MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 1 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryska-framsteg-pa-ostfronten-ukraina-pressas-av-nya-offensiver-och-nattliga-angrepp/

Utrikes

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
Uppdaterad juni 10, 2025, Publicerad juni 9, 2025 – av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.
4 min läsning
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Annons:

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-varnar-london-brittiska-militara-mal-storm-shadow/

Utrikes

Ryssland hotar slå mot brittiska militära anläggningar

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Maria Zakharova talar vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva.
Maria Zakharova framförde varningen vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva den 27 augusti 2026.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.

Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.

— Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.

Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.

Annons:

Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik

Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.

SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.

Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.

Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen

Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.

Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.

Varnar för ”katastrofala konsekvenser”

Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.

— Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.

London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-val-under-kriget-forstora-ukraina/

Utrikes

Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sitter vid ett bord under ett möte i Kiev.
Volodymyr Zelenskyj avvisar val under kriget, samtidigt som hans ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna.

— Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat.

Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj.

Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända.

Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter.

— Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal.

Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands.

Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder.

Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val.

I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna.

En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent.

Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-lan-ukraina-67-miljarder-vapen-luftvarn/

Utrikes

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen samtalar med Volodymyr Zelenskyj.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samtalar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland.

Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut.

De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland.

EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten.

Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa.

Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-lovar-val-i-hela-ryssland/

Utrikes

Putin lovar val i hela Ryssland – inklusive annekterade områden

Kriget i Ukraina

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Jan Sundstedt
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands kongress i Moskva.
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands partikongress i Moskva den 22 augusti 2026.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Vladimir Putin lovar att Ryssland ska genomföra höstens parlamentsval över hela det territorium som Moskva gör anspråk på – från Fjärran östern till de annekterade ukrainska regionerna. Samtidigt rapporterar oberoende valövervakare att ryska myndigheter har utestängt kandidater och ökat pressen mot oppositionen.

Rysslands president gjorde uttalandet när han på lördagen talade inför omkring 3 000 delegater vid Förenade Rysslands partikongress i Moskva.

Vladimir Putin betonade att "folket är maktens källa" och framhöll att medborgarnas rätt att välja sina företrädare ger de statliga institutionerna legitimitet.

— Även under de svåraste förhållandena kommer vi inte att överge principerna om folkstyre. Vi håller och kommer att hålla val på olika nivåer över hela vårt stora lands territorium – från Fjärran östern till Novorossija och Donbass, sade Putin.

Ryssland genomför valet till statsduman under tre dagar, den 18–20 september. Väljarna utser 225 ledamöter i enmansvalkretsar och lika många genom partilistor.

Enligt Interfax ordnar landet samtidigt mer än 2 200 val på nationell, regional och lokal nivå. Väljarna ska sammanlagt tillsätta omkring 20 700 mandat och andra valbara poster.

Knyter valet till annekterade regioner

Putins hänvisning till "Novorossija och Donbass" omfattar bland annat de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland förklarade annekterade 2022. Ryssland kontrollerar delar av regionerna, medan FN och flertalet av världens stater fortfarande betraktar dem som ukrainska.

Årets statsdumaval blir det första där Moskva låter invånare i dessa regioner delta inom det ryska valsystemet. Putin meddelade även att soldater vid frontlinjen ska rösta och beskrev valet som ett prov på statens förmåga att stå emot yttre hot, utpressning och aggression.

Förenade Ryssland antog samtidigt sitt nya valprogram under kongressen. Putin leder inte formellt partiet men gav det sitt öppna stöd och framhöll att den nya statsduman måste försvara landets intressen.

Partiprogrammet omfattar bland annat stöd till barnfamiljer, ekonomisk utveckling, tekniskt kunnande och minskade skillnader mellan regionerna.

Rysslands president, Vladimir Putin (arkivbild). Foto: Valdai Discussion Club

Valmyndigheter begränsar Jablokos deltagande

Putins tal om folkstyre står mot en valrörelse där oppositionens manöverutrymme har minskat kraftigt.

European Platform for Democratic Elections rapporterade i juni att ryska myndigheter hade hindrat minst 32 medlemmar i det liberala partiet Jabloko från att kandidera. Myndigheterna hänvisade till olika lagregler som Ryssland införde efter krigsutbrottet 2022.

Organisationen redovisade också gripanden och rättsliga åtgärder mot företrädare för kommunistpartiet i flera regioner.

Jabloko går till val med krav på eldupphör, informationsfrihet och ett slut på politiska förföljelser. Valmyndigheterna nekade därefter partiet att ställa upp med en nationell partilista. Partiet har fortfarande registrerade kandidater i enmansvalkretsar, skriver The Moscow Times.

Putin betonade på kongressen att septembervalet ska uttrycka "miljontals människors gemensamma vilja" och bekräfta den ryska statens och det politiska systemets stabilitet.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: