Annons:

Sjunkande ålder för menstruation bland flickor i USA

Publicerad juni 11, 2024
– av Sofie Persson
Forskarna analyserade data från 71 341 amerikanska kvinnor födda mellan 1950 och 2005

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Genomsnittsåldern för den första menstruationen har sjunkit över tid, särskilt bland utomeuropeiska grupper med låg socioekonomisk status, visar en studie från Harvard University. Studien visar även att denna trend åtminstone delvis kan förklaras av ökande fetma bland unga.

Forskarna analyserade data från Apple Women’s Health Study, en långsiktig studie som undersöker menstruationscykler, gynekologiska tillstånd och kvinnors allmänna hälsa.

Mellan november 2019 och mars 2023 registrerades 71 341 amerikanska kvinnor födda mellan 1950 och 2005, där man bland annat fyllde i när man fick sin första menstruation. En större del av deltagarna, 61 932 kvinnor, fyllde även i hur lång tid det tog innan deras menstruationscykel blev regelbunden och ett mindre antal, 9 865 kvinnor, fyllde även i BMI vid första mensen.

Åldersgrupperna delades upp i födda mellan 1950–1969, 1970–1979, 1980–1989, 1990–1999, and 2000–2005. Vidare delade man upp kvinnorna i olika kategorier beroende på när de fick sin första mens: Väldigt tidig; yngre än nio år, tidig; yngre än elva år, samt sen; 16 år eller äldre.

Annons:

Yngre debut har ökat med tiden

I studien, som publicerats i JAMA Network Open, upptäcktes att kvinnor födda mellan 1950–1969 hade en genomsnittlig menstruationsdebut på 12,5 år, samtidigt som deltagare födda 2000–2005, hade en genomsnittsålder på 11,9 år.

Andelen som fick sin första menstruation tidigt eller mycket tidigt nästan fördubblades mellan dessa grupper. För de som föddes mellan 1950 och 1969 var det 8,6 procent som fick sin menstruation tidigt och 0,6 procent som fick den mycket tidigt. För de som föddes mellan 2000 och 2005 var motsvarande siffror 15,5 procent respektive 1,4 procent.

Studien visar också att den genomsnittliga tid det tar för menstruationscykeln att bli regelbunden ökar med tiden.

Låg socioekonomisk status

Även tidigare studier har visat att flickor kommit in tidigare i puberteten de senaste fem årtiondena, men data kring olika rasgrupper samt socioekonomiskt status har varit mer begränsad. I studien framkommer att tidig pubertet är framträdande i alla socioekonomiska grupper, men mer vanlig bland svarta, latinamerikaner, asiater eller blandade raser, samt hos deltagare med låg socioekonomisk status. Forskarna menar att trenden med tidig menstruation kan ha andra orsaker, som miljöfaktorer.

Våra resultat kan leda till en bättre förståelse av menstruationshälsa under hela livet och hur vår livsmiljö påverkar detta viktiga vitala tecken, säger Shruthi Mahalingaiah, biträdande professor i miljö, reproduktion och kvinnors hälsa vid Harvard Chan School, i ett pressmeddelande.

Fetma kan vara bidragande

Barnfetma är ett problem som blivit allt vanligare i USA och andra länder. Ett ökat BMI anses vara en riskfaktor för tidig pubertet och kan bidra till att flickor får tidig mens. Forskarna menar att 46 procent av fallen i studien kan förklaras av en ökning av BMI, men att resten, 54 procent, behöver ytterligare förklaring.

Dr Michelle Wise, docent vid avdelningen för obstetrik och gynekologi vid University of Auckland, kommenterar studiens resultat och menar att många kvinnor inom vården söker hjälp för oregelbunden mens, kraftig menstruation som kan leda till blodbrist, endometriecancer hos yngre kvinnor och svårigheter att bli gravida.

Fetmaepidemin bidrar till detta och det görs inte tillräckligt på samhälls- och policynivå för att ta itu med det, säger hon.

Associerat med cancer

Att få tidig menstruation har förknippats med diverse hälsoproblematik, som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Forskarna betonar att det är viktigt att fortsätta forska kring tidig pubertet och menstruation hos kvinnor.

