Annons:

Forskare: Fladdermöss kanske imiterar getingar i försvar

Publicerad maj 29, 2022 – av Sofie Persson
Större musöra (Myotis myotis).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Fladdermusarten Större musöra kan vara det första däggdjuret som använder sig av försvarsmekanismen "Bates mimikry", menar forskare. Fladdermusen tycks imitera ljudet av en geting när den känner sig hotad.

I Italien 1998 till 2001 studerade ekologen Danilo Russo fladdermusarten Större musöra (Myotis myotis). När man tillfångatog fladdermössen upptäckte man att de gav ifrån sig ett surrande ljud som inte var karaktäristiskt för just fladdermöss, utan liknande mer ljudet av ett bi eller geting.

Flera år senare beslutade Russo och hans forskningsteam att testa om ljudet enbart var ett sammanträffande eller en form av försvarsljud, även kallat ”Bates mimikry”, vilket innebär att ett ogiftigt djur imiterar ett giftigt djur eller annan oätlig art för att skydda sig själv.

När man hörde ljudet tänkte man direkt på det, berättar Russo för Science News.

Annons:

Russo spelade in ljudet från fladdermössen och även lätena från två typer av getingar samt två bin som var vanliga i området. När man jämförde lätena kunde forskarna dock oftast särskilja dem, även om de lät snarlika. Russo funderade vidare och kom sedan att tänka på en av fladdermusens största fiender, ugglan. Två ugglearter i området, kattuggla (Strix aluco) och Tornuggla (Tyto alba), jagar ofta Större musöra och därför testade man att begränsa ljudet till frekvenser som ugglor hör. Då lät de surrande ljuden plötsligt mer lika naturliga bins och blev svårare att särskilja.

Forskarna testade sedan att spela upp ljudet för dessa ugglor vilka då backade undan från högtalaren. De testade också att spela upp typiska uggleljud via samma högtalare, vilket gjorde att ugglorna då istället närmade sig. Russo menar att fåglar generellt undviker ”stickande insekter” och tror att fladdermössen utvecklat det surrande ljudet för att kunna försvara sig själva mot ugglan genom att imitera en geting eller ett bi.

Det här scenariot kan därför vara det första man upptäckt där ett däggdjur imiterar en insekt i syfte att använda sig av Bates mimikry, menar forskarna. Det är också generellt ovanligt att arter använder sig av ljud, oftast använder de sig av visuella signaler.

Däremot är ekologen Matthew Bulbert vid Oxford Brookes University i Storbritannien osäker huruvida det här är ett fall av Bates mimikry. Han menar att fladdermössen skulle kunna ge ifrån sig dessa ljud enbart för att ”skrämma” ugglan att släppa taget så de kan fly.

Men det i sig är fortfarande rätt häftigt, menar Bulbert.

Faktaruta: Bates mimikry

Upptäcktes av zoologen Henry Walter Bates (1825-1892) i Sydamerikas regnskogar hos fjärilar. Fenomenet är vanligast hos insekter och kan uttrycka sig exempelvis genom att insekten har ”varningsfärger” som exempelvis gult, rött och svart som ofta indikerar att ett djur är giftigt. När ett rovdjur inte kan urskilja en giftig eller oätlig art från varandra undviker de ofta att äta arten i sig. Enkelt kan man beskriva det som att de arter som utövar Bates mimikry är ”ett får i ulvakläder”.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Få vill ha klimatskatter

Klimatöverdrifterna

Publicerad Idag 09:20 – av Redaktionen

Trots att en stor del av befolkningen anser att så kallade klimatförändringar är ett allvarligt problem möter politiska åtgärder ofta stort motstånd – särskilt när det gäller klimatskatter. Detta beror ofta på ett lågt politiskt förtroende, visar en ny studie från Institutet för framtidsstudier, som granskat data från fyra europeiska länder, bland annat Sverige.

I studien, som publicerats i Journal of Public Policy, fick över 6000 människor från Sverige, Spanien, Tyskland och Polen bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder. Där rankades skatter generellt bland de minst populära åtgärderna, där endast nya kärnkraft och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Förutom i Sverige, där kärnkraft rankades ungefär i mitten.

