Viktor Bout varnar för att Ukrainakriget kan sprida sig till Europa

Den tidigare ryske vapenhandlaren Viktor Bout varnar i en ny intervju med Tucker Carlson för att Ukrainakriget snabbt kan växa till en direkt konfrontation mellan Ryssland och europeiska länder. I det drygt timslånga samtalet hävdar han att västlig vapenproduktion, långdistansdrönare och amerikanskt underrättelsestöd har gjort Europa till en allt mer aktiv del av kriget.

Intervjun publicerades av Tucker Carlson på X under måndagen och spelades in med Bout i Moskva. I samtalet med Carlson framställer den tidigare vapenhandlaren Viktor Bout kriget i Ukraina som ett växande stormaktskrig snarare än en bilateral konflikt. Han beskriver den västliga vapenhjälpen som en stegvis upptrappning där pansarvärnsvapen och luftvärn följts av stridsvagnar, Patriot-system, F-16 och långdistansdrönare.

— Låt oss börja med att konstatera att detta inte är en konflikt mellan Ukraina och Ryssland. Detta är i grunden en konflikt mellan Ryssland och hela ”de villigas koalition”, säger Bout i intervjun.

Bout: Europas industri har blivit en del av kriget

Han hävdar att ukrainsk militär produktion och logistik i allt högre grad har flyttats till europeiska länder och att detta enligt Moskvas synsätt gör dessa länder till en del av konflikten. Han nämner Polen, Tyskland, Frankrike, Italien, Danmark, Turkiet, Spanien och Belgien som exempel på platser där vapen och drönarkomponenter enligt honom produceras för Ukraina.

Enligt Bout används långdistansdrönare för att angripa ryska raffinaderier, civil infrastruktur och mål långt från fronten. Han anklagar även Ukraina för attacker mot civila i områden som står under rysk kontroll. Flera av de specifika påståendena i intervjun är ryska uppgifter om konflikten och bör förstås som Bouts beskrivning av kriget, men de ingår i hans bredare varning om att Moskva kan komma att betrakta europeiska logistikcentra och fabriker som legitima mål.

— Vi skulle till slut inte ha något annat val än att börja slå mot logistikcenter i Polen, Rumänien, Tyskland och alla dessa länder, eftersom de är en del av konflikten, säger han.

Carlson tillade att han uppfattar Rysslands president Vladimir Putin som mer återhållsam än många i väst tror. Bout svarade att den ryska allmänhetens tålamod minskar när drönarattacker och gränsincidenter fortsätter.

— I väst tror man ibland att återhållsamheten hos vår ledning är svaghet. Men se på vad som sker i världen. Vi är nu mycket nära ett fullskaligt tredje världskrig i en het fas, varnar Bout.

Drönare – en ny faktor i eskaleringen

En stor del av intervjun kretsar kring drönarkrigföring. Bout, som Carlson presenterar med hänvisning till dennes erfarenhet av vapenhandel, menar att billiga obemannade system förändrar krigets karaktär genom att göra civila transporter, energianläggningar och logistiska flöden sårbara långt bakom fronten.

Han beskriver särskilt drönare med AI-styrd målsökning som ett hot, eftersom de enligt honom kan skickas in över stora områden och själva välja rörliga mål. I Bouts version används denna utveckling inte bara militärt utan också för terror mot civilbefolkning i ryska gränsregioner och nyligen intagna områden.

— Det krävs inte ens en operatör längre. Den går in och väljer vilket mål som helst, vilken bil som helst, till och med ett barn på cykel, säger han.

Han kopplar tekniken till en större geopolitisk risk: om drönare med västliga komponenter eller västligt underrättelsestöd slår mot ryskt territorium, ökar trycket på Moskva att svara mot de resurser som möjliggör attackerna.

Trump, Starlink och satellitdata

Carlson frågade även om kriget går att stoppa. Bout svarade att han anser att Donald Trump skulle kunna göra det snabbt, men inte i första hand genom diplomati. Han pekar i stället ut två tekniska beroenden som enligt honom håller den ukrainska krigsförmågan vid liv: Starlink och amerikanska satellitunderrättelser.

— Utan dessa två faktorer kan de inte strida ens en dag. För det första handlar det om Starlink, som är deras viktigaste kommunikationssystem, säger Bout.

Han hävdar att ukrainska drönarattacker, ledning och målval är beroende av amerikansk realtidsinformation. Om Washington stängde av kommunikationen och satellitstödet skulle den ukrainska armén enligt Bout snabbt hamna i kaos.

— Inte en enda attack är möjlig om USA inte delar underrättelseinformation från satelliter, säger han.