För att ta itu med dessa hälsoproblem – som enligt våra resultat kan börja påverka fler människor, med oproportionerligt stor inverkan på redan missgynnade befolkningsgrupper – behöver vi mycket mer investeringar i forskning om menstruationshälsa, säger Dr. Zifan Wang, postdoktoral forskare vid Harvard Chan School’s Department of Environmental Health.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mobbning kan leda till psykoser

Publicerad oktober 11, 2025
– av Sofie Persson
3171 japanska ungdomar deltog i studien.

En japansk studie visar att mobbning kan öka risken för framtida psykoser. Ungdomar som utsatts för mobbning löper större risk att utveckla psykotiska symptom. Forskningen understryker vikten av att bekämpa mobbning i skolor för att förhindra dessa negativa effekter.

Tidigare studier som tittat på kopplingar mellan neurologiska och psykiatriska egenskaper hos vissa sjukdomar har visat att personer som upplever sin första episod av psykos eller har schizofreni har lägre nivåer av glutamat, en signalsubstans i hjärnans främre cingulate cortex (ACC)-region. ACC är känt för att vara avgörande för bland annat reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till psykiska sjukdomar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 16 mars 2024.


Forskare vid Tokyos universitet har använt magnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att mäta 3171 japanska ungdomars glutamatnivåer i ACC-regionen. Nivåerna mättes vid olika tillfällen så man kunde bedöma förändringar över tid. Forskarna valde också att jämföra förändringar hos ungdomar som blir eller har blivit mobbade, jämfört med de som inte blivit det. De som var offer för mobbning spårades via frågeformulär ungdomarna själva fyllt i.

Annons:

I studien, som publicerats i Molecular Psychiatry, upptäckte man att mobbning var förknippad med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser i tidiga tonår, det vill säga symptom som ligger nära psykos men som inte uppfyller de fullständiga kriterierna för en klinisk diagnos av psykotisk störning, exempelvis schizofreni. De som hade högre nivåer av detta uppvisade också lägre nivåer glutamat.

Viktigt med rätt stöd

Att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser är viktigt för att vi ska förstå de tidiga stadierna av psykossjukdomar och för att identifiera individer som kan ha en ökad risk att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare, säger professor Naohiro Okada.

Forskarna menar att det är viktigt att det finns stöd och resurser för de som utsätts för mobbning, som exempelvis rådgivningstjänster och kamratstödsgrupper. Däremot är antimobbningsprogram också viktiga för att minska de negativa effekterna av mobbning.

Först och främst är antimobbningsprogram i skolor som fokuserar på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende viktiga för sin egen skull och för att minska risken för psykos och dess subkliniska föregångare, säger Okada och fortsätter:

Dessa program kan bidra till att skapa en säker och stödjande miljö för alla elever, vilket minskar sannolikheten för mobbning och dess negativa konsekvenser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Kognitiva förmågor försämras hos unga vuxna

Publicerad oktober 10, 2025
– av Redaktionen
Ekonomisk stress, digitalt beroende och osäker arbetsmarknad kan ligga bakom ökningen, enligt forskare.

Allt fler vuxna i USA har problem med kognitiva förmågor som exempelvis koncentration, minne eller beslutsfattning. Ökningen har främst skett hos vuxna i åldern 18 till 39 år.

Studien bygger på data från undersökningen Behavioral Risk Factor Surveillance System, vilket är en årlig telefonundersökning som genomförs av delstatliga hälsovårdsmyndigheter i samarbete med U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Där har man tittat på data kring hjärnhälsa mellan åren 2013 och 2023. Totalt registrerades 4,5 miljoner svar under studietidens gång.

Ökat mest hos unga vuxna

Resultaten, som presenteras i Neurology, visar att det har skett en kraftig ökning av så kallad kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med exempelvis koncentration eller minne, under studiens gång. Ökningen började 2016 och har fortsatt öka sedan dess.

Mellan 2013 och 2023 ökade kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna utan depression från 5,3 procent till 7,4 procent. Hos unga vuxna i åldern 18 till 39 år ökade det främst, där det mer än fördubblats från 5,1 procent 2013 till 10,2 procent ett decennium senare.

Annons:

Digitalisering kan bidra

Orsakerna till ökningen är dock oklara, menar forskare. Det kan delvis bero på en ökad medvetenhet hos unga vuxna som gör dem mer benägna att erkänna problematik med hjärnhälsan.

