Annons:

Uppgifter: Ukrainska styrkor nyttjar mänskliga sköldar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad mars 19, 2022, Publicerad mars 18, 2022 – av Isac Boman
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Ryssland gick in i Ukraina bara timmar innan ett fullskaligt ukrainskt militärt angrepp i Donetsk och Lugansk skulle ha påbörjats.

Den enda orsaken till att kriget inte redan är över är att Ryssland från början valt att gå mycket varsamt fram för att minimera civila skador - samtidigt som ukrainska styrkor systematiskt nyttjar mänskliga sköldar i civila områden.

Det menar amerikanen Russell Bentley som anslöt sig till Donetsks styrkor redan 2014 och numera också är medborgare i folkrepubliken.

I en intervju med den välkände trendanalytikern Gerald Celente hävdar Bentley att amerikanska mainstreammediers rapportering om kriget i Ukraina är fullständigt förljugen och att det i princip inte går att lita på någonting av det som står att läsa om kriget.

Annons:

– Allting som de påstår är lögner, och jag pratar inte om grader av olika uppfattningar och åsikter utan om att de förvränger sanningen 180 grader.

Bentley menar att det ukrainska politiska styret därtill de facto är en amerikansk lydregim som inte har några skrupler bland annat kring att använda civila som mänskliga sköldar. Totalt har omkring 14 000 människor dött sedan konflikten bröt ut 2014 fram till det nya kriget bröt ut. Av dessa har cirka 3000 varit civila. De flesta av dödsoffren härrör från Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som bröt sig loss från övriga landet.

Han menar vidare att påståendena om att Ryssland aktivt bombar sönder städer och civila bosättningar helt saknar grund och att den ryska krigsmakten, om man hade velat, hade kunnat inta hela Ukraina på några dagar – men att detta skulle ha orsakat stora civila förluster förstörda städer och infrastruktur, vilket är någonting som Ryssland till varje pris vill undvika.

– Ukraina vet redan att de har förlorat det här kriget så de använder civila som mänskliga sköldar så antingen får Ryssland göra som USA och Nato gör – och ödelägga hela städer som man gjorde i exempelvis Falluja eller i Sarajevo eller så får de ta sin tid och vara mycket försiktiga – vilket är vägen de har valt, förklarar han.

"Nu dödar ukrainarna varandra"

Bentley påstår vidare att det just nu pågår vad som närmast är att beskriva som ett inbördeskrig mellan olika ukrainska militanta falanger och att medlemmar från den högerextrema Azovbataljonen, som han menar fått sin militära träning av bland annat amerikansk underrättelsetjänst, under en period haft problem med den ukrainska militära ledningen och att ta order från denna.

När en ukrainsk general kom för att träffa representanter från Azov i deras högkvarter för att reda ut situationen så ska denne istället ha mördats av dem, hävdar Bentley vidare. Kort därefter ska den ukrainska armén ha hämnats genom att beskjuta Azovs bas med missiler.

– Nu dödar de här stora hjältarna varandra.

Frivilliga i Azovbataljonen. Foto: News24/CC BY 3.0

Han berättar också om hur ukrainsk militär delade ut 18 000 automatvapen till allmänheten i huvudstaden Kiev – en taktik som enligt Bentley fått mycket negativa konsekvenser och förvandlat delar av Ukraina till ett Mad Max-liknande samhälle med en stor ökning av rån, skjutningar och annan laglöshet.

– Dessutom finns det de här självförsvarsgrupperna som springer runt och letar efter ”ryska sabotörer” men istället skjuter på varandra. De slaktar hela familjer, det här är inte bara rykten, det finns dussintals eller fler videoklipp som visar detta. Det var exempelvis en familj med tre barn som blev mördade för att någon idiot med en AK-47 trodde att de var ryska spioner eftersom de åkte i en Jeep.

"150 000 soldater redo att invadera"

Russell Bentley förklarar också att innan rysk militär gick in i Ukraina så fanns omkring 150 000 ukrainska soldater vid gränsen mot de pro-ryska folkrepublikerna Donetsk och Luhansk – att jämföra med cirka 30 000 soldater och milismän som folkrepublikerna själva kunde uppbåda och att kriget i regionen i verkligheten pågått i åtta år.

– Det är lustigt med alla lipsillar som gnäller om den ryska invasionen och oskyldiga civila. Det här kriget startade inte förra veckan – det startade redan 2014 med den ”antiterroristoperation” som beordrades av Joe Biden för att krossa protesterna och motståndet med alla medel man hade till förfogande. De använde tungt artilleri, de använde pansarvagnar och prickskyttar.

– De har dödat åtminstone 16 000 människor redan, förklarar han och hävdar att 80 procent av de civila som dött under kriget har varit människor bosatta i folkrepublikerna Donetsk och Luhansk.

