Nicolas Guillou, fransk domare vid Internationella brottmålsdomstolen, berättar i en intervju med Le Monde om konsekvenserna av de amerikanska sanktionerna som drabbat honom och åtta andra domare och åklagare vid domstolen. Sanktionerna infördes efter att domstolen utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Guillou beskriver hur sanktionerna påverkar hans vardag i allt från näthandel till banktjänster, men betonar att domarna står fast i sitt uppdrag att döma i enlighet med lagen trots USA:s påtryckningar.
Nicolas Guillou, fransk domare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag, sanktionerades av USA den 20 augusti efter ett beslut av Donald Trump. Det amerikanska finansdepartementet motiverade beslutet med att Guillou beslutat att godkänna ICC:s utfärdande av arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant. Båda männen är åtalade för krigsbrott och brott mot mänskligheten för sina roller i ödeläggelsen av Gaza.
Totalt har sex domare och tre åklagare vid ICC, inklusive chefsåklagaren Karim Khan, sanktionerats av USA. I en intervju med Le Monde förklarar Guillou hur åtgärderna påverkar hans arbete och vardagsliv, och uppmanar europeiska myndigheter att aktivera mekanismer som kan begränsa effekterna av de amerikanska restriktionerna.
Från terrorbekämpning till rättsskipning
Domare Guillou förklarar att det amerikanska sanktionssystemet ursprungligen skapades för att hantera kränkningar av mänskliga rättigheter, motverka terrorism och bekämpa narkotikahandel. I dag finns nästan 15 000 personer på USA:s sanktionslista, varav de flesta är medlemmar i al-Qaida, Islamiska staten, maffiaorganisationer och ledare för auktoritära regimer.
"Bland denna långa lista finns nio ICC-domare", konstaterar han.
I dag finns det inget utrymme för naivitet. Utan suveränitet – militär, hälsorelaterad, finansiell och digital – kan vi inte längre garantera rättsstaten
Tillbaka till 1990-talet
Sanktionernas konkreta konsekvenser sträcker sig långt bortom ett inreseförbud till USA. "Sanktionerna påverkar alla aspekter av mitt vardagsliv. De förbjuder alla amerikanska individer eller juridiska personer, alla personer eller företag, inklusive deras utländska dotterbolag, från att tillhandahålla mig tjänster", förklarar Guillou.
Alla hans konton med amerikanska företag som Amazon, Airbnb, PayPal och andra har stängts. "Till exempel bokade jag ett hotell i Frankrike via Expedia, och några timmar senare skickade företaget ett mejl där de avbokade reservationen med hänvisning till sanktionerna. I praktiken kan du inte längre handla online eftersom du inte vet om förpackningen din produkt kommer i är amerikansk. Att vara under sanktioner är som att skickas tillbaka till 1990-talet", säger han.
Utestängd från banksystemet
Sanktionernas påverkan är ännu mer genomgripande när det gäller banksystemet. Det finns banker, även icke-amerikanska, som stänger konton för sanktionerade individer.
"Alla banktransaktioner som involverar en amerikansk individ eller företag, eller som genomförs i amerikanska dollar, eller i en valuta som använder dollarn för konvertering, är förbjudna. I praktiken är du effektivt svartlistad av stora delar av världens banksystem", säger Guillou.
Därtill är alla stora betalningssystem amerikanska: American Express, Visa, Mastercard.
"Över en natt befinner du dig utan bankkort, och dessa företag har ett nästan fullständigt monopol, åtminstone i Europa. Amerikanska företag är aktivt involverade i att skrämma sanktionerade individer – i detta fall domarna och åklagarna som utövar rättvisa i samtida väpnade konflikter", konstaterar han.
Han betonar att sanktionerna kan pågå i mer än ett decennium eller ännu längre.
"Att sätta någon under sanktioner skapar ett tillstånd av permanent ångest och maktlöshet, med avsikten att avskräcka."
Står fast trots påtryckningar
Men fungerar det? "Jag avlade en ed som domare när jag började mitt yrkesliv för över 20 år sedan. Jag avlade ännu en ed när jag gick med i domstolen [i mars 2024]. Jag tillämpar lagen som antagits av 125 stater [som är parter i fördraget som upprättar ICC]. Det är min kompass. Som domare vet vi att det inte alltid är lätt att utöva rättvisa. Men inför dessa attacker står ICC:s domare och åklagare fast, och de kommer att fortsätta göra det", säger Guillou.
Han beskriver hur domstolen fortsätter sitt arbete trots utmaningarna.
"I dag utreder ICC globalt, trots logistiska och säkerhetsmässiga utmaningar. Under de senaste åren har arresteringsorder utfärdats i samband med konflikter i Ukraina, Palestina och Afghanistan. Gripanden har gjorts på Filippinerna och i Libyen. Ersättningsprogram har inrättats för offer i Mali, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo", säger han.
Domstolen byggdes för att vara sista utvägen i ett system som utformats för att skydda offer för krig eller de allvarligaste brotten
Europas roll avgörande
De 125 medlemsstaterna i domstolen kommer att hålla sin årliga församling i Haag i början av december. Guillou betonar att sanktionernas påverkan beror till stor del på regeringarnas svar.
"Kommer de att stödja oss? Kommer de att säkerställa att ICC:s leverantörer fortsätter att arbeta med den? För ICC är detta ett sanningens ögonblick: Vilka är dess verkliga försvarare? Vem har modet att försvara mänskliga värden inför barbari? Det är det som står på spel", säger han.
Han påpekar att internationell brottmålsrättvisa inte är en abstraktion. "Våra fall rör hundratals, till och med tusentals, offer för mord, våldtäkt och tortyr. De talar om sitt lidande, om tusentals lik, de lemlästa och föräldralösa barnen. När domstolen attackeras är det offren som tystas."
Guillou uppmanar europeiska myndigheter att implementera den så kallade blockeringsförordningen, en mekanism som använts tidigare och som skyddar EU-medborgare och företag från effekterna av sanktioner som införts av tredje länder.
"Europa behöver större suveränitet, särskilt i digitala frågor och bankfrågor. Det är det enda sättet att minska sanktionernas påverkan och, indirekt, skydda offren för internationella brott", säger han.
Rättsstatens framtid
Guillou varnar för att frågan är större än bara ICC. "I dag finns det inget utrymme för naivitet. Utan suveränitet – militär, hälsorelaterad, finansiell och digital – kan vi inte längre garantera rättsstaten. Vissa europeiska lagstiftare har blivit medvetna om dessa frågor. Ändå måste denna medvetenhet växa bland nationella regeringar och EU-kommissionen, eftersom bakom sanktionerna mot ICC ligger hela frågan om rättsstaten", säger han.
Han beskriver den internationella rättsstaten som ett generationsprojekt som började efter andra världskriget. "I konkreta termer innebär rättsstaten lika rättigheter inför lagen för alla individer, globalt. Domstolen byggdes för att vara sista utvägen i ett system som utformats för att skydda offer för krig eller de allvarligaste brotten. Det är grundvalen för mänsklighetens gemensamma värden som står på spel", säger Guillou.
"ICC ses som viktig i dag eftersom den exponerar den samtida världens sprickor. Om du tittar på en karta och ser vilka länder som inte är medlemmar i ICC, finner du att många har kejserliga ambitioner; ofta är de tidigare imperier", säger han.
"Men trots dessa utmaningar förblir jag djupt optimistisk eftersom det finns en enorm efterfrågan på rättvisa över hela världen."
