Ett av de främsta skälen till att Ryssland gick in militärt i Ukraina var att förhindra ett ukrainskt Nato-medlemskap och de konsekvenser detta skulle medföra. Ända sedan 2014 har dock den ukrainska armén haft ett tätt och nära samarbete med Nato och minst 80 000 ukrainska soldater har tränats av militäralliansen under de senaste åtta åren.

Det är Wall Street Journal (WSJ) som rapporterar att när det ukrainska nationalgardets löjtnant Andriy Kulish och hans soldater lägger sig i bakhåll för ryska trupper så tackar han Nato och den kanadensiska armén. Kulishs brigad har under de senaste åren nämligen tränats av Kanada och andra Nato-länder i fälttaktik och urban krigföring.

Enligt WSJ är detta bara ett av många exempel på hur Nato lagt stora resurser på att träna den ukrainska armén och att det inte bara är vanliga soldater som fått omfattande Nato-träning utan även försvarsministeriet och höga ukrainska tjänstemän.

Källor till tidningen uppger att Nato-träningen har ”förvandlat Ukrainas militära styrkor” och varit helt ovärderlig för Ukrainas förmåga att hittills stå emot de ryska attackerna och att ”minst” 10 000 ukrainska soldater årligen genomgått en särskild utbildning under de senaste dryga åtta åren.

”Med detta hjälpte Nato och dess medlemmar Ukraina att gå från stela Sovjetliknande kommandostrukturer till västerländska standarder där soldater lär sig att tänka på vägen”, skriver man.

Enligt löjtnant Kulish använder sig den ukrainska armén nu ständigt av den utbildning man fått av Nato och han medger att även om Natos militära inblandning i Ukraina aldrig varit helt hemlig så har man heller inte basunerat ut detta – eftersom man velat undvika att irritera Ryssland.

När Ryssland gick in i Ukraina den 24 februari var Nato-närvaron i landet så omfattande att hela åtta Nato-länder deltog i utbildandet av den ukrainska militären och även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att det fleråriga militära stödet haft ”en betydande verkan”.

Att Nato-insatserna i Ukraina varit mer framgångsrika än i andra liknande försök i exempelvis Irak och Afghanistan tros bero på att landet är ”relativt sammanhållet” och har en tydlig centralregering med fungerande byråkrati.

Redan 2018 tog Nato fram en 17 sidor lång handlingsplan för en ”euro-atlantisk integration” av Ukraina där man satte upp strategier för att landet skulle ”möta Natos demokratiska standarder”. Först 2014 tog Nato-operationerna dock fart på riktigt och man flög in västerländska officerare som började träna ukrainska soldater i ”modern stridsteknik” för att bekämpa pro-ryska separatister.

Nato konstaterade även att hela den ukrainska militärledningen ”måste förändras” och den tidigare amerikanske generalmajoren Timothy McGuire kallades in för att etablera militäranläggningen Yavoriy Center som en del i att intensifiera Nato-träningen av ukrainsk militär.

Militäralliansens närvaro i landet ökade ytterligare under hösten 2021 och allt fler ukrainska soldater tränades bland annat i att använda brittiska pansarvärnsmissiler och andra tunga vapen.

– Vi levererade bokstavligen dessa var tredje eller fjärde dag, konstaterar den brittiske majoren Bill Ross.

Höga amerikanska officerare har också hållit ”veckovisa samordningsmöten” med Ukrainas militärledning och man tog gemensamt fram en ”defensiv plan” för att stå emot ett ryskt angrepp.