Efter att artisten R Kelly dömdes för bland annat sexhandel och sexuella övergrepp förra året har man nu fastställt hans straff. Han får 30 år i fängelse.
Det var i september förra året som en federal jury fann artisten Robert Kelly skyldig till bland annat sexuella övergrepp, utpressning och människohandel. Kelly ansågs ha utnyttjat sin position för att under mer än 25 år ha manipulerat och tvingat kvinnor och minderåriga flickor till sex och befanns skyldig på alla punkter, något som Nya Dagbladet rapporterade om vid tillfället.
Nu har världsstjärnan fått sitt straff fastställt, rapporterar NBC News. Åklagarsidan hade yrkat på 25 år, men straffet landar på 30 år i fängelse.
Offer till Kelly har tidigare berättat om hur artisten bland annat låst in dem i flera dagar utan mat och vatten samt även misshandlat dem. Han ska också medvetet ha försökt smitta flera av kvinnorna med könssjukdomar samt tvingat dem till sexuella handlingar.
Annons:
– Du utnyttjade tonåringarnas förhoppningar och drömmar och höll dem instängda i ditt hus. Du våldtog och slog dem, skilde dem från deras familjer och tvingade dem att göra outsägliga saker, sade ett offer till Kelly under rättegången förra året.
Vissa offer ska ha hämtats direkt från publiken efter spelningar samtidigt som andra ”raggats upp” av Kellys anställda. Artisten ska också ha lockat flera av flickorna och kvinnorna med löften om att hjälpa dem att få igång egna musikkarriärer.
R Kelly har meddelat att han kommer att överklaga domen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Satellitbilder visar brandskador vid en pumpstation längs Saudiarabiens öst-västliga oljeledning och en rökplym över landet efter torsdagens drönarangrepp.
Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster.
Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa.
Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.
Den sista vägen ut från oljefälten
Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud.
Annons:
Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.
Polen bytte leverantör – och får nu leta
Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen.
Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Japan har för första gången fler än 100 000 invånare som har fyllt 100 år. Nio av tio av dem är kvinnor.
Det japanska hälsoministeriets sammanställning visar 107 677 personer i åldern 100 år eller äldre den 1 september, en ökning med 7 914 jämfört med föregående år. Det är det 56:e året i rad som antalet slår rekord, rapporterar NHK.
Fördelningen mellan könen är kraftigt förskjuten. 94 298 av hundraåringarna är kvinnor och 13 379 är män, alltså omkring 88 procent kvinnor. Äldst i landet är Kishimoto Fuyo, 114 år, i Kyoto. Äldste mannen är Kato Hikaru, 112 år, i Kumamoto.
Shimane har den högsta andelen, 186,65 hundraåringar per 100 000 invånare, och har toppat listan i fjorton år. Kochi och Tottori kommer därefter. I Saitama, Aichi och Osaka är andelen mer än tre gånger lägre.
Annons:
Utvecklingen har gått snabbt. När Japans lag om social välfärd för äldre infördes 1963 fanns 153 hundraåringar i landet. Antalet nådde 10 000 år 1998 och passerade 50 000 år 2012.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.
Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.
Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.
Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.
Annons:
Ukrainare fick flest första tillstånd
Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.
Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.
Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.
Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.
Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.
Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.
Annons:
Skadade baser i åtta länder
Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.
Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.
Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.
Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet
Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.
Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.
Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
