Annons:

Medicinska komplikationer förutses

Publicerad juli 24, 2013

Forskare har nu undersökt en metod som kan förutse risken för komplikationer vid medicinska ingrepp.

Vid alla stora medicinska ingrepp finns risken för komplikationer som infektioner och syrebrist i viktiga organ. Ofta märks inte komplikationerna innan de får fäste, och då kan de redan vara livshotande.

Forskare vid Universitetssjukhuset i Örebro har nu undersökt en metod för att kunna förutse sådana komplikationer efter operationer.

”Genom att analysera bukvätskan med hjälp även mikrodialyskateter kan vi lämna en markör som säger att det finns risk för stora komplikationer och då kan man sätta in motåtgärder i tid. Att vara proaktiv i dag kan undvika stora problem i morgon”, skriver Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Annons:

 ”Vi har fått en bild av cellernas ämnesomsättning under de här processerna och vi har kunnat se att vissa nivåer förändras tidigt i ett förlopp, tidigare än när man kan se aktioner hos patienterna.”

 

Artikeln är tidigare publicerad i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: ”Könsförvirring” hos barn försvinner oftast naturligt

Publicerad idag 20:13
– av Jan Sundstedt
Forskarna betonar att många unga har övergående identitetskriser och att det är någonting naturligt.

En omfattande holländsk studie visar att de allra flesta barn och ungdomar med åren växer ur sin upplevda ”könsförvirring” naturligt och inte alls har något långsiktigt behov av varken kirurgi, könshormoner eller pubertetsblockerare.

I västvärlden har ett stort antal makthavare under de senaste åren propagerat för eller till och med infört lagar som gjort det lättare för minderåriga att genomgå könsmanipulerande behandlingar av olika slag – trots larm om att många unga ångrar sig i efterhand eftersom de snarare lider av psykisk ohälsa än att de faktiskt är ”födda i fel kön”.

Nyligen publicerad forskning i Archives of Sexual Behaviour som följt 2 772 ungdomar in i tidig vuxen ålder visar att ”könsförvirringen” i de allra flesta fall är temporär och går över i vuxen ålder. Enligt studien var 11 procent av ungdomarna ”missnöjda” med sin könstillhörighet när de var 11 år gamla – en siffra som sjönk till 4 procent när ungdomarna nådde åldersspannet 24-26 år.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 10 april 2024.

Annons:

”Även om könstillhörighet är relativt vanligt under tidiga tonåren, minskar det i allmänhet med åldern och verkar vara förknippat med en sämre självuppfattning och psykisk hälsa under hela utvecklingsfasen” konstaterar medicinska forskare vid Groningens universitet.

Normalt med identitetstvivel

I studien delades barnen in i tre grupper baserat på deras svar på påståendet ”Jag vill vara av motsatt kön”. Deltagarna hade tre alternativ: ”aldrig”, ”ibland” eller ”ofta”.

Majoriteten, eller 78%, sa att de inte var missnöjda med sitt biologiska kön, 19% upplevde ett minskat ”könsmissnöje” under studiens gång, och bara 2% upplevde ett ökat missnöje över sin könstillhörighet.
De flesta av de studiedeltagare som uttryckte ett ökat könsmissnöje var kvinnor. De vars könsmissnöje skiftade under studiens gång var också mer benägna att ha lägre självkänsla under tonåren än de som inte var missnöjda.

Resultaten av den aktuella studien kan hjälpa ungdomar att inse att det är normalt att ha vissa tvivel om sin identitet och sin könsidentitet under denna åldersperiod och att detta också är relativt vanligt”, konstateras det vidare.

Manar till försiktighet

Forskarna uppmanade också vårdgivare att vara försiktiga med att behandla könsdysforiska ungdomar och främst se dem som ”individer med intensiva könsdysforiska känslor och ge dem en mer omfattande syn på utvecklingsmönstret hos den allmänna befolkningen och hos barn som får ungdomspsykiatrisk vård”.

Studiens resultat har fått stor uppmärksamhet på sociala medier och entreprenören Elon Musk skriver på X att han ”inte har någonting emot att vuxna gör vad de vill så länge det inte skadar andra, men barnen måste skyddas till varje pris”.

