SVT. Uppgiften kommer från Polisregion Nords undersökning 2025, som besvarades av 1 789 personer i Skellefteå. I samma undersökning uppgav 0,1 procent att de utsatts för fysiskt våld på allmän plats.
Annons:
Måtten bygger på enkätsvar. De är varken brottsstatistik eller ett mått på den faktiska risken.
— Det är ett sätt att få människor att komma ut och träffas, säger polisen Carin Wiklund till SVT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksdagen har sagt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister. Endast hennes egna partikamrater röstade ja till förslaget om en ren S-regering.
Voteringen i kammaren på torsdagen slutade 248 nej mot 99 ja.
Mot förslaget röstade Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Ingen ledamot avstod. Två var frånvarande, en från V och en från MP.
Annons:
Magdalena Andersson hade i förväg meddelat talmannen att hon inte såg någon möjlighet att bilda regering, och hon räknade själv med nederlaget.
— Jag kommer att falla, sade hon inför omröstningen.
Kammaren under prövningen av Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.
Centerpartiets samtliga 25 ledamöter röstade nej.
Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist menar att C kan släppa fram en regering med enbart Socialdemokraterna.
Enligt Thand Ringqvist saknas i dagsläget dock ett politiskt program förankrat i mitten.
— Magdalena Andersson är vår mest sannolika statsministerkandidat, men det krävs en samsyn på vilken politik som ska genomföras, säger hon.
Foto: Faksimil/SVT.
MP och V: Vi ska sitta i kommande S-regering
Vänsterpartiets Samuel Gonzalez förklarade partiets nej med de löften V har gett sina väljare.
Miljöpartiets Annika Hirvonen säger att Andersson fortfarande är partiets kandidat.
MP har däremot aviserat att man inte tänker släppa fram en regering där partiet självt inte ingår.
Anförande av Annika Hirvonen (MP) i kammaren inför statsministeromröstningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.
Från Tidösidan kritiserade Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson bristen på enighet trots 176 mandat.
Sverigedemokraternas Matheus Enholm anser att Magdalena Andersson "saknar en plan".
Socialdemokraternas Lena Hallengren avvisar att läget är en kris för demokratin. Enligt henne har samtalen de senaste veckorna inte handlat om en enpartiregering.
Thand Ringqvist sade före voteringen att sonderingsuppdraget nu bör gå till Ulf Kristersson (M), och att ett extraval vore ett misslyckande för politiken.
Riksdagens kammare under statsministerprövningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.
Riksdagens talman Andreas Norlén ska nu ringa partiledarna. Vem som får nästa sonderingsuppdrag är ännu inte klart.
Magdalena Andersson är det första statsministerförslaget efter valet som riksdagen avvisar.
Enligt regeringsformen leder fyra avslag till extraval.
Något som flertalet riksdagspartier, med möjligt undantag för Moderaterna och Sverigedemokraterna, gärna undviker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
