Annons:
Annons:

Fossilfynd i Turkiet utmanar rådande evolutionsteori

Publicerad 10 september 2023 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Arkeologer i Turkiet har upptäckt fossiler av en ny tidig hominid, vilket utmanar den etablerade uppfattningen att apor och människor enbart utvecklades i Afrika. Fynden tyder istället på att dessa arter kan ha haft sitt ursprung i Europa och östra Medelhavsområdet innan de spreds till Afrika.

I Turkiet, nära staden Çankırı, har arkeologer hittat nya fossiler av en art från tidiga hominider, det vill säga den grupp som omfattar afrikanska apor (schimpanser, bonobos och gorillor), människor och deras fossila förfäder. Fynden, som är gjorda av forskare vid University of Toronto, Ankara University, Ege University och Pamukkale University i Turkiet samt Naturalis Biodiversity Center i Nederländerna, publicerades i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology.

Fyndet pekar mot att hominider också utvecklades och levde i miljontals år i Europa, säger Professor David Begun vid University of Toronto.

– Våra resultat tyder vidare på att homininderna inte bara utvecklades i västra och centrala Europa, utan att de tillbringade över fem miljoner år med att utvecklas där och sprida sig till östra Medelhavsområdet innan de slutligen spreds till Afrika, säger han enligt Arkeo News.

Annons:

Stor som en schimpanshane

Den nya identifierade arten kallar man för Anadoluvius turkae som man hittat en välbevarad del av ett kranium från. Apan ska ha varit i ungefär samma storlek som en stor schimpanshane på omkring 50 till 60 kilo, möjligen även något större. Troligen levde den i en miljö med torr skog och en stor del av tiden på marken.

Studien indikerar att Anadoluvius turkea hör till den evolutionära linjen som ledde fram till schimpanser, bonobos, gorillor och människor. Trots att dagens afrikanska apor och de första människorna endast är dokumenterade i Afrika, menar forskarna bakom studien att ursprunget för dessa arter kan ha varit i Europa och östra Medelhavsområdet.

Hominider har troligen ursprung i Europa

Arten, tillsammans med andra fossila apor man hittat i bland annat Grekland och Bulgarien, bildar tillsammans en grupp som i åtskilliga detaljer ligger närmast de tidigast kända hominiderna och människor. Anadoluvius är det bäst bevarade exemplar man hittat inom denna grupp, vilket också ger det starkaste beviset hittills på att gruppen har sitt ursprung i Europa och att de senare spreds till Afrika.

– Dessa fynd står i kontrast till den sedan länge rådande uppfattningen att afrikanska apor och människor utvecklades uteslutande i Afrika. Medan lämningarna efter tidiga hominider är rikligt förekommande i Europa och Anatolien, saknas de helt i Afrika tills den första hominiden dök upp där för cirka sju miljoner år sedan, säger Begun.

Begun poängterar dock att det inte är bevis för att så är fallet, utan att det behövs mer bevis genom att "hitta fler fossiler från Europa och Afrika" för att därmed "fastställa ett definitivt samband".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Jodi blev världens näst dyraste dinosaurieskelett

Publicerad Igår 14:31 – av Emil Fjellstedt
Montage med närbild av Jodis skalle till vänster och hela det monterade skelettet i en stor hall till höger, med två personer

Dinosaurieskelettet "Jodi" såldes för en mångmiljonsumma när budgivningen hos Sotheby's i New York vida överträffade förväntningarna. Den lilla släktingen till T rex blev därmed världens näst dyraste dinosaurieskelett.

Dinosaurien hittades 2019 av Jodi Pierson på hennes privatägda mark nära staden Jordan i Montana, och fick hennes namn. Skelettet är en Nanotyrannus, och under en fältsäsong samma år grävde hon och ett team ut fyndet. Utgrävningen skildrades i Discovery Channels serie "Dino Hunters".

Auktionen hölls den 27 oktober och skelettet såldes för 47,3 miljoner dollar, mer än fem gånger så mycket som Sotheby's högsta uppskattning. Auktionshuset hade räknat med 6–9 miljoner dollar.

Köparen vill för tillfället vara anonym och överbjöd fem andra intressenter, online och per telefon, under en liveauktion som tog omkring tolv minuter.

Annons:

Priset gör "Jodi" till det näst dyraste dinosaurieskelettet som sålts. Bara T rex-skelettet "Gus" har gått för mer, 50,1 miljoner dollar vid Sotheby's tidigare i somras.

Ett eget släkte

Nanotyrannus levde samtidigt som T rex för cirka 67 miljoner år sedan. Den var ungefär hälften så lång som en fullvuxen T rex, men hade proportionellt längre armar, större klor på händerna och smalare, bladlika tänder.

Forskare var länge oense om huruvida Nanotyrannus var en egen art eller bara en ung T rex. En studie som publicerades i fjol slog fast att det rör sig om ett eget släkte. I oktober 2023 visades just detta skelett på mässan Frieze Masters, då felaktigt märkt som en ung T rex.

Bara tre skelett av djuret är kända.

