Annons:

Psykopatiska drag förknippas med riskfylld sex

Uppdaterad maj 13, 2024, Publicerad maj 12, 2024
– av Sofie Persson
I studien deltog 714 studenter från HongKong.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Antisocialt beteende och brist på empati är två psykopatiska drag som även förknippas med riskfyllt sexuellt beteende hos unga vuxna, visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Science.

När man talar om riskfyllda sexuella beteenden kan dessa omfatta handlingar som innebär ökad risk för negativa konsekvenser. Det kan handla om att exempelvis ha oskyddad sex, sex med flera personer eller sex under påverkan av alkohol eller droger. Dessa beteenden kan öka risken för exempelvis könssjukdomar eller oönskade graviditeter. Till psykopatiska drag hör exempelvis antisocialt beteende, nedsatt empati samt egoism.

Syftet med studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Sciences, var att utforska sambandet mellan riskfyllda sexuella beteenden och psykopatiska drag hos människor. Studieförfattarna ville också titta på dessa beteenden i ett icke västerländskt sammanhang, eftersom de flesta studier inom ämnet genomförts i Väst, därav genomfördes studien i HongKong.

Det är alltid fascinerande att ta reda på vad som är de bidragande och utlösande faktorerna till sexualbrott, säger studieförfattaren Heng Choon (Oliver) Chan, docent i kriminologi vid University of Birmingham.

Annons:

I studien samlades data in från 714 deltagare från offentliga och privata universitet i Hongkong där deltagarna rekryterades via sociala nätverk och sedan fick svara på en webb-enkät. Cirka 70 procent var kvinnor och 30 procent män där medianåldern låg på cirka 20 år.

Antisociala har riskfyllt sex

Forskarna kunde utröna att allmän psykopati, det vill säga där man har allmänna drag av personlighetsstörningen, inte var förknippad med riskfyllda sexuella beteenden. Däremot var vissa specifika aspekter av psykopati tydligt förknippade med detta. Främst handlar det om antisociala drag och känslokalla drag, det vill säga brist på empati.

Maladaptiva personlighetsdrag som psykopatiska drag är betydande riskfaktorer som kan leda till att man ägnar sig åt riskfyllt sexuellt beteende, säger Chan till PsyPost.

Vidare upptäckte man att personer med högre nivåer av sexuell lust i större grad ägnade sig åt riskabelt sexuellt beteende.

Genom att ingripa eller ta itu med den potentiella manifestationen av psykopatiska drag, helst under barndomen och/eller tonåren, kan man möjligen minska, om inte helt förhindra, ens tendens att engagera sig i riskfyllt sexuellt beteende, säger forskaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

Publicerad yesterday 18:02
– av Redaktionen
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.

Annons:

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
Bakterier utvecklar resistens när antibiotika används felaktigt eller i onödan.

Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla.

Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över.

Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent.

— Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Annons:

Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem.

Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare.

WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

”Måste förnya oss”

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer.

Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent.

— Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram.

— Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gamar samlar arkeologiska fynd

Publicerad oktober 14, 2025
– av Redaktionen
Lammgamen är en hotad art som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa.

Forskare har hittat hundratals år gamla mänskliga föremål i gamarnas bon – bland annat skor, armborstpilar och ett spjut.

Många fågelarter har som vana att samla på sig diverse konstgjorda saker, som exempelvis plastbitar, snören eller skräp, för att ta med till sitt bo. Ofta handlar det om att bygga bon och att dessa material helt enkelt är lättillgängliga för fåglarna.

Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae), som främst finns i Australien och på Nya Guinea, har även för vana att dekorera sina hem med avancerade metoder för att imponera på honorna. De bygger strukturer och samlar på sig färgglada saker som snäckor, blommor, stenar men också plastsaker.

Även större fåglar som örnar, falkar och gamar samlar saker till sina bon, men något som är unikt för många av dessa fågelarter är att samma bo kan återanvändas i generationer om det ligger på en bra plats. På så vis fortsätter fåglar att använda sig av samma bon, och därmed också fylla på dem, under århundraden.

Annons:

Återanvänds i hundratals år

Lammgamen (Gypaetus barbatus) är en fågelart som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa, och just detta beteende med att återanvända bon har dokumenterats hos denna art.

Den hotade arten bygger ofta bon i klippgrottor, bergsklippor eller på takutsprång, och många av dessa regioner är ofta torra, särskilt i europeiska bergskedjor där arten ofta håller till. Särskilt i grottliknande strukturer kan förhållandena bli idealiska för långsiktigt bevarande, och det har nu forskare undersökt närmare.

