Annons:

”Havannasyndromet” kopplas till elektromagnetisk påverkan

Uppdaterad februari 14, 2022, Publicerad februari 14, 2022 – av Sofie Persson
USA:s ambassad i Havanna, Kuba.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I en ny studie menar man att vissa symptom av det så kallade Havannasyndromet i flera fall inte ska ha åstadkommits av naturliga orsaker. I studien tror man istället att det handlar om elektromagnetiska yttre influenser som orsakat symptomen.

Havannasyndromet syftar på en rad underliga symptom som drabbat bland annat CIA-anställda, amerikanska diplomater och underrättelsepersonal i flera länder. Första gången symptomen rapporterades in var i Kubas huvudstad Havanna under 2016 då anställda vid USA:s ambassad drabbades av flera symptom.

Symptomen, som kan vara alltifrån näsblod och huvudvärk till problem med minnet och hörseln har sedan rapporterats in i flera fall i, förutom USA, bland annat Australien, Kina, Ryssland, Taiwan och Tyskland.

Debatter angående vad som faktiskt orsakar dessa symptom har pågått sedan dess. Vissa menar att de åstadkommits av någon form av apparat som dessa personer utsatts för, samtidigt som andra hävdar att det finns psykologiska förklaringar bakom.

Annons:

Sedan i mars förra året har CIA öppnat upp en utredning angående detta. I januari i år meddelade myndigheten att man ännu inte hittat några belägg för att det skulle handla om en attack från en annan stat, även om man tillade att det inte går att utesluta, rapporterade NPR. Vidare fann man att flera fall kan ha haft psykologiska orsaker, men att det samtidigt fortfarande finns ett dussintal fall där man inte kunnat förklara symptomen alls.

I februari släppte US Intelligence Community Panel en studie där man tittat på över 1000 sekretessbelagda dokument gällande fallen och även intervjuat ett flertal personer. Där fann man i flera av fallen att man inte kan förklara symptomen med miljömässiga eller medicinska orsaker, utan man tror att de orsakats av någon form av extern källa, rapporterar BBC.

Det var främst fyra symptom som stod ut i studien och som man kallar för "kärnegenskaper": Plötsligt ljud eller tryck i ena örat eller på ena sidan av huvudet, svindel, problem med balans och öronvärk samt en ”stark känsla av lokalitet eller riktning” utan förklaring.

Vid en undersökning av orsakerna kom man fram till att varken psykologiska, sociala, miljömässiga eller medicinska faktorer ensamma kunnat orsaka dessa symptom, även om de kan ha bidragit till att förvärra dem - vilket tyder på att det handlar om någon form av extern påverkan.

I studien tror man att det kan ha att göra med elektromagnetisk energi, speciellt i radiofrekvensområden. En icke standardantenn skulle, enligt studien, kunna orsaka sådana symptom hos en människa. En sådan källa kan också med lätthet gömmas och påverka genom väggar. En annan förklaring skulle kunna vara att man använt sig av någon form av ultraljud. Däremot rör sig ultraljud sämre genom väggar och man skulle behöva vara betydligt närmare källan för att det skulle kunna ha en sådan effekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Miljösmart” kofoder kan ge negativ klimateffekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad Igår 08:12 – av Redaktionen
Alger har presenterats som "lösningen" på metanutsläpp från kor, men hela produktionskedjan ger en helt annan bild.

Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 hyllade exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken planerar man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.

Alger har beskrivits som klimatsmart

Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

Annons:

Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.

Ibland finns ingen klimatvinst alls

Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Thomas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ökad risk för cancer kopplas till covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad november 1, 2025 – av Redaktionen
Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

En omfattande sydkoreansk studie visar samband mellan covidvaccin och ökad cancerförekomst, framför allt prostatacancer och lungcancer.

Samtidigt är forskarna försiktiga i sina slutsatser och noga med att påpeka att de statistiska kopplingarna inte utgör bevis för något orsakssamband.

I studien, som publicerats i Biomarker Research, har man tittat på data från 8 407 849 personer mellan 2021 och 2023, hämtade från den koreanska nationella sjukförsäkringsdatabasen. Personerna delades upp i två grupper beroende på om de tagit covidvaccin eller inte. Syftet var att granska både den faktiska förekomsten (incidensen) av cancer och efterföljande cancerrisker ett år efter vaccination.

Resultaten visar att det fanns indikationer på ökade risker för olika cancertyper ett år efter man tagit någon form av covidvaccin, jämfört med de som inte tagit det. Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

Annons:

När det gäller specifika cancerformer sågs de mest uttalade riskökningarna för prostatacancer, som ökade med 69 procent, följt av lungcancer som ökade med 53 procent. Vidare ökade risken för sköldkörtelcancer med 35 procent och magcancer med 34 procent. Kolorektalcancer uppvisade en riskökning på 28 procent, medan bröstcancer ökade med 20 procent.

Dessa riskökningar gällde diagnoser som ställdes inom ett år efter vaccination, oavsett om det var mRNA- eller icke-mRNA-vacciner som användes. Det är dock oklart vilka covidvaccin som ingick i studien.

Statistiska samband

Forskarna betonar dock att studiens resultat inte ger bevis för att covidvaccin ger cancer, utan att det handlar om "statistiska samband".

En möjlig orsak skulle exempelvis kunna vara att covidvaccinerade personer troligen har genomgått fler medicinska kontroller och screeningar, vilket ökar chansen att upptäcka cancer tidigt jämfört med de som inte tagit covidvaccin. Däremot kan man inte säga med säkerhet vad det beror på, bara att det finns en skillnad beroende på covidvaccinstatus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Testosteron styr inte mäns ekonomiska risktagande

Publicerad oktober 25, 2025 – av Redaktionen
Forskarna testade nio olika ekonomiska beteenden – från risktagande till generositet – men fann ingen skillnad mellan grupperna.

Testosteron har ingen effekt på mäns ekonomiska beslut, visar den hittills största studien på området. Tusen kanadensiska män som fick testosteron fattade samma beslut som de som fick placebo – ett resultat som utmanar tidigare forskning.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, deltog 1000 kanadensiska män i åldrarna 18 till 45 år. Männen slumpades till att antingen få en dos på 11 milligram testosteron eller placebo i en dubbelblind studie. När hormonet börjat verka fick männen sedan delta i olika experiment för att mäta risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.

Totalt mättes nio olika utfall och resultatet visade att både grupper betedde sig i genomsnitt likadant, oavsett om de fått testosteron eller placebo – i samtliga utfall.

Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i ett pressmeddelande.

Annons:

Största studien inom området

Tidigare studier har visat att testosteron kan påverka benägenheten till att exempelvis ta risker eller att tävla i ekonomiska situationer, men den här studien visar att så inte nödvändigtvis är fallet. Den här studien är också den största i sitt slag inom området, där tio till tjugo gånger fler män deltagit än i tidigare studier.

Forskarna betonar dock att man endast testade en dos samt ett tidsperspektiv hos männen, vilket innebär att andra möjliga effekter skulle kunna inträda vid olika doser eller tidsperspektiv. Kvinnor ingick heller inte i försöket.

Studien är viktig eftersom den direkt ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer förklarar varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, säger Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

Publicerad oktober 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 april 2024.


Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

Annons:

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis - ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att "kvinnor är intelligentare än män" eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer "synd om" kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.