Enligt Sotheby's omfattar skelettet cirka 191 fossila benelement från en enda vuxen individ. Skallen är nästan komplett med 53 ben och ungefär 50 tänder. Skelettet är monterat i naturlig pose, knappt sex meter långt, och delar av det har kompletterats med 3D-printade och skulpterade detaljer.

Sotheby's kallar "Jodi" ett bidrag till vetenskapen. Enligt AP har vissa forskare tidigare motsatt sig privata försäljningar av betydande fossil och vill i stället se dem på museer, där de kan studeras och visas för allmänheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Små och stora hundar åldras i olika takt

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En större vit hund och en mindre vitbrun hund möts nos mot nos på en gräsmatta med höstlöv.
Stora hundar visar tecken på snabbare biologiskt åldrande än små, enligt den nya studien. Hundarna på bilden har ingen dokumenterad koppling till undersökningen.

En ny amerikansk studie har undersökt vad som händer i hundars kroppar när åren går. Forskarna har sökt svaren i blodprover från sällskapshundar, och resultaten ger en ny bild av hur olika hundar åldras.

Forskare i det amerikanska projektet Dog Aging Project har undersökt hur hundars DNA förändras med åldern i blodprover från 894 hundar. Resultaten, som publicerades i tidskriften Science, visar att större hundar och hanhundar åldras snabbare på molekylär nivå. Eftersom vissa hundar provtogs flera gånger fick forskarna fram 1 640 metyleringsprofiler.

Metylering är kemiska markeringar på DNA som reglerar hur aktiva gener är, utan att den genetiska koden ändras. Med hjälp av dem byggde forskarna en “epigenetisk klocka” som uppskattar en hunds biologiska ålder. Hundar som var biologiskt äldre än väntat hade också högre dödsrisk.

Skillnaden mellan stora och små hundar var särskilt tydlig vid rörliga DNA-avsnitt, så kallade “hoppande gener”. Markeringarna där minskade snabbare hos större hundar, vilket kan göra generna mer aktiva.

Annons:

— Det tyder på att det snabbare åldrandet hos större hundar, åtminstone delvis, kan drivas av sämre kontroll över de här hoppande generna, säger Blaise Mariner, forskare vid Arizona State University och medförfattare till studien, i universitetets pressmeddelande.

Forskarna pekar ut det som en möjlig förklaring till skillnaden i livslängd. Om förändringarna driver åldrandet eller är en följd av det är ännu öppet, enligt universitetet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Närhet till katten kopplas till bättre humör

Publicerad 21 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
En vit och brunmönstrad katt med slutna ögon blir klappad under hakan av en hand.
I den lilla japanska studien hade kattägare som tillbringade mer tid nära sina katter oftare positiva känslor. Genrebild.

Kattägare som tillbringar mer tid nära sina katter har oftare en positiv sinnesstämning, visar en liten japansk studie. Forskarna kan dock bara belägga ett samband, inte att katten orsakar det bättre humöret.

Forskare vid Kyoto-universitetet följde 29 katter och deras 19 ägare under en månad. Deltagarna rekryterades via flygblad och sociala medier.

Närheten mättes med små Bluetooth-sändare, så kallade BLE-beacons, som fästes på kattens halsband. Ägarnas humör kartlades med enkäter och hormonerna med urinprov. Forskarna observerade också hur katterna betedde sig mot ägaren och mot okända personer.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften iScience, visar att ägare som tillbringade mer tid fysiskt nära sin katt i vardagen rapporterade mer positiva känslor. Hur många år eller månader de hade varit kattägare visade däremot inget motsvarande samband i den här gruppen.

Annons:

— Jag tror att många kattägare känner igen känslan av trygghet och lugn när katten klättrar upp i knät och söker närhet – man börjar klappa den och katten börjar spinna belåtet, säger Saho Takagi, studiens korresponderande författare.

Oxytocin och kortisol hos katt och ägare

Forskarna mätte också oxytocin, ett hormon som förknippas med sociala relationer, och kortisol, som förknippas med stress. Halterna av oxytocin i urinen korrelerade hos katt och ägare. Ägare vars katter hade högre oxytocin hade lägre kortisol och tenderade att rapportera färre negativa känslor.

Kattens oxytocinnivå hängde till och med starkare ihop med ägarens negativa känslor än ägarens egen oxytocinnivå gjorde. Det betyder inte att kattens hormon styr människans humör eller att hormonet förs över mellan dem.

Studien är liten och visar enbart samband, så orsakssambandet är oklart. Enligt universitetet kan resultaten ändå förklara varför tidigare undersökningar av kattägandets hälsoeffekter gett motstridiga svar: relationens kvalitet verkar väga tyngre än själva ägandet.

Forskargruppen vill nu undersöka närmare hur katter och människor påverkar varandra i vardagen.

— Våra resultat tyder på att den känslan delvis kan avspeglas i det hormonella sambandet mellan katter och deras ägare, särskilt genom oxytocin, ett hormon som är inblandat i bildandet av band mellan förälder och barn och i sociala relationer, säger Takagi om lugnet med katten i knät.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Demografiska krisen

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Föräldrar och barn tillsammans i en vardagsmiljö.

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.

Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.

Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.

Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

Annons:

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.

Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.

Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.

— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.

Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.

Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.

I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.