En gren av Ukrainas specialstyrkor gick under gårdagskvällen ut i ett officiellt meddelande på Facebook med att man inte kommer att tillfångata ryska artillerister utan istället "slakta dem som grisar".
"Från och med nu kommer det inte bli några fler tillfångatagna ryska artillerister. Ingen nåd, inget "snälla döda mig inte, jag ger upp" kommer att hjälpa.", skriver kommandostyrkan för specialoperationer i Ukraina.
”Ring till din mamma en sista gång och berätta att du ska dö snart, din sjakal. Vi är inte döden, vi är värre”, avslutas meddelandet med en bild på en varg som äter en köttbit.
Originalmeddelandet på Facebook.
Efter att ha fått vida uppmärksamhet, bland annat av Kyiv Independent, har inlägget redigerats och mildrats. Originalet kan dock fortfarande i skrivande stund ses på Facebooks redigeringshistorik.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.
Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.
Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.
Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen
De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.
Annons:
Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.
Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.
En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.
Tvingar fram dyrare motmedel
Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.
Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.
HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.
Teknikskiftet talar för förhandlingar
En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.
Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.
En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.
Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.
Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.
Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.
Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.
Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.
Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.
Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.
Ulf Kristersson pekar ut Ryssland
Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.
Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.
Varje regerings viktigaste ansvar är medborgarnas säkerhet. Den uppgiften tar vi på största allvar. Vår historiska upprustning av försvaret gör tillsammans med Natomedlemskapet att Sverige är tryggare än på många decennier, trots en orolig omvärld.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.
Sverige står inför ett ytterligare försämrat omvärldsläge efter att det bekräftats att Ryssland står bakom hybridangreppet i tyska Leipzig. Rysslands agerande måste fördömas och motverkas.
Sverigedemokraterna stödjer de åtgärder regeringen vidtar. Det är viktigt att vi står…
Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.
Ryssland tillbakavisar
Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.
President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.
🇷🇺☄️ 🇩🇪 #Putin calls #Germany’s sanctions a “serious mistake”
Russian President Vladimir Putin has described #German punitive measures against #Russia following the incident involving an explosive drone at #Leipzig/Halle Airport as a “serious mistake.”
“Where is the evidence?”… pic.twitter.com/l1xeULA19z
Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.
Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.
Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.
— Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.
Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.
Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik
Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.
SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.
Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.
Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen
Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.
Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.
Varnar för ”katastrofala konsekvenser”
Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.
— Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.
London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna.
— Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat.
Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj.
Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända.
Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter.
— Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal.
Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.
Lagen förbjuder val under kriget
Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands.
Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder.
Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val.
I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna.
En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent.
Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
