Annons:

Tiotusentals ukrainska soldater tränades av Nato

Kriget i Ukraina

Uppdaterad april 21, 2022, Publicerad april 21, 2022 – av Isac Boman
Ukraina
Ukrainska luftanfallsstyrkor.

Ett av de främsta skälen till att Ryssland gick in militärt i Ukraina var att förhindra ett ukrainskt Nato-medlemskap och de konsekvenser detta skulle medföra. Ända sedan 2014 har dock den ukrainska armén haft ett tätt och nära samarbete med Nato och minst 80 000 ukrainska soldater har tränats av militäralliansen under de senaste åtta åren.

Det är Wall Street Journal (WSJ) som rapporterar att när det ukrainska nationalgardets löjtnant Andriy Kulish och hans soldater lägger sig i bakhåll för ryska trupper så tackar han Nato och den kanadensiska armén. Kulishs brigad har under de senaste åren nämligen tränats av Kanada och andra Nato-länder i fälttaktik och urban krigföring.

Enligt WSJ är detta bara ett av många exempel på hur Nato lagt stora resurser på att träna den ukrainska armén och att det inte bara är vanliga soldater som fått omfattande Nato-träning utan även försvarsministeriet och höga ukrainska tjänstemän.

Källor till tidningen uppger att Nato-träningen har ”förvandlat Ukrainas militära styrkor” och varit helt ovärderlig för Ukrainas förmåga att hittills stå emot de ryska attackerna och att ”minst” 10 000 ukrainska soldater årligen genomgått en särskild utbildning under de senaste dryga åtta åren.

Annons:

Med detta hjälpte Nato och dess medlemmar Ukraina att gå från stela Sovjetliknande kommandostrukturer till västerländska standarder där soldater lär sig att tänka på vägen”, skriver man.

Enligt löjtnant Kulish använder sig den ukrainska armén nu ständigt av den utbildning man fått av Nato och han medger att även om Natos militära inblandning i Ukraina aldrig varit helt hemlig så har man heller inte basunerat ut detta – eftersom man velat undvika att irritera Ryssland.

När Ryssland gick in i Ukraina den 24 februari var Nato-närvaron i landet så omfattande att hela åtta Nato-länder deltog i utbildandet av den ukrainska militären och även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att det fleråriga militära stödet haft ”en betydande verkan”.

Att Nato-insatserna i Ukraina varit mer framgångsrika än i andra liknande försök i exempelvis Irak och Afghanistan tros bero på att landet är ”relativt sammanhållet” och har en tydlig centralregering med fungerande byråkrati.

Redan 2018 tog Nato fram en 17 sidor lång handlingsplan för en ”euro-atlantisk integration” av Ukraina där man satte upp strategier för att landet skulle ”möta Natos demokratiska standarder”. Först 2014 tog Nato-operationerna dock fart på riktigt och man flög in västerländska officerare som började träna ukrainska soldater i ”modern stridsteknik” för att bekämpa pro-ryska separatister.

Nato konstaterade även att hela den ukrainska militärledningen ”måste förändras” och den tidigare amerikanske generalmajoren Timothy McGuire kallades in för att etablera militäranläggningen Yavoriy Center som en del i att intensifiera Nato-träningen av ukrainsk militär.

Militäralliansens närvaro i landet ökade ytterligare under hösten 2021 och allt fler ukrainska soldater tränades bland annat i att använda brittiska pansarvärnsmissiler och andra tunga vapen.

– Vi levererade bokstavligen dessa var tredje eller fjärde dag, konstaterar den brittiske majoren Bill Ross.

Höga amerikanska officerare har också hållit ”veckovisa samordningsmöten” med Ukrainas militärledning och man tog gemensamt fram en ”defensiv plan” för att stå emot ett ryskt angrepp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inbördesstrid och skottlossning i Ukrainas säkerhetsapparat

Kriget i Ukraina

Publicerad september 6, 2026 – av Jan Sundstedt
Beväpnade män samlas kring fordon under konfrontationen mellan SBU och HUR i Kiev.
Övervakningsbild från den väpnade konfrontationen mellan enheter ur SBU och HUR i Kiev den 2 september 2026.

En skottlossning mellan Ukrainas säkerhetstjänst SBU och den militära underrättelsetjänsten HUR har vuxit till en öppen inbördesstrid i Ukrainas säkerhetsapparat. Nu misstänks företrädare för båda organen för brott, medan president Volodymyr Zelenskyj aviserar avskedanden inom respektive ledningar.

