MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 15 maj 2025

torsdag 15 maj 2025


Här lämnar Sverige och Finland in sina Natoansökningar

Det nya kalla kriget

publicerad 18 maj 2022
– av Isac Boman
Natoambassadörerna lämnar över ansökningarna.

Under onsdagen lämnades de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato formellt över till generalsekreteraren Jens Stoltenberg i Bryssel. Att de båda länderna nu av allt att döma går med i den USA-styrda militäralliansen beskrivs av Finlands president som en ”triumf för demokratin”.

– Ett medlemskap i Nato stärker säkerheten i Sverige och i Östersjöregionen, att vi gör det tillsammans med Finland gör att vi kan bidra till säkerhet i norra Europa, hävdar Magdalena Andersson, trots att många experter har varnat för att ett svenskt inträde i Nato snarare ökar spänningarna i regionen och försämrar säkerhetsläget.

Finlands president Sauli Niinistö går ännu längre och kallar det hela för en ”triumf för demokratin” och ett ”historiskt beslut”.

Ansökningarna överlämnades av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff och hans finska motsvarighet Klaus Korhonen till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och har innan dess undertecknats av de båda ländernas utrikesministrar.

– Alla länder har rätten att välja sin egen väg. Ni har båda fattat ert beslut efter omfattande demokratiska processer och jag välkomnar Sveriges och Finlands begäran att gå med i Nato. Ni är våra närmaste samarbetspartners och ert medlemskap i Nato skulle stärka vår gemensamma säkerhet, kommenterade Stoltenberg.

 

 

Samtliga 30 medlemsländer i Nato måste säga ja för att Sverige och Finland ska få gå med i militäralliansen. Turkiet har sedan tidigare låtit meddela att man inte vill se länderna i Nato – bland annat eftersom man hävdar att det finns nära politiska kopplingar till kurdisk terrorism. Svenska politiker tror dock att det finns goda chanser att reda ut eventuella frågetecken och konflikter på diplomatisk väg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:41
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauiske ex-presidenten: ”Finns ingen anledning att frukta Rysslands kärnvapen”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 9:22
– av Redaktionen
Dalia Grybauskaité var en av de röster som redan 2022 förespråkade att Nato skulle angripa Ryssland.

Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.

Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.

– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.

Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.

Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.

– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.

”Ett föråldrat verktyg”

Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.

Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:

– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.

Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.

Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nato expanderar militär närvaro i Europa

Det nya kalla kriget

publicerad 13 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Nato-övning Sverige 2024
Natoledd övning i Sverige, 2024 (arkivbild).

Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns.

Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur.

En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer.

Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.

Mark Rutte: ”Det finns inga alternativ”

Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser.

Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik.

Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande.

Mark Rutte Nato
Mark Rutte, t.h., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Ryssland förstärker

På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder.

Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena.

Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.

FAKTA: Nato:s baser i östra Europa

  • Stridsgrupper sedan 2017 – Nato har haft fyra permanenta multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen sedan 2017.
  • Utökning efter 2022 – Efter krigsutbrottet i Ukraina har ytterligare fyra grupper upprättats i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.
  • Cincu-basen i Rumänien – En av de största nya anläggningarna byggs i Cincu, med plats för 10 000 soldater och anhöriga. Området får bostäder, skolor, butiker och landningsbanor.
  • Roterande styrkor – Trupper från bland annat Frankrike, Belgien och Nederländerna roterar regelbundet genom baserna, med stöd från USA.
  • Natos medlemsländer förväntas framöver öka sina försvarsutgifter, enligt ett förslag från tillträdande generalsekreterare Mark Rutte, till totalt 5 procent av BNP (3,5 procent till militärt försvar och 1,5 procent till relaterad infrastruktur och cybersäkerhet). Detta är dock ännu inte beslutat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysk vänsterledare vill ersätta Nato med nytt försvarsförbund – där Ryssland ingår

Det nya kalla kriget

publicerad 5 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Jan van Aken har Nato spelat ut sin roll - och istället bör en ny allians ta form.

Jan van Aken, medordförande för det tyska vänsterpartiet Die Linke, vill att Nato på sikt ersätts av en ny internationell säkerhetsallians som inkluderar både Ryssland och USA.

I en intervju med Die Zeit uttrycker han att den Nato-ledda strukturen saknar framtid och bör ersättas med ett mer kooperativt system.

– Vi har aldrig velat avskaffa Nato utan ersättning, utan snarare ersätta det med ett samarbetsinriktat säkerhetssystem, sa van Aken i intervjun som publicerades i helgen.

Han hänvisade till partiets partiprogram från 2011, där det föreslås att Tyskland lämnar Nato till förmån för ett nytt kollektivt säkerhetsarrangemang. Van Aken föreslår en modell liknande OECD – en slags ”OECD 2.0” – där fokus ligger på fredsbevarande och gemensamt försvar.

– Ett freds- och försvarsförbund tillsammans med Ryssland och USA. Men naturligtvis skulle ett sådant bygge kräva minst tio års förtroendeskapande åtgärder. Under den tiden skulle Nato finnas kvar – men det har ingen framtid, enligt min mening, tillade han.

Utöver kritiken mot Nato efterlyste van Aken även att de amerikanska trupper som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, inklusive de kärnvapen de för med sig, och påpekade att Storbritannien och Frankrike redan har mer än tillräckliga egna kärnvapenarsenaler.

Drömmer om ett demilitariserat Europa

Van Aken bekräftade också att visionen om ett demilitariserat Europa fortfarande är central för det tyska vänsterpartiet – en såväl kontroversiell som ovanlig hållning i dessa tider.

– Självklart vill jag leva i ett land utan armé. Vill inte du det? frågade han retoriskt.

Intervjun publicerades i ett känsligt politiskt läge där Tyskland nyligen aviserat ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, innehållande bland annat luftvärnsrobotar och artilleri. Den tillträdande förbundskanslern, Friedrich Merz, har dessutom uttryckt stöd för att skicka Taurus-kryssningsrobotar till Ukraina – ett vapen med kapacitet att nå djupt in i ryskt territorium.

Detta har lett till stark kritik från Moskva, som varnat för att ett tyskt leveransbeslut skulle göra landet till en aktiv part i kriget, eftersom Taurus-systemet enligt Ryssland inte kan opereras utan tysk personal.

Die Linke har konsekvent motsatt sig vapenleveranser till Ukraina och istället förespråkat vapenvila och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.