Aktuell fråga i Sverige

I Sverige drev statsminister Ulf Kristersson igenom en liberalisering av lagstiftningen för att göra det enklare för minderåriga att byta juridiskt kön och förenkla processen för könsmanipulerande kirurgi i vuxen ålder.

Som Nya Dagbladet rapporterade var stora delar av det egna partiet motståndare till förändringen, och riksdagsledamöter berättade om hur de kände sig pressade att stödja lagförslaget av rädsla för att annars bli av med sina uppdrag.

— Ta bladet från munnen och stoppa könstillhörighetslagen, deklarerade Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp.

Trots den interna oppositionen och varningarna röstade nästan samtliga moderata ledamöter i slutändan ja till de hårt kritiserade förändringarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Vi offrar källkritiken för snabba AI-svar

Utvecklingen av AI

Publicerad idag 09:11
– av Isac Boman
AI har blivit en naturlig följeslagare i vår vardag - men vad händer om vi slutar tänka själva och tar chatbottens svar som sanning?

Professor Olof Sundin varnar för att generativ AI undergräver vår grundläggande förmåga att värdera information.

När källorna försvinner och svaren baseras på sannolikhetsberäkningar riskerar vi att förlora vår källkritik.

— Det vi ser är ett paradigmskifte i hur vi traditionellt söker, värderar och förstår information, konstaterar Sundin, professor i bok- och bibliotekskunskap vid Lunds universitet.

När vi googlar får vi upp länkar till källor som vi, om vi vill, kan granska och bedöma trovärdigheten hos. I språkmodeller som Chat GPT får användaren ett färdigt svar, men källorna blir ofta osynliga och inte sällan helt frånvarande.

Annons:

— Svaret är baserat på sannolikhetsberäkningar av de ord du är intresserad av, inte på verifierbara uppgifter. De här språkmodellerna gissar vilka ord som sannolikt kommer härnäst, förklarar Olof Sundin.

Utan källor försvinner transparensen och ansvaret för att värdera informationen som presenteras hamnar helt på användaren.

— Det är väldigt svårt att värdera kunskap utan källor om du inte kan ämnet, eftersom det är ett källkritiskt uppdrag, förklarar han.

”Mer beroende av systemen”

Vissa AI-system har försökt möta kritiken genom RAG (Retrieval Augmented Generation), där språkmodellen sammanfattar information från faktiska källor, men forskning vittnar om ett oroande mönster.

— Studier från till exempel Pew Research Institute visar att användarna är mindre benägna att följa länkarna än tidigare. Färre klick på ursprungliga källor, som bloggar, tidningar och Wikipedia, hotar det digitala kunskapsekosystemet, argumenterar Sundin.

— Det har troligen alltid varit så att vi ofta söker efter svar och inte källor. Men när vi får enbart svar och inga källor blir vi sämre på källkritik och mer beroende av systemen.

Forskning visar även att människor själva underskattar hur stor tilltro de faktiskt har till AI:n svar.

— Människor säger ofta att de bara litar på AI när det gäller enkla frågor. Men forskning visar att de i vardagen faktiskt litar mer på AI än vad de tror, konstaterar professorn.

Sårbart för påverkan

Hur språkmodeller tränas och modereras kan göra dem sårbara för påverkan och Sundin uppmanar alla användare att fundera över vem som bestämmer hur språkmodellerna faktiskt tränas, på vilka texter och med vilket syfte.

Generativ AI har också en tendens att ofta ge felaktiga svar som ser ”seriösa” och korrekta ut, vilket kan skada tilliten till kunskap i samhället.

— När tilliten urholkas finns en risk att man börjar misstro allt och då kan man resonera som så att man lika gärna kan tro på vad man vill, fortsätter Olof Sundin.

Professorn ser en stor fara för två nödvändiga förutsättningar för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter – källkritiskt tänkande och förmågan att värdera olika röster.

