Annons:

Tiotusentals ukrainska soldater tränades av Nato

Kriget i Ukraina

Uppdaterad april 21, 2022, Publicerad april 21, 2022 – av Isac Boman
Ukraina
Ukrainska luftanfallsstyrkor.

Ett av de främsta skälen till att Ryssland gick in militärt i Ukraina var att förhindra ett ukrainskt Nato-medlemskap och de konsekvenser detta skulle medföra. Ända sedan 2014 har dock den ukrainska armén haft ett tätt och nära samarbete med Nato och minst 80 000 ukrainska soldater har tränats av militäralliansen under de senaste åtta åren.

Det är Wall Street Journal (WSJ) som rapporterar att när det ukrainska nationalgardets löjtnant Andriy Kulish och hans soldater lägger sig i bakhåll för ryska trupper så tackar han Nato och den kanadensiska armén. Kulishs brigad har under de senaste åren nämligen tränats av Kanada och andra Nato-länder i fälttaktik och urban krigföring.

Enligt WSJ är detta bara ett av många exempel på hur Nato lagt stora resurser på att träna den ukrainska armén och att det inte bara är vanliga soldater som fått omfattande Nato-träning utan även försvarsministeriet och höga ukrainska tjänstemän.

Källor till tidningen uppger att Nato-träningen har ”förvandlat Ukrainas militära styrkor” och varit helt ovärderlig för Ukrainas förmåga att hittills stå emot de ryska attackerna och att ”minst” 10 000 ukrainska soldater årligen genomgått en särskild utbildning under de senaste dryga åtta åren.

Annons:

Med detta hjälpte Nato och dess medlemmar Ukraina att gå från stela Sovjetliknande kommandostrukturer till västerländska standarder där soldater lär sig att tänka på vägen”, skriver man.

Enligt löjtnant Kulish använder sig den ukrainska armén nu ständigt av den utbildning man fått av Nato och han medger att även om Natos militära inblandning i Ukraina aldrig varit helt hemlig så har man heller inte basunerat ut detta – eftersom man velat undvika att irritera Ryssland.

När Ryssland gick in i Ukraina den 24 februari var Nato-närvaron i landet så omfattande att hela åtta Nato-länder deltog i utbildandet av den ukrainska militären och även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att det fleråriga militära stödet haft ”en betydande verkan”.

Att Nato-insatserna i Ukraina varit mer framgångsrika än i andra liknande försök i exempelvis Irak och Afghanistan tros bero på att landet är ”relativt sammanhållet” och har en tydlig centralregering med fungerande byråkrati.

Redan 2018 tog Nato fram en 17 sidor lång handlingsplan för en ”euro-atlantisk integration” av Ukraina där man satte upp strategier för att landet skulle ”möta Natos demokratiska standarder”. Först 2014 tog Nato-operationerna dock fart på riktigt och man flög in västerländska officerare som började träna ukrainska soldater i ”modern stridsteknik” för att bekämpa pro-ryska separatister.

Nato konstaterade även att hela den ukrainska militärledningen ”måste förändras” och den tidigare amerikanske generalmajoren Timothy McGuire kallades in för att etablera militäranläggningen Yavoriy Center som en del i att intensifiera Nato-träningen av ukrainsk militär.

Militäralliansens närvaro i landet ökade ytterligare under hösten 2021 och allt fler ukrainska soldater tränades bland annat i att använda brittiska pansarvärnsmissiler och andra tunga vapen.

– Vi levererade bokstavligen dessa var tredje eller fjärde dag, konstaterar den brittiske majoren Bill Ross.

Höga amerikanska officerare har också hållit ”veckovisa samordningsmöten” med Ukrainas militärledning och man tog gemensamt fram en ”defensiv plan” för att stå emot ett ryskt angrepp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland hotar slå mot brittiska militära anläggningar

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Maria Zakharova talar vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva.
Maria Zakharova framförde varningen vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva den 27 augusti 2026.

Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.

Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.

Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.

Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.

Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik

Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.

SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.

Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.

Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen

Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.

Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.

Varnar för ”katastrofala konsekvenser”

Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.

Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.

London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sitter vid ett bord under ett möte i Kiev.
Volodymyr Zelenskyj avvisar val under kriget, samtidigt som hans ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna.

Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat.

Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj.

Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända.

Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter.

Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal.

Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands.

Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder.

Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val.

I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna.

En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent.

Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen samtalar med Volodymyr Zelenskyj.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samtalar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland.

Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut.

De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland.

EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten.

Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa.

Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin lovar val i hela Ryssland – inklusive annekterade områden

Kriget i Ukraina

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Jan Sundstedt
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands kongress i Moskva.
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands partikongress i Moskva den 22 augusti 2026.

Vladimir Putin lovar att Ryssland ska genomföra höstens parlamentsval över hela det territorium som Moskva gör anspråk på – från Fjärran östern till de annekterade ukrainska regionerna. Samtidigt rapporterar oberoende valövervakare att ryska myndigheter har utestängt kandidater och ökat pressen mot oppositionen.

Rysslands president gjorde uttalandet när han på lördagen talade inför omkring 3 000 delegater vid Förenade Rysslands partikongress i Moskva.

Vladimir Putin betonade att "folket är maktens källa" och framhöll att medborgarnas rätt att välja sina företrädare ger de statliga institutionerna legitimitet.

Även under de svåraste förhållandena kommer vi inte att överge principerna om folkstyre. Vi håller och kommer att hålla val på olika nivåer över hela vårt stora lands territorium – från Fjärran östern till Novorossija och Donbass, sade Putin.

Ryssland genomför valet till statsduman under tre dagar, den 18–20 september. Väljarna utser 225 ledamöter i enmansvalkretsar och lika många genom partilistor.

Enligt Interfax ordnar landet samtidigt mer än 2 200 val på nationell, regional och lokal nivå. Väljarna ska sammanlagt tillsätta omkring 20 700 mandat och andra valbara poster.

Knyter valet till annekterade regioner

Putins hänvisning till "Novorossija och Donbass" omfattar bland annat de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland förklarade annekterade 2022. Ryssland kontrollerar delar av regionerna, medan FN och flertalet av världens stater fortfarande betraktar dem som ukrainska.

Årets statsdumaval blir det första där Moskva låter invånare i dessa regioner delta inom det ryska valsystemet. Putin meddelade även att soldater vid frontlinjen ska rösta och beskrev valet som ett prov på statens förmåga att stå emot yttre hot, utpressning och aggression.

Förenade Ryssland antog samtidigt sitt nya valprogram under kongressen. Putin leder inte formellt partiet men gav det sitt öppna stöd och framhöll att den nya statsduman måste försvara landets intressen.

Partiprogrammet omfattar bland annat stöd till barnfamiljer, ekonomisk utveckling, tekniskt kunnande och minskade skillnader mellan regionerna.

Rysslands president, Vladimir Putin (arkivbild). Foto: Valdai Discussion Club

Valmyndigheter begränsar Jablokos deltagande

Putins tal om folkstyre står mot en valrörelse där oppositionens manöverutrymme har minskat kraftigt.

European Platform for Democratic Elections rapporterade i juni att ryska myndigheter hade hindrat minst 32 medlemmar i det liberala partiet Jabloko från att kandidera. Myndigheterna hänvisade till olika lagregler som Ryssland införde efter krigsutbrottet 2022.

Organisationen redovisade också gripanden och rättsliga åtgärder mot företrädare för kommunistpartiet i flera regioner.

Jabloko går till val med krav på eldupphör, informationsfrihet och ett slut på politiska förföljelser. Valmyndigheterna nekade därefter partiet att ställa upp med en nationell partilista. Partiet har fortfarande registrerade kandidater i enmansvalkretsar, skriver The Moscow Times.

Putin betonade på kongressen att septembervalet ska uttrycka "miljontals människors gemensamma vilja" och bekräfta den ryska statens och det politiska systemets stabilitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.