Koldioxid- och fossila bränsleskatter var de minst omtyckta åtgärderna när det gällde klimatskatter. Forskarna menar att det handlar om ett lågt politiskt förtroende, att man helt enkelt inte litar på att politikerna kommer att använda skattepengarna rätt.

När människor har lågt politiskt förtroende är de mer benägna att överskatta kostnaderna för klimatpolitiken, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, i ett pressmeddelande och fortsätter:

Annons:

Detta förklarar det särskilt låga stödet för skatter på fossila bränslen eller koldioxid – en politik som många ekonomer anser vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken av alla, men som paradoxalt nog är minst populär bland allmänheten.

Saknas kommunikation

Bland de mer välsedda klimatåtgärderna fanns bland annat regleringar, såsom energieffektivitetskrav för bilar och byggnader, och ökat naturskydd. Enligt studien kan det bero på att dessa åtgärder helt enkelt kostar mindre, och forskarna betonar att politikerna bör utnyttja sådana åtgärder i större utsträckning. Om politikerna vill få ett större stöd till exempelvis klimatskatter bör de vara mer ärliga kring hur de pengarna kommer att användas.

Klimatpolitikens framgång beror inte bara på ekonomisk effektivitet, utan också på allmänhetens stöd. Det finns strategier som är mer lovande för politiker att följa. Man skulle kunna göra mer för att helt enkelt kommunicera att många klimatåtgärder, inklusive koldioxidskatter, har lägre kostnader än många tror och är mer effektiva. Om politikerna kan kommunicera det kommer människor att vara mer positivt inställda, säger Fairbrother.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Banbrytande dubbel handtransplantation genomförd i Sverige

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen
Den sensationella transplantationen av två händer är ett unikt samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.

En patient som förlorat båda händerna efter en svår infektion har genomgått en unik dubbel handtransplantation i Stockholm. Operationen, som tog 19 timmar och involverade cirka 40 medarbetare, genomfördes i samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.

Patienten arbetar nu med sin rehabilitering och har sakta börjat använda sina nya händer i vardagen.

Som ett resultat av ett flerårigt och nära samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset har Sverige nu utfört sin andra dubbla handtransplantation någonsin, meddelar Södersjukhuset via sin hemsida.

Ingreppet, exceptionellt i sin komplexitet, markerar ett stort steg för rekonstruktiv kirurgi och transplantationsvård i landet.

Annons:

Handtransplantationen är ett resultat av ett fantastiskt lagarbete och samarbete inom regionen. Transplantationen visar på hur hög expertis vi har på Södersjukhuset, i Region Stockholm och i Sverige, säger Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Omfattande och krävande lagarbete

Den 19 timmar långa operationen krävde ett team på ungefär 40 specialister, inklusive handkirurger, plastikkirurger, transplantationskirurger, anestesi- och intensivvårdspersonal.

Tobias Laurell, verksamhetschef och handkirurg på Södersjukhuset, poängterar att samarbetet och planeringen var avgörande.

Att förlora sina händer innebär ett stort lidande. Vi har haft kontakt med patienten i flera år inför handtransplantationen. Nu är det fantastiskt att se hur patienten gradvis återfår funktion i sina nya händer, vilket är en process som tar lång tid och kräver omfattande rehabilitering. En så här komplex och ovanlig operation kräver ett lagarbete mellan många olika yrkesgrupper.

Tobias Laurell, verksamhetschef och handkirurg på Södersjukhuset. Foto: Johan Adelgren

Bakgrunden till den unika operationen är omfattande. Kirurgerna har genomfört simuleringar, tränat scenarier och byggt upp ett gemensamt handtransplantationsprogram.

Matchningen av donatorhänder har varit särskilt krävande – blodgrupp, antikroppar, hudton och handstorlek måste stämma mycket noggrant.

Dessutom måste blodcirkulationen återställas mycket snabbt efter att händerna har kopplats in, vilket ställer mycket höga krav på logistiken.

Tidiga resultat och rehabilitering

Tre månader efter operationen har patienten redan börjat använda sina nya händer i vardagen: skriva och äta med bestick är exempel på tidiga framsteg.

Rehabiliteringen startade bara några dagar efter operationen och sker nu dagligen.