Men jag tror verkligen inte att det är den enda orsaken, säger studiens medförfattare Ka-Ho Wong, folkhälsovetare vid University of Utah i Salt Lake City, i ett pressmeddelande.

Wong tror att ekonomisk stress, osäkerhet på arbetsmarknaden samt ett ökat beroende av digitala verktyg spelar en stor roll. Som exempel säger Wong att medan hans föräldrar kan komma ihåg sina hemnummer från barndomen, kan yngre vuxna ”knappt komma ihåg våra egna mobilnummer hälften av tiden”. Resultaten visar dock att läkare och folkhälsoansvariga bör ägna större uppmärksamhet åt hjärnhälsan hos unga vuxna.

Om de rapporterar det måste vi ta itu med det, säger Wong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: ”Könsförvirring” hos barn försvinner oftast naturligt

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
Forskarna betonar att många unga har övergående identitetskriser och att det är någonting naturligt.

En omfattande holländsk studie visar att de allra flesta barn och ungdomar med åren växer ur sin upplevda ”könsförvirring” naturligt och inte alls har något långsiktigt behov av varken kirurgi, könshormoner eller pubertetsblockerare.

I västvärlden har ett stort antal makthavare under de senaste åren propagerat för eller till och med infört lagar som gjort det lättare för minderåriga att genomgå könsmanipulerande behandlingar av olika slag – trots larm om att många unga ångrar sig i efterhand eftersom de snarare lider av psykisk ohälsa än att de faktiskt är ”födda i fel kön”.

Nyligen publicerad forskning i Archives of Sexual Behaviour som följt 2 772 ungdomar in i tidig vuxen ålder visar att ”könsförvirringen” i de allra flesta fall är temporär och går över i vuxen ålder. Enligt studien var 11 procent av ungdomarna ”missnöjda” med sin könstillhörighet när de var 11 år gamla – en siffra som sjönk till 4 procent när ungdomarna nådde åldersspannet 24-26 år.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 10 april 2024.

Annons:

”Även om könstillhörighet är relativt vanligt under tidiga tonåren, minskar det i allmänhet med åldern och verkar vara förknippat med en sämre självuppfattning och psykisk hälsa under hela utvecklingsfasen” konstaterar medicinska forskare vid Groningens universitet.

Normalt med identitetstvivel

I studien delades barnen in i tre grupper baserat på deras svar på påståendet ”Jag vill vara av motsatt kön”. Deltagarna hade tre alternativ: ”aldrig”, ”ibland” eller ”ofta”.

Majoriteten, eller 78%, sa att de inte var missnöjda med sitt biologiska kön, 19% upplevde ett minskat ”könsmissnöje” under studiens gång, och bara 2% upplevde ett ökat missnöje över sin könstillhörighet.
De flesta av de studiedeltagare som uttryckte ett ökat könsmissnöje var kvinnor. De vars könsmissnöje skiftade under studiens gång var också mer benägna att ha lägre självkänsla under tonåren än de som inte var missnöjda.

Resultaten av den aktuella studien kan hjälpa ungdomar att inse att det är normalt att ha vissa tvivel om sin identitet och sin könsidentitet under denna åldersperiod och att detta också är relativt vanligt”, konstateras det vidare.

Manar till försiktighet

Forskarna uppmanade också vårdgivare att vara försiktiga med att behandla könsdysforiska ungdomar och främst se dem som ”individer med intensiva könsdysforiska känslor och ge dem en mer omfattande syn på utvecklingsmönstret hos den allmänna befolkningen och hos barn som får ungdomspsykiatrisk vård”.

Studiens resultat har fått stor uppmärksamhet på sociala medier och entreprenören Elon Musk skriver på X att han ”inte har någonting emot att vuxna gör vad de vill så länge det inte skadar andra, men barnen måste skyddas till varje pris”.

Aktuell fråga i Sverige

I Sverige drev statsminister Ulf Kristersson igenom en liberalisering av lagstiftningen för att göra det enklare för minderåriga att byta juridiskt kön och förenkla processen för könsmanipulerande kirurgi i vuxen ålder.

Som Nya Dagbladet rapporterade var stora delar av det egna partiet motståndare till förändringen, och riksdagsledamöter berättade om hur de kände sig pressade att stödja lagförslaget av rädsla för att annars bli av med sina uppdrag.

