Annons:

Donald Trump utlyser ”ekonomisk D-dag” mot Iran

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 20, 2026 – av Jan Sundstedt
Iranuppgörelse: USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi (arkivbild).
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 35 900,00 SEK 48% Mål: 75 000,00 SEK

USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln.

Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen.

Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse.

Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag.

Annons:

Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.

Hotar iranska handelspartner

Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran.

Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka.

Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran.

Hormuzsundet
Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader.

Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet.

USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer.

Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA tar hem samtliga bombplan från brittisk flygbas

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad Idag 13:47 – av Jan Sundstedt
Amerikanskt B-1B-bombplan landar vid RAF Fairford den 15 juli 2025.
Arkivbild från ett B-1B-plans landning vid basen den 15 juli 2025.

USA har tagit hem samtliga bombplan från den brittiska flygbasen RAF Fairford, en vecka efter att polisen grep flera män misstänkta för förberedelse till terrordåd på basen. Planen har använts i kriget mot Iran, som den brittiska regeringen misstänker för inblandning i planerna.

På söndagen den 4 oktober bekräftade Pentagon att samtliga amerikanska bombplan har återvänt till sina hemmabaser i USA, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Ett dussintal B-1-plan fanns på RAF Fairford nordväst om London. Storbritannien hade låtit USA använda dem för anfall mot iranska robotbaser som angripit fartyg i Hormuzsundet.

En talesman för Pentagon förklarade att säkerhetshänsyn hindrade myndigheten från att bekräfta flyttningen medan den pågick, och bekräftade att samtliga bombplan har återvänt till USA.

Pentagon anger däremot inte något skäl till beslutet i sitt uttalande.

Polisen fick tips från allmänheten

Polisen inledde insatsen tidigt på söndagen den 27 september efter uppgifter om misstänkta fordon nära basen, bland annat ett telefonsamtal från allmänheten.

Samtalet kom omkring klockan 00.45 och gällde tre misstänkta fordon som tycktes vara på väg mot RAF Fairford.

Brittisk polis grep kort därefter fem män som färdades i fordonen. Som en försiktighetsåtgärd spärrade polisen av ett område på 400 meter och evakuerade omkring 85 hushåll.

Misstankarna gällde först brott mot sprängämneslagstiftningen och därefter förberedelse till terrordåd. Utredarna undersöker om männen medvetet eller omedvetet arbetat åt en främmande stat.

Undersökningen av fordonen visade på förekomst av bensin, men inga improviserade sprängladdningar, meddelar brittisk terrorpolis, som assisterades av militär och kriminaltekniker.

Gripna och släppta med villkor

Efter gripandena släppte polisen dagen efter insatsen de fem männen under stränga villkor, men misstankarna kvarstår.

I Westminster i London grep polisen den 1 oktober en sjätte man: en 25-åring med brittiskt och iranskt medborgarskap, misstänkt för förberedelse till terrordåd.

Polisen meddelade den 3 oktober att man även hade släppt 25-åringen under villkor. Husrannsakningarna på två adresser är avslutade, medan utredningen i Gloucestershire fortsätter.

Att polisen har släppt alla sex män under villkor innebär inte att misstankarna har avskrivits.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppgav på onsdagen att landet har starka indikationer på iransk inblandning i den misstänkta terrorplanen. Iran avfärdar anklagelserna som grundlösa.

Irans regering har också kallat upp den brittiske ambassadören med anledning av anklagelserna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

USA:s krig i Mellanöstern

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Markus Andersson
Ett svårt skadat bostadshus med hål i taket och bråte på gården i Sirik i Iran.
Huset i Sirik där en bröllopsfest pågick när en robot träffade området den 1 september 2026.

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

— Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

— USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA attackerar återigen Iran – Teheran svarar mot amerikanska baser

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 31, 2026 – av Jan Sundstedt
Iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning 2020.
Arkivbild iransk robotavfyrning.

Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien.

En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet.

Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna.

Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades.

Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen".

Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.

Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador.

Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten.

Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet.

Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.

Brentoljan steg omkring två procent till närmare 90 dollar per fat under måndagsmorgonen.

Fartygsspårningsdata visade samtidigt att endast omkring fem handelsfartyg om dagen passerade sundet under helgen.

Genom Hormuzsundet gick före kriget omkring en femtedel av världens oljetransporter.

Varje nytt anfall eller minhot påverkar därför rederier, försäkringsbolag och energimarknader långt utanför regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Irananknutna hackare stängde brittiskt kraftverk i fyra dagar

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med en brittisk kraftstation, ett PLC-styrdon och ett vinklat CISA-faksimil om cyberangrepp mot kritisk infrastruktur.
CISA varnade i juli för att Irananknutna aktörer hade orsakat driftstörningar genom angrepp mot internetanslutna industriella styrsystem.

Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång.

Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC rapporterar att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran.

Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.

Den drabbade anläggningen hålls hemlig

Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång.

Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.

Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad

Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli varnade CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer.

Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch rapporterar att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran.

Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.

AI sänker tröskeln för angrepp

Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar.

Storbritanniens NCSC bedömde i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.