Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I Mariupol i sydöstra Ukraina är hundratusentals medborgare utan elektricitet, vatten och mat. Enligt Röda Korset måste en vapenvila omedelbart fås till stånd för att människor ska kunna lämna staden och för att livräddande hjälp ska kunna nå platsen.
I den belägrade staden Mariupol är läget för medborgarna akut. Hundratusentals personer sitter fast i staden och står inför extrem eller total brist på vatten, mat och medicin.
”Människor i alla åldrar, inklusive vår personal, tar skydd i ouppvärmda källare och riskerar sina liv för att göra kortare turer utomhus för att leta mat och vatten. Det mänskliga lidandet är kolossalt”, skriver Röda Korset.
På nätterna kan det bli nollgradigt och på flera håll i staden finns varken värme eller elektricitet. De skadade och sjuka kan inte vårdas och på gatorna ligger döda kroppar av både soldater och civilpersoner. Röda Korset uppmanar nu de stridande att avtala om ett vapenstillestånd för att invånarna ska kunna lämna staden utan att riskera att skadas ytterligare samt att hjälp i form av mat, vatten och medicin ska kunna nå fram till de som inte kan eller vill fly.
”För att lindra detta elände och förhindra ytterligare tragedi behövs ett konkret avtal utan dröjsmål så att civila som vill lämna kan nå säkerhet och för att livräddande hjälp ska nå dem som inte kan lämna eller som vill stanna”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán bedömer att Ryssland redan har vunnit kriget i Ukraina och att det nu är upp till Västvärldens ledare att erkänna detta.
Utspelet kom på tisdagen, kort efter att Orbán valt att inte stödja EU-topparnas senaste gemensamma uttalande till stöd för Ukraina, som togs fram inför mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin, planerat till fredag i Alaska.
I en intervju med YouTube-kanalen Patriot förklarade Orbán att han delvis motsatte sig uttalandet eftersom det fick EU att framstå som ”löjligt och patetiskt”.
— När två ledare sätter sig ner för att förhandla med varandra, amerikanerna och ryssarna … och du inte är inbjuden dit, då springer du inte till telefonen, du springer inte runt, du ropar inte in utifrån, sade Orbán.
— Om du inte sitter vid förhandlingsbordet, då är du på menyn, tillade Ungerns ledare.
Many European leaders cling to the fantasy that a prolonged war will bring regime change in Moscow. Instead of facing reality and negotiating, they demonise President Putin and block the only path to peace. Europe’s self-sabotage leaves us powerless while others decide our fate.… pic.twitter.com/kD7zfdgSd9
Orbán argumenterade för att Moskva de facto redan har segrat i kriget och kritiserade Kievs stödjare för att leva i förnekelse.
— Vi pratar nu som om detta vore en öppen krigssituation, men det är det inte. Ukrainarna har förlorat kriget. Ryssland har vunnit detta krig, betonade han.
— Den enda frågan är när och under vilka omständigheter Västvärlden, som står bakom ukrainarna, kommer att erkänna att detta har hänt, och vad som blir resultatet av allt detta.
Ungern, som är medlemmar i både EU och NATO, har konsekvent motsatt sig Bryssels politik, bland annat vapenleveranser till Kiev och sanktioner mot Ryssland. Budapest har också motsatt sig att Ukraina beviljas medlemskap i EU eller NATO.
Relationerna mellan Budapest och Kiev har ytterligare försämrats på grund av spänningar kring den ungerska etniska minoriteten i västra Ukraina. Förra veckan sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó att Kiev inte har någon plats i EU och ”inte ens hör hemma bland civiliserade nationer”, med hänvisning till dödsfallet av en etnisk ungrare, som enligt uppgift orsakades av ukrainska värnpliktsofficerare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.
Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.
— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.
Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.
— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.
”Måste ta större ansvar”
JD VANCE: “THE U.S. IS DONE FUNDING THE UKRAINIAN WAR”
Senator JD Vance just dropped a political bombshell:
️ “If the Europeans want to step up and actually buy the weapons from American producers, we’re okay with that — but we’re not going to fund it ourselves… pic.twitter.com/PXzTaGzhbH
Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.
— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.
Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.
— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.
Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.
Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.
På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.
Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.
Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.
Donald J. Trump Truth Social 08.08.25 06:03 PM EST
The highly anticipated meeting between myself, as President of the United States of America, and President Vladimir Putin, of Russia, will take place next Friday, August 15, 2025, in the Great State of Alaska. Further details to…
— Fan Donald J. Trump Posts From Truth Social (@TrumpDailyPosts) August 8, 2025
EU:s motstånd och rysk skepsis
Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.
Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.
”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.
Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Vad kan vi förvänta oss av mötet?
Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.
Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.
Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.
Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.
68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.
Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup
”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:
”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.
Färre tror på Nato och EU
Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.
Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup
Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.
Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.
När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.
25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