Enligt transplantationskirurgerna vid Karolinska är detta ingrepp inte bara en individuell framgång – det är ett prestigeprojekt för svensk högspecialiserad vård.

För oss som vanligtvis transplanterar inre organ har det varit fascinerande och annorlunda att kunna se de transplanterade händerna och patientens framsteg, säger överläkare Helena Genberg vid Karolinska Institutet.

Eftersom kroppen kan avvisa de transplanterade händerna kräver patienten livslång immunhämmande behandling.

Transplantationskirurgerna och Regionalt Donationscentrum på Karolinska Universitetssjukhuset har ansvarat för den immunhämmande behandlingen samt avancerad logistik kring transplantationen.

Det är roligt att vår erfarenhet av transplantation och immunhämmande behandling används i detta spännande projekt, säger Torbjörn Lundgren, överläkare på ME Transplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Risker och framtidsperspektiv

Trots framgångarna är riskerna betydande. Transplantationen kräver livslång medicinering och noggrann uppföljning, och rehabiliteringen är både tidskrävande och psykiskt tung.

Dessutom handlar det om tillgång till donatororgan – matchningen är svår och antalet donatorer begränsat. Operationen visar emellertid att svensk transplantationsvård står i frontlinjen även vad gäller extremt komplexa kirurgiska ingrepp.

Om rehabiliteringen fortsätter att gå väl kan detta bana väg för fler liknande trans­plantationer och ett ännu tätare samarbete mellan sjukhus.

Samtidigt kvarstår många frågor: Hur säkerställer man tillräckligt många donatorer? Hur hanterar sjukvården de långsiktiga kostnaderna och riskerna? Och vilken roll ska avancerad rekonstruktiv kirurgi ha i framtidens sjukvårdspolitik?

"Vi känner stor tacksamhet gentemot den person och de närstående som gjort detta möjligt genom donation efter döden", avslutar pressmeddelandet från Södersjukhuset.

Fotnot: Den första dubbla handtransplantationen i Sverige ägde rum i december 2020, då en kvinna blev den första personen i Skandinavien att genomgå en sådan operation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskning: Hundens ras är ingen garanti för personligheten

Publicerad november 8, 2025 – av Redaktionen

Många tror att en viss hundras garanterar en viss personlighet. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att skillnaderna inom samma ras ofta är större än skillnaderna mellan olika raser – att få en hund som blir helt rastypisk är ungefär 50/50.

I Sverige finns idag 371 registrerade hundraser fördelat på tio hundrasgrupper som delar in hundarna i exempelvis terrierraser, vallhundar, sällskapshundar samt olika jakthundar. Detta gör det lättare för en familj eller person att välja en hundras så att hund och ägare passar bättre ihop. Det går också att se bland annat rasens hälsa, aktivitetsnivå, pälsskötsel samt dess historia.

Hundraser har inte enbart så kallade "rastypiska" utseenden, utan också mentalitet. Exempelvis är den typiska chihuahuan, som är i gruppen sällskapshundar, orädd och har ett stort självförtroende, samtidigt som den typiska schäfern är nyfiken och samarbetsvillig.

Hundmentalitet mäts i tester

Hundens mentalitet beskrivs av Svenska kennelklubben och Svenska brukshundklubben, något man gör med tester som kallas för MH (mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund).

Annons:

Däremot är det inte självklart att man får en hund som har den typiska personligheten och mentaliteten när man väljer en viss ras. Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, har studerat hundar i nära 20 år och har ägnat de senaste åren med att undersöka stora skillnader det finns i hundars mentalitet, både mellan och inom hundraser. De få studier som finns idag bygger enbart på enkäter från hundägare, som gett olika resultat.

Det gjorde mig intresserad av att använda svenska mentalbeskrivningar för att undersöka frågan, säger Strandberg till forskning.se.

"Viss chansning"

I studien, som publicerats i Applied Animal Behaviour Science, har Erling tillsammans med forskarkollegor, som bland annat hundforskaren och författaren Kenth Svartberg, tittat på totalt mellan 862 och 2462 BPH-registreringar per ras för åtta olika raser i Sverige. Raserna man undersökte var American Staffordshire Terrier, Golden Retriever, Labrador Retriever, Lagotto Romagnolo, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, Perro de Agua Español, Rhodesian Ridgeback, och Staffordshire Bullterrier.

