Annons:

Ensamma människor ser fiktiva karaktärer som vänner

Uppdaterad oktober 5, 2023, Publicerad oktober 5, 2023
– av Sofie Persson
"Bland de mer ensamma människorna börjar gränserna brytas ner", menar forskarna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ny studie av personer som tittar på tv-serien Game of Thrones visar att människor som känner sig ensamma i högre grad ser fiktiva karaktärer som sina vänner. Forskare bedömer att rollfigurer från fiktionens värld delvis kan verka som substitut för en social tillhörighet man annars saknar.

I en ny amerikansk studie, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cerebral Cortex, har forskare skannat hjärnaktivitet med hjälp av fMRI hos personer som tittar på tv-serien Game of Thrones. Data samlades in under 2017 då den sjunde säsongen av tv-serien gick och involverade 19 självutnämnda "fans". Innan skanningen fick också deltagarna svara på frågor gällande hur ensamma man kände sig i vardagen.

Forskare skannade sedan deltagarnas hjärnor när de tänkte på sig själva, på nio av sina vänner och nio karaktärer från serien. Karaktärerna de ombads tänka på var Bronn, Catelyn Stark, Cersei Lannister, Davos Seaworth, Jaime Lannister, Jon Snow, Petyr Baelish, Sandor Clegane och Ygritte. När deltagarna var i fMRI-maskinen visades olika namn, ibland på deltagaren själv, verkliga vänner eller karaktärer i serien. Ovanför namnet visades sedan olika egenskaper som exempelvis ledsen, glad, smart eller trovärdig där deltagaren sedan fick svara "ja" eller "nej" om egenskapen stämde samtidigt som man mätte hjärnaktiviteten.

Forskarna jämförde resultaten från när deltagarna tänkte på sina vänner med när de tänkte på de fiktiva karaktärerna. Där kunde man se att verkliga personer representerades på ett helt annat sätt än fiktiva personer, men bara hos de deltagare som inte upplevde särskilt mycket ensamhet.

Annons:

Mer oklara gränser för ensamma

Hos personer som kände sig mer ensamma var linjen mellan verkliga och fiktiva karaktärer mer oklar. Resultaten pekar på att ensamma människor kan tänka på sina favoritkaraktärer som de tänker kring sina vänner, menar forskarna.

Bland de mer ensamma människorna börjar gränserna brytas ner. Man ser inte längre de skarpa linjerna mellan de två grupperna, säger Dylan Wagner vid The Ohio State University.

Vidare angav alla deltagare vem deras favoritkaraktär i serien var, och där fann forskare att dessa sågs mer som riktiga vänner att döma av hjärnaktiviteten än andra karaktärer. Det gällde oavsett om man var ensam eller inte.

Dina favoritkaraktärer är mer verkliga för dig, oavsett ensamhet, säger Wagner.

Resultaten tyder också på att ensamma människor kan vända sig till fiktiva karaktärer för att få en känsla av tillhörighet som saknas i deras verkliga liv, säger Wagner.

Den neurala representationen av fiktiva karaktärer liknar den av verkliga vänner, menar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid

Publicerad oktober 21, 2025
– av Redaktionen
"Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin", enligt vaccinforskaren Karin Loré.

Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.

Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Annons:

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Publicerad oktober 16, 2025
– av Sofie Persson
Replika av ett cetiosaurus-skelett. Vid utgrävningen i Oxfordshire hittades hundratals fotspår.

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till "Jurassic Highway", som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade "långhalsar".

Största platsen med spår

Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Annons:

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund.

De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke.

Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde.

Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

Publicerad oktober 15, 2025
– av Redaktionen
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.

Annons:

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
Bakterier utvecklar resistens när antibiotika används felaktigt eller i onödan.

Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla.

Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över.

Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent.

— Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Annons:

Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem.

Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare.

WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

"Måste förnya oss"

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer.

Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent.

— Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram.

— Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.