— När flödet av kunskap och information blir mindre transparent – att vi inte förstår varför vi möter det vi möter online – riskerar vi att tappa den förmågan. Detta är en fråga vi måste ta på allvar – innan vi låter våra ’digitala vänner’ ta över helt, avslutar han.

Språkmodeller

AI-tjänster som ChatGPT bygger på språkmodeller (till exempel GPT-4) som är tränade på enorma textmängder. Modellen förutsäger vilket ord som sannolikt kommer härnäst i en mening, baserat på mönster i språkanvändning.

Den "vet" inte vad som faktiskt är sant – den "gissar" vad som är rätt utifrån sannolikhetsberäkningar.

RAG (Retrieval-Augmented Generation)

RAG kombinerar AI-genererade svar med information hämtad från verkliga källor, till exempel de tre översta länkarna i en Google-sökning.

Metoden ger bättre transparens än AI-tjänster som svarar helt utan källhänvisningar, men studier visar att användarna trots detta klickar allt mindre på länkarna till originalkällorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Skilsmässa skadar små barns utveckling

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
Enligt en kinesisk studie riskerar barn till skilda föräldrar att halka efter inom en rad olika utvecklingsområden.

Barn vars föräldrar skiljer sig riskerar att halka efter i sin utveckling – särskilt när det gäller sociala färdigheter, läsförmåga och fysisk hälsa. Resultaten kommer från en jättestudie som följt 62 000 förskolebarn och jämfört barn från skilda och intakta familjer.

Forskningen, som har publicerats i tidskriften BMJ Paediatrics Open, är en av de största som gjorts på yngre barn och visar att skilsmässa kan bromsa små barns utveckling på flera områden.

Skilsmässor drabbar inte bara de vuxna utan har också mycket stor påverkan på barnen. Tidigare forskning har dock ofta baserats på små grupper av frivilliga deltagare och gett motstridiga resultat. Dessutom har studierna främst fokuserat på äldre barn, vilket gjort att kunskapen om hur de yngsta barnen påverkas varit bristfällig.

Den nya studien fyller denna kunskapslucka genom att undersöka barn mellan 3 och 5 år – en kritisk åldersperiod där utvecklingen går särskilt snabbt och där viktiga grunder läggs för barnets framtida sociala, emotionella och kognitiva förmågor.

Annons:

Forskarna använde det så kallade Human Capability Index, som mäter barns utveckling inom nio områden: läsning, tal, skrivning, inlärning, uthållighet, talförståelse, kulturell kunskap, sociala och emotionella förmågor samt fysisk hälsa.

Sämre på nästan allt

Av de drygt 62 000 barnen i studien hade 2 409 (knappt 4 procent) föräldrar som skilt sig. När forskarna jämförde dessa barn med barn från intakta familjer blev skillnaderna tydliga: barn vars föräldrar skilt sig hade lägre poäng på nästan alla utvecklingsområden.

Allra störst var skillnaderna inom sociala och emotionella färdigheter, fysisk hälsa och läsförmåga medan medelstora skillnader sågs för verbal kommunikation, uthållighet, talförståelse och kulturell kunskap. Minst påverkan märktes inom områdena skrivning och allmän inlärningsförmåga.

Sammantaget visade studien att barn från skilda familjer hade större risk att hamna efter i sin utveckling jämfört med jämnåriga barn vars föräldrar fortfarande levde tillsammans.

Forskarna betonar att resultaten visar på behovet av mer forskning om hur samhället kan stödja denna utsatta grupp. Både föräldrar, släkt och vänner, sjukvården och samhället i stort behöver hitta bättre sätt att hjälpa barn genom skilsmässoprocesser så att deras utveckling inte påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta

Publicerad september 28, 2025
– av Redaktionen

Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel.

Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi.

Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.

Dagdrömma

Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om.

Annons:

Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver.

När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början.

Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger han till Bonniertidningen DN.

Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.

Hjärnan måste tränas

Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas.

Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks.

Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet till skattefinansierade SR.

Foto: iStock/tum3123

Vill fortsätta skrolla

Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta.

Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen.

Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd, säger Henrik Jörntell.

Måla eller läs en bok

Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga.

För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta.

Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.