Han menar också att situationen eskalerat kort innan Rysslands intåg i Ukraina och att den ukrainska armén under de senaste månaderna massivt ökat sin truppnärvaro vid gränsen mot folkrepublikerna och att underrättelserapporter visar att den ukrainska militären planerade en fullskalig invasion av Donetsk och Luhansk som skulle genomföras den 23 februari – men att Ryssland agerade först.

– Man måste förstå att ingenting händer i Ukraina utan direkta order från USA… Om USA inte säger till dem att göra någonting så gör de heller inte något och om USA säger till Ukraina att göra någonting – så gör de just detta.

– Planen var att genomföra en omfattande attack med ett stort antal civila dödsoffer… Ryssarna påbörjade sin militära operation ett par timmar innan det ukrainska anfallet skulle påbörjas, något som bokstavligen har räddat hundratals människoliv.

"USA utvecklade biologiska vapen"

Enligt Bentley pågår det fortfarande omfattande strider i området kring Donetsk och raketbeskjutningar tillhör vardagen, även om en del av de ukrainska styrkorna uppges ha lämnat området. Den ryska armén ska inte ha prioriterat angrepp mot de ukrainska huvudstyrkorna i Donbass-regionen utan istället fokuserat på att från olika håll gå runt dessa och inta olika ukrainska städer.

– Det faller bomber varje dag här – på både civila och militära mål.

Hur lång tid det kommer att ta innan Ryssland har segrat över Ukraina är enligt Bentley svårt att avgöra men han gissar att det åtminstone kommer att ta ”ett par månader” innan det hela är över.

– Inom några månader kommer den ukrainska militära upplösas och regimen i Kiev avlägsnas. Ryssland vill inte äga eller ockupera Ukraina, hävdar han och menar att det ryska strategiska målet är att eliminera det militära och politiska hot som man menar att ett USA-allierat Ukraina idag utgör och nämner laboratier för biovapen som ett annat exempel på det.

– USA hade åtminstone tolv laboratorier där man utvecklade biologiska vapen i Ukraina. Dessa ägdes och kontrollerades av USA – inga ukrainska medborgare arbetade där eller kunde gå in där, tillägger han och menar att detta är någonting som Ryssland betraktat som ett mycket allvarligt hot mot den egna säkerheten.

– De här labben samlade in DNA-prov från etniska ryssar. Du måste fråga dig själv varför man gör någonting sådant. De här laboratorierna existerar inte längre.

Russell Bentley lämnade Austin, Texas redan 2014 för den då nybildade utbrytarrepubliken Donetsk och anslöt sig där till de separatistiska styrkorna.

Numer är 62-årige Bentley medborgare i både Ryssland och Donetsk och gift med en lokal kvinna samt beskriver sig själv som en pro-rysk kommunist som stödjer den ryska interventionen i Ukraina som han menar handlar om att ”avnazifiera” landet och ”befria” det ukrainska folket från en högerextrem och USA-styrd marionettregim.

Han kallar även sig själv för ”informationskrigare” och menar att han som enda bekräftade amerikan på Donetsks sida har en viktig roll att spela när det kommer till att berätta för omvärlden vad som händer i regionen.

Bentley är också av åsikten att revolutionen i Ukraina 2014 var en statskupp orkestrerad av CIA och globalisten George Soros och att den nuvarande ukrainska militära och politiska ledningen i praktiken bara är makthavarna i Washingtons förlängda arm i regionen.

Flera av Bentleys uppladdade videoklipp från Donetsk har blivit virala och nått mycket stor publik. Samtidigt som många av tittarna anser att det är intressant med ett unikt amerikanskt perspektiv från regionen så har han också anklagats för att sprida rysk propaganda och desinformation.

Källor:
https://www.rollingstone.com/politics/politics-features/russell-texas-bentley-putin-propaganda-ukraine-interview-1315433/
https://www.newsweek.com/russell-texas-bentley-interview-pro-russia-donbas-ukraine-1684450

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump: Det är dags att Ukraina får en ny ledare

Kriget i Ukraina

Uppdaterad Igår kl 14:41, Publicerad oktober 11, 2026 – av Redaktionen
Autentiskt splitmontage: Donald Trump pekar åt höger och Volodymyr Zelenskyj sitter med korsade armar.
Arkivbilder från 2025. Trump kräver nu en ny ukrainsk president samtidigt som USA fortsätter att förse Ukraina med ammunition och underrättelser.

Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Boris Johnson skakar hand med Volodymyr Zelenskyj utanför en stenbyggnad i Kiev
Boris Johnson och Volodymyr Zelenskyj i Kiev i april 2022.

Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.