Resultaten visar att egenskaper hos individer inom samma ras kan skilja sig mycket. Exempelvis kunde man se att vissa hundar av rasen Rhodesian ridgeback, som rastypiskt ska vara vaktande och jagande, är mer sociala och lekfulla än vissa labradorer. Det går emot bilden av dessa raser, som anses vara helt olika.

Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Strandberg.

Träning är viktigt

För att först förutspå en valps mentalitet måste man först titta på modern och faderns gener, men det handlar också om hur generna blandas. Sedan kan egenskaper som legat vilande hos exempelvis fadern dyka upp hos en av valparna i kullen – resultatet kan därmed bli en hund som inte alls är rastypisk i mentaliteten. Strandberg kallar det för ett "genetiskt lotteri" och påpekar även att inte alla egenskaper hos en hund är ärftliga.

Det finns en del beteenden som inte faller sig naturligt för en hund, men som man genom träning och uppmuntran kan skapa. Dessa kommer inte att gå i arv, säger han.

Ska man välja en valp utifrån en ras mentalitet bör man inte se det som en "grundläggande garanti", utan mer som en "sannolikhetsoptimering" – att det helt enkelt ökar chanserna för att valpen ska växa upp med de önskade egenskaperna. Strandberg menar att chanserna för att exempelvis en labrador ska få de typiska egenskaperna är ungefär 50/50. Men sedan är det också viktigt att komma ihåg att det också till stor del handlar om en god träning för att en hund ska uppvisa vissa egenskaper.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftfullt nytt antibiotikum upptäckt av misstag

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Forskare har upptäckt ett antibiotikum som är mer än 100 gånger starkare än man tidigare trott – genom att studera en process som varit känd i minst femtio år. Upptäckten kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotika upptäcktes 1928 av Alexander Fleming, men en mer utbredd användning av läkemedlet började först under andra världskriget. Idag används stora mängder antibiotika årligen världen över, vilket lett till en högre resistens mot läkemedlet.

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel, som bland annat antibiotika. Det uppstår främst genom felaktig och överdriven användning av antibiotika, och är ett problem som ökar globalt. Därför anses det också vara ett av de allvarligaste hoten mot den globala hälsan.

Nu har forskare vid University of Warwick och Monash University gjort en oväntad upptäckt när de studerade hur bakterien Streptomyces coelicolor tillverkar det gamla antibiotikumet metylenomycin A. Denna bakterie är en av de mest studerade inom antibiotikaforskningen sedan 1950-talet.

Annons:

I enkla ordalag kan man säga att när celler producerar kemiska ämnen så går de via flera mellanled innan slutprodukten är klar – ungefär som att baka där ingredienser blandas i en viss ordning. Forskarna fick idén att testa dessa mellanled för antimikrobiell aktivitet. Det visade sig att ett av dem är betydligt kraftfullare än själva slutprodukten.

Metylenomycin A upptäcktes för 50 år sedan och har tillverkats syntetiskt flera gånger, men ingen verkar ha testat mellanstengen för antimikrobiell aktivitet, säger professor Greg Challis vid University of Warwick, i ett pressmeddelande.

Hundra gånger mer kraftfullt

Detta mellansteg, som kallas pre-metylenomycin C lakton, visade sig vara ett mycket kraftfullt antibiotikum – faktiskt hundra gånger mer effektivt än metylenomycin A mot farliga bakterier. Det fungerade särskilt bra mot bakterier som orsakar MRSA (meticillinresistent stafylokockinfektion) och VRE (vankomycinresistenta enterokocker) – två av sjukvårdens värsta mardrömmar.

Vidare verkade bakterierna ha väldigt svårt att utveckla resistens mot det nya antibiotikumet. Upptäckten öppnar upp en helt ny väg för antibiotikaforskning och forskarna har redan tagit fram en ny metod för att tillverka antibiotikumet i större mängder, och nästa steg är prekliniska tester.

Det här föreslår ett nytt paradigm för antibiotikaupptäckt. Genom att titta på mellanstegen i tillverkningen av naturliga föreningar kan vi hitta potenta nya antibiotika, säger professor Challis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.