Bout hänvisar också till ett påstått möte mellan Trump och Putin i Alaska året innan intervjun och säger att Ryssland fortfarande väntar på att Trump ska ”göra sin del” för att få slut på kriget. Den delen av resonemanget uttrycks som Bouts egen bedömning av diplomatin och speglar en rysk förväntan om att USA, snarare än Ukraina eller EU, sitter på det avgörande inflytandet.

Religion, Zelenskyj och ukrainska val

Intervjun rör sig därefter in på krigets ideologiska och religiösa dimension. Bout hävdar att konflikten för många ryssar har fått karaktären av en religiös strid, bland annat genom konflikten kring den ukrainska ortodoxa kyrkan, kloster i Kiev och den historiska betydelsen av Kiev för den ryska ortodoxa traditionen.

Han anklagar ukrainska myndigheter och nationalistiska grupper för att ha fördrivit präster och tagit över kyrkor. Ukraina har å sin sida beskrivit delar av den kyrkliga konflikten i landet som en fråga om ryskt inflytande och nationell säkerhet under krigstid.

— För oss är även detta ett stort religiöst krig, säger Bout.

Bout angriper också Volodymyr Zelenskyj och återkommer till att den ukrainske presidentens mandatperiod löpt ut medan landet befinner sig under krigslagar. Han hävdar att en stor del av Ukrainas befolkning vill ha fredsuppgörelse med Ryssland och menar att västliga ledare ignorerar detta eftersom kriget tjänar deras egna politiska intressen.

Påståenden om svarta marknaden och Hamas

Ett av samtalets mest långtgående påståenden gäller västliga vapenleveranser till Ukraina. Bout hävdar att delar av de vapen som skickats till Ukraina har sålts vidare på den svarta marknaden och hamnat hos aktörer som Hamas, Hizbollah och mexikanska karteller. Carlson instämmer i intervjun och frågar varför Israel, som enligt honom borde känna till detta, inte offentligt har protesterat.

— Vi ser att ukrainarna tidigt började sälja de vapen som väst levererade till dem på svarta marknaden, säger Bout.

Detta är ett känsligt och omstritt påstående. Västliga regeringar har återkommande medgett risker för korruption och att vapen hamnar på avvägar vid stora vapenflöden, men de specifika påståendena om försäljning till Hamas och Hizbollah kräver separat verifiering. I artikeln återges de därför som Bouts och Carlsons påståenden, inte som fastslagna fakta.

Utväxlingen mot Brittney Griner

Bout blev internationellt känd som den ryske vapenhandlare som av amerikanska myndigheter kallades ”Merchant of Death”. Han dömdes 2011 i USA och anklagades bland annat för en "sammansvärjning för att döda amerikaner" och materiellt stöd till den colombianska Farc-gerillan, fick 25 års fängelse och utväxlades 2022 mot den amerikanska basketspelaren Brittney Griner. Efter återkomsten till Ryssland har han gått in i politiken genom det nationalistiska partiet LDPR och valdes 2023 in i den regionala lagstiftande församlingen i Uljanovsk oblast.

I slutet av intervjun frågar Carlson om fångutväxlingen 2022, då Bout frigavs från amerikanskt fängelse i utbyte mot Brittney Griner. Carlson beskriver affären som obalanserad och Bout säger att han själv uppfattade valet av motpart som närmast förolämpande, eftersom han hade väntat sig att en annan fånge skulle ingå i utväxlingen.

— Jag kan inte klaga. Jag är tacksam för att min regering beslutade att föra mig tillbaka, säger Bout.

Han säger samtidigt att den amerikanska bilden av honom som världens största vapenhandlare byggdes upp till en ”dramatisk myt” och att han i dag är mer upptagen av Rysslands och USA:s framtida relation än av sitt eget förflutna.

Avslutningsvis säger Bout att han ser en möjlighet till ett helt annat förhållande mellan Ryssland och USA om Washington frigör sig från vad han kallar globalistisk kontroll. Han menar att ryssar och amerikaner har gemensamma drag som stora folk, präglade av sin geografi och att länderna skulle kunna samarbeta i stället för att lägga enorma resurser på ömsesidig förstörelse.

— Om vi förenas och slutar slåss, slutar vara svurna fiender och samarbetar för att lösa problemen på planeten, då finns det inga gränser för hur långt vi kan nå – kanske är inte ens himlen gränsen, säger Bout.

The war in Ukraine is very close to exploding into Europe, including the cities where your kids are taking a semester abroad. No one in the West seems to be paying any attention at all. A warning from Viktor Bout in Moscow.

0:00 The Escalation in Ukraine
15:27 What Is the Motive… pic.twitter.com/uwg7huYz2k

— Tucker Carlson (@TuckerCarlson) June 29, 2026