— Ta bladet från munnen och stoppa könstillhörighetslagen, deklarerade Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp.

Trots den interna oppositionen och varningarna röstade nästan samtliga moderata ledamöter i slutändan ja till de hårt kritiserade förändringarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Vi offrar källkritiken för snabba AI-svar

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 9, 2025
– av Isac Boman
AI har blivit en naturlig följeslagare i vår vardag - men vad händer om vi slutar tänka själva och tar chatbottens svar som sanning?

Professor Olof Sundin varnar för att generativ AI undergräver vår grundläggande förmåga att värdera information.

När källorna försvinner och svaren baseras på sannolikhetsberäkningar riskerar vi att förlora vår källkritik.

— Det vi ser är ett paradigmskifte i hur vi traditionellt söker, värderar och förstår information, konstaterar Sundin, professor i bok- och bibliotekskunskap vid Lunds universitet.

När vi googlar får vi upp länkar till källor som vi, om vi vill, kan granska och bedöma trovärdigheten hos. I språkmodeller som Chat GPT får användaren ett färdigt svar, men källorna blir ofta osynliga och inte sällan helt frånvarande.

Annons:

— Svaret är baserat på sannolikhetsberäkningar av de ord du är intresserad av, inte på verifierbara uppgifter. De här språkmodellerna gissar vilka ord som sannolikt kommer härnäst, förklarar Olof Sundin.

Utan källor försvinner transparensen och ansvaret för att värdera informationen som presenteras hamnar helt på användaren.

— Det är väldigt svårt att värdera kunskap utan källor om du inte kan ämnet, eftersom det är ett källkritiskt uppdrag, förklarar han.

”Mer beroende av systemen”

Vissa AI-system har försökt möta kritiken genom RAG (Retrieval Augmented Generation), där språkmodellen sammanfattar information från faktiska källor, men forskning vittnar om ett oroande mönster.

— Studier från till exempel Pew Research Institute visar att användarna är mindre benägna att följa länkarna än tidigare. Färre klick på ursprungliga källor, som bloggar, tidningar och Wikipedia, hotar det digitala kunskapsekosystemet, argumenterar Sundin.

— Det har troligen alltid varit så att vi ofta söker efter svar och inte källor. Men när vi får enbart svar och inga källor blir vi sämre på källkritik och mer beroende av systemen.

Forskning visar även att människor själva underskattar hur stor tilltro de faktiskt har till AI:n svar.

— Människor säger ofta att de bara litar på AI när det gäller enkla frågor. Men forskning visar att de i vardagen faktiskt litar mer på AI än vad de tror, konstaterar professorn.

Sårbart för påverkan

Hur språkmodeller tränas och modereras kan göra dem sårbara för påverkan och Sundin uppmanar alla användare att fundera över vem som bestämmer hur språkmodellerna faktiskt tränas, på vilka texter och med vilket syfte.

Generativ AI har också en tendens att ofta ge felaktiga svar som ser ”seriösa” och korrekta ut, vilket kan skada tilliten till kunskap i samhället.

— När tilliten urholkas finns en risk att man börjar misstro allt och då kan man resonera som så att man lika gärna kan tro på vad man vill, fortsätter Olof Sundin.

Professorn ser en stor fara för två nödvändiga förutsättningar för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter – källkritiskt tänkande och förmågan att värdera olika röster.

— När flödet av kunskap och information blir mindre transparent – att vi inte förstår varför vi möter det vi möter online – riskerar vi att tappa den förmågan. Detta är en fråga vi måste ta på allvar – innan vi låter våra ’digitala vänner’ ta över helt, avslutar han.

Språkmodeller

AI-tjänster som ChatGPT bygger på språkmodeller (till exempel GPT-4) som är tränade på enorma textmängder. Modellen förutsäger vilket ord som sannolikt kommer härnäst i en mening, baserat på mönster i språkanvändning.

Den "vet" inte vad som faktiskt är sant – den "gissar" vad som är rätt utifrån sannolikhetsberäkningar.

RAG (Retrieval-Augmented Generation)

RAG kombinerar AI-genererade svar med information hämtad från verkliga källor, till exempel de tre översta länkarna i en Google-sökning.

Metoden ger bättre transparens än AI-tjänster som svarar helt utan källhänvisningar, men studier visar att användarna trots detta klickar allt mindre på länkarna till originalkällorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.