Forskare i Spanien undersökte tolv övergivna lammgamsbon i ett område i södra Spanien där arten dog ut för 70–130 år sedan. Totalt hittade man 226 föremål som hade tillverkats av människan i bonens lager.

Naturliga museer

Bland annat hittade man en slangbella, skor, en armborstpil, ett spjut, ett dekorerat fårskinn och fragment av en korg som lammgamarna använde som material för att bygga sitt bo. Många av föremålen var gjorda av espartogräs, en traditionell fiberväxt som använts i medelhavsområdet i tusentals år. Det som förvånade forskarna var åldern på föremålen – många av dem var hundratals år gamla.

En sko daterades till att vara 675 år gammal och fårskinnet var 650 år gammalt. Korgbiten var yngre och daterades till 150 år gammal. Föremålen var också i förvånansvärt bra skick.

Tack vare lammgamsbonens solida struktur och deras läge i västra Medelhavet – vanligtvis på skyddade platser som grottor och bergsskydd med relativt stabil temperatur och låg luftfuktighet – har de fungerat som naturliga museer och bevarat historiskt material i gott skick”, skriver forskarna i studien som publicerats i tidskriften Ecology.

Tidskapslar

Förutom de konstgjorda föremålen fann forskarna också 2 117 ben, 86 hovar, 72 läderrester, 11 hårrester och 43 äggskal. Lammgamar samlar aktivt på sig ben och föremål till sina bon, och dessa fynd ger intressant information om artens diet sedan medeltiden, samt om vilda djurs förekomst och djur-människa-interaktioner i området.

Äggskalen möjliggör också fler studier kring miljögifter och bekämpningsmedel och om det kan finnas någon koppling till varför arten dog ut i området. Förhoppningen är också att föremålen kan användas för att ge viktig information kring återintroducering av arten.

Studien visar hur gamla bon kan fungera som tidskapslar som bevarar både naturhistorisk och kulturhistorisk information. Fynden ger inte bara insikter om lammgamens förflutna, utan också om människornas liv i dessa bergsområden för hundratals år sedan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobbning kan leda till psykoser

Publicerad oktober 11, 2025
– av Sofie Persson
3171 japanska ungdomar deltog i studien.

En japansk studie visar att mobbning kan öka risken för framtida psykoser. Ungdomar som utsatts för mobbning löper större risk att utveckla psykotiska symptom. Forskningen understryker vikten av att bekämpa mobbning i skolor för att förhindra dessa negativa effekter.

Tidigare studier som tittat på kopplingar mellan neurologiska och psykiatriska egenskaper hos vissa sjukdomar har visat att personer som upplever sin första episod av psykos eller har schizofreni har lägre nivåer av glutamat, en signalsubstans i hjärnans främre cingulate cortex (ACC)-region. ACC är känt för att vara avgörande för bland annat reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till psykiska sjukdomar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 16 mars 2024.


Forskare vid Tokyos universitet har använt magnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att mäta 3171 japanska ungdomars glutamatnivåer i ACC-regionen. Nivåerna mättes vid olika tillfällen så man kunde bedöma förändringar över tid. Forskarna valde också att jämföra förändringar hos ungdomar som blir eller har blivit mobbade, jämfört med de som inte blivit det. De som var offer för mobbning spårades via frågeformulär ungdomarna själva fyllt i.

Annons:

I studien, som publicerats i Molecular Psychiatry, upptäckte man att mobbning var förknippad med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser i tidiga tonår, det vill säga symptom som ligger nära psykos men som inte uppfyller de fullständiga kriterierna för en klinisk diagnos av psykotisk störning, exempelvis schizofreni. De som hade högre nivåer av detta uppvisade också lägre nivåer glutamat.

Viktigt med rätt stöd

Att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser är viktigt för att vi ska förstå de tidiga stadierna av psykossjukdomar och för att identifiera individer som kan ha en ökad risk att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare, säger professor Naohiro Okada.

Forskarna menar att det är viktigt att det finns stöd och resurser för de som utsätts för mobbning, som exempelvis rådgivningstjänster och kamratstödsgrupper. Däremot är antimobbningsprogram också viktiga för att minska de negativa effekterna av mobbning.

Först och främst är antimobbningsprogram i skolor som fokuserar på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende viktiga för sin egen skull och för att minska risken för psykos och dess subkliniska föregångare, säger Okada och fortsätter:

Dessa program kan bidra till att skapa en säker och stödjande miljö för alla elever, vilket minskar sannolikheten för mobbning och dess negativa konsekvenser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.