Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Samtidigt som ukrainas nominelle president Volodymyr Zelenskyj hävdar att den sedan länge förannonserade offensiven mot Ryssland, som inleddes i början på juni 2023, ännu inte ”tagit fart”, skriver brittiska Financial Times att regeringar i Väst idag är ”förskräckta” över de tunga förluster Ukraina lidit utan att ha lyckats bryta igenom de ryska försvarslinjerna.[1]
Zelenskyj:
Vi närmar oss tillfället då relevanta åtgärder kan ta fart, vi håller redan på att ta oss igenom några minerade områden och minröjer dessa
Överstelöjtnant Johan Huovinen, som år 2009 utexaminerades från den ryska generalstabsakademin[2, 3]:
Den stora mängden stridsvagnsminor och ett väl utbyggt försvar från den ryska sidan har gjort att vi inte fått .. att den ukrainska sidan .. inte fått till det här genombrottet ännu
Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu, den 11 juli 2023[4]:
Fiendens förluster sedan starten den 4 juni är över 26000 soldater och 3000 olika vapensystem
Enligt det ryska försvarsministeriet såg de kända materiella förlusterna för Nato och Kiev, mellan den 3 juni och 23 juli 2023, ut så här:
25 flygplan
7 helikoptrar
1 493 stridsvagnar och andra bepansrade fordon
1224 fordonsrelaterade specialutrustningar
2 luftförsvarsbatterier
29 artillerisystem av typen MLRS
589 granatkastare och artilleripjäser
Fram till den 11 juli 2023 hade ryska försvarsstyrkor också neutraliserat 176 amerikanska HIMARS robotar och 27 brittiska kryssningsrobotar av typen Storm Shadow.
Kievs totala förluster sedan kriget började den 24 februari 2023
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.
Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.
— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.
Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.
— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.
”Måste ta större ansvar”
JD VANCE: “THE U.S. IS DONE FUNDING THE UKRAINIAN WAR”
Senator JD Vance just dropped a political bombshell:
️ “If the Europeans want to step up and actually buy the weapons from American producers, we’re okay with that — but we’re not going to fund it ourselves… pic.twitter.com/PXzTaGzhbH
Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.
— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.
Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.
— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.
Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.
Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.
På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.
Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.
Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.
Donald J. Trump Truth Social 08.08.25 06:03 PM EST
The highly anticipated meeting between myself, as President of the United States of America, and President Vladimir Putin, of Russia, will take place next Friday, August 15, 2025, in the Great State of Alaska. Further details to…
— Fan Donald J. Trump Posts From Truth Social (@TrumpDailyPosts) August 8, 2025
EU:s motstånd och rysk skepsis
Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.
Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.
”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.
Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Vad kan vi förvänta oss av mötet?
Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.
Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.
Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.
Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.
68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.
Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup
”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:
”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.
Färre tror på Nato och EU
Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.
Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup
Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.
Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.
När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.
25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump utmålar sig som en fredsmäklare i kriget mot Ukraina – men i praktiken gör han inte mycket för att ändra kurs. Bakom retoriken fortsätter USA att leverera vapen, ge underrättelsestöd och göda det militärindustriella komplex som han själv påstår sig vilja stoppa.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
För en gångs skull sade en reporter något vettigt under en presskonferens och ifrågasatte varför amerikanska skattebetalare ska fortsätta finansiera ett krig där man skickar äldre, sjuka och handikappade personer till fronten, med hänvisning till Zelenskys undertecknande av en lag som höjer den maximala åldern för tjänstgöring i den ukrainska armén till 60.
USA:s president Donald Trump sade då att han försöker få sitt land ur den militära konflikten i Ukraina:
— Detta är Bidens krig, det här är inte mitt krig. Jag är här för att få oss ur det. Jag har inte hört det du sa om 60-åriga män etcetera, men det här är Bidens krig och vi arbetar väldigt hårt för att få oss ur det. Jag har faktiskt stoppat fem krig under de senaste fem månaderna och jag skulle vilja att det här blir det sjätte.
Man undrar: vem skriver hans manus? Vilka fem krig har han stoppat? Det finns inget som talar för att Putin kommer falla till föga för att Witkoff rest till Moskva och Trump hotar med tullar – tvärtom sägs det att man börjat tappa respekten för Trump.
Det blir smått patetiskt att höra honom säga att de ”arbetar hårt” för att lämna Ukraina, när allt pekar på motsatsen. Trump är väldigt bra på att snacka, men det går inte att komma ifrån att han likväl göder det militärindustriella komplexet.
Här medger Trump dessutom att USA är en part i konflikten, och om han menar allvar med att dra sig ur finns det många sätt att visa det, till exempel genom att:
• sluta leverera vapen och ammunition
• sluta ge informations- och underrättelsestöd till Ukraina
• dra tillbaka all amerikansk militär inklusive Natopersonal och andra specialister från ukrainskt territorium
• ovillkorligt godkänna alla ryska krav som är fullt rimliga
• avskriva alla Ukrainas skulder.
Men eftersom det finns pengar att tjäna är det bara tomma ord som levereras. USA tjänar pengar på vapenförsäljning och sanktioner samt drar fördel av att Europa och Asien försvagas. Samtidigt växer Trumps personliga kapital, så han gör vad han och övriga makthavare alltid gör: tjänar pengar på krig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
