Annons:

Ny studie: Hundar förstår mer än man tidigare trott

Uppdaterad november 6, 2021, Publicerad november 6, 2021
– av Sofie Persson
Ny studie visar att hundar förstår mer komplexa ord än man tidigare trott.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Hunden har länge kallats för människans bästa vän, och ny forskning visar att det finns vetenskapligt fog för att hundar förstår människor bättre än vad man tidigare trott. Forskning visar även att hundar använder liknande delar av hjärnan som människor gör i sin kommunikation.

Att hundar kan lära sig ord är sedan tidigare känt, men nu visar en ny studie från Eötvös Loránds universitet i Ungern att hundar kan förstå mer komplexa ord än man tidigare vetat om, skriver Almo Nature.

Spädbarn kan vid 8 månaders ålder förstå att en grupp av stavelser tillsammans ofta bildar ord och att många osammanhängande ljud inte är ord. Det visar sig nu att även hundar har samma förmåga.

Det här är första gången som vi visar att ett icke mänskligt däggdjur kan göra detta. Hundar kan använda exakt samma beräkningar som spädbarn för att segmentera talet, säger Mariana Boros, en av huvudförfattarna till studien.

Annons:

För att se vilken del av hundens hjärna som kan dra dessa slutsatser har man även tittat på hjärnaktivitet genom MRI och EEG, vilket även medförde att hundarna kunde vara vakna och okopplade vid tillfället.

I EEG-testerna fick hundarna vara med sina ägare och sedan spelade man upp ett stimuli med olika ljud. Först spelade man upp olika påhittade ord i olika frekvenser och sedan spelade man upp isolerade inspelningar av riktiga ord. Detta visade att hundarna dels kunde urskilja de olika frekvenserna, dels att de kunde utröna skillnad på riktiga ord och påhittade ord.

I MRI-testerna gjorde man ett liknande test för att se var exakt i hjärnan aktiviteten pågick när hunden gjorde dessa skillnader. Där fann man att i den allmänna hjärnregionen i de basala ganglierna svarade starkare på de osammanhängande, påhittade orden. Däremot var det i hörselbarken, som är ett mycket mer specificerat område i hjärnan, som hunden svarade starkare på de strukturerade orden.

Boros menar att det är just hörselbarken som även hos människor är aktiv vid sådana här uppgifter.

Så det var intressant att se att även hos hundar spelar hörselbarken en mycket viktig roll i segmenteringen av ord, säger hon.

Studien är den första som visar att även icke mänskliga däggdjur, speciellt hundar, kan göra sådana komplexa bedömningar och att man visat att de använder samma hjärnregioner som människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid

Publicerad oktober 21, 2025
– av Redaktionen
"Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin", enligt vaccinforskaren Karin Loré.

Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.

Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Annons:

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Publicerad oktober 16, 2025
– av Sofie Persson
Replika av ett cetiosaurus-skelett. Vid utgrävningen i Oxfordshire hittades hundratals fotspår.

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till "Jurassic Highway", som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade "långhalsar".

Största platsen med spår

Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Annons:

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund.

De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke.

Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde.

Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

Publicerad oktober 15, 2025
– av Redaktionen
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.

Annons:

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
Bakterier utvecklar resistens när antibiotika används felaktigt eller i onödan.

Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla.

Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över.

Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent.

— Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Annons:

Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem.

Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare.

WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

"Måste förnya oss"

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer.

Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent.

— Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram.

— Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.