Konfrontationen bröt ut natten till den 2 september på Jurija Sjumskoho-gatan i stadsdelen Dnipro i Kiev.

SBU genomförde en husrannsakan inom en utredning om en påstådd rysk mordplan när personal från HUR dök upp på platsen. Bråket övergick i skottlossning mitt i bostadsområdet.

Stepan Kaplunov, ställföreträdande befälhavare i Ryska frivilligkåren, ett förband av ryska medborgare som strider på Ukrainas sida och lyder under HUR:s specialenhet Timur, står i centrum för konflikten.

Ryska frivilligkåren meddelade den 1 september att okända män hade fört bort Kaplunov från platsen utanför hans bostad. Advokaten Taras Borovskyj hävdar att SBU grep honom redan den 23 augusti och höll honom på hemlig plats utan att väcka åtal.

Ukrainas statliga utredningsbyrå DBR meddelar att en SBU-anställd nu misstänks för makt- eller befogenhetsmissbruk. Åklagarna misstänker samtidigt en HUR-soldat för angrepp mot en brottsbekämpande tjänsteman.

Utredningen omfattar också hot eller våld mot tjänsteman. DBR undersöker de vapen som användes, skottspår och annan bevisning för att avgöra vad som hände före och under uppgörelsen.

Ukrainas parlamentsutskott för nationell säkerhet, försvar och underrättelsefrågor har hört företrädare för båda organen. Utskottet slår fast att båda sidor begick överträdelser och kallar användningen av skjutvapen i ett bostadsområde oacceptabel.

SBU har efter skottlossningen lämnat en ny och mer långtgående förklaring till insatsen. Säkerhetstjänsten anklagar Kaplunov för kontakter med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha förberett ett attentat mot en rysk oppositionsledare som besökte Ukraina under självständighetsdagen.

Källor inom det ukrainska rättsväsendet uppger att den påstådda måltavlan var Ahmed Zakajev, ledare för den tjetjenska exilregeringen. SBU har inte själv offentliggjort hans namn, men säger sig ha hittat meddelanden mellan Kaplunov och en företrädare för FSB i hans telefon.

Enligt myndigheten gav den ryska säkerhetstjänsten honom även i uppdrag att döda ukrainska militärer mot betalning. Kaplunov ska ha erkänt kontakterna och lämnat uppgifter till utredarna.

Anklagar SBU för kidnappning och tortyr

Kaplunov avvisar SBU:s berättelse, hävdar att säkerhetstjänsten tvingade fram erkännandet och anklagar SBU för fysisk och psykisk press.

Enligt honom ville förhörsledarna koppla HUR-befälet Dmytro Ivanov och den tidigare underrättelsechefen Kyrylo Budanov till FSB. Hans advokat hävdar att SBU spelade in erkännandet efter tortyr och dödshot.

HUR har i sin tur varnat för en samordnad kampanj som enligt myndigheten försöker misskreditera dess stridande förband. Kaplunov befinner sig enligt uppgift på fri fot, men hans advokat har inte offentliggjort var han vistas.

Parterna beskriver även själva skottlossningen på helt olika sätt.

SBU uppger att en beväpnad grupp angrep dess utredare och blockerade deras fordon. Befälhavaren för Timur hävdar i stället att SBU öppnade eld mot obeväpnade HUR-män. Kaplunovs advokat uppger att kulorna träffade tre underrättelsemän och skadade två av dem svårt.

Volodymyr Zelenskyj har kallat händelsen "fullkomligt skamlig" och krävt interna utredningar inom båda organen.

Efter ett samtal med riksåklagaren meddelade presidenten att ställföreträdande chefer inom både SBU och HUR kommer att entledigas från nuvarande poster.

Presidenten har ännu inte namngett dem som ska avskedas. Han har däremot redan entledigat Oleh Chramov, chef för SBU:s avdelning för skydd av statshemligheter och licensiering.

Presidentdekretet anger ingen orsak och kopplar därför inte uttryckligen hans avgång till skottlossningen.

Utredarna har ännu inte avgjort vem som sköt först, om SBU följde lagen när myndigheten frihetsberövade Kaplunov eller hur stark bevisningen om hans påstådda FSB-kontakter är.

Zelenskyjs aviserade avskedanden visar möjliga tecken på att uppgörelsen kan vara början på en kris i Ukrainas säkerhetsapparat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.