MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Putin bekräftar missiler mot Ukraina – hämnd för attentat mot Krimbron

Kriget i Ukraina

publicerad 10 oktober 2022
– av Redaktionen
Vladimir Putin lovar att besvara framtida attacker på liknande sätt.

Rysslands president bekräftar att man under dagen angripit en lång rad ukrainska mål med långdistansrobotar – och att attackerna ska ses som en tydlig reaktion på tidigare ukrainska angrepp mot rysk infrastruktur.

Ryssland är helt säkra på att det var den ukrainska säkerhetstjänsten som låg bakom sprängdådet som nyligen orsakade stora skador på Krimbron och dessutom flera civila dödsfall.

Som ett svar på detta deklarerar Rysslands president Vladimir Putin att framtida terroristattacker på rysk mark kommer att mötas med militära svar – och att man från rysk sida under dagen svarat med en lång rad missilattacker mot militära mål samt energi- och kommunikationsinfrastruktur i Ukraina.

Presidenten bekräftar att ryska trupper genomfört ”massiva anfall” med långdistansrobotar och lovar att framtida terrorattacker mot Ryssland kommer att bemötas på samma sätt.

– Om det görs ytterligare försök att genomföra terrorattacker på vår mark kommer Ryssland att reagera bestämt och i en skala som motsvarar de hot som skapats mot Ryssland, säger Putin, enligt RT.

Tidigare under måndagen besköts flera ukrainska städer med långdistansmissiler och minst elva byggnader kopplade till viktig ukrainsk infrastruktur skadades, enligt ukrainska myndigheter.

Putin är tydlig med att missilangreppen är en direkt hämnd för ukrainska attacker mot rysk infrastruktur – bland annat sprängdådet mot Krimbron och sabotage av elledningar från kärnkraftverket Kursk.

– Regimen i Kiev har använt terroristmetoder under mycket lång tid… Regimen i Kiev har de facto ställt sig i paritet med internationella terroristgrupper, de mest avskyvärda av dem. Att lämna sådana brott utan svar har blivit omöjligt, säger han vidare.

Under måndagsmorgonen rapporterades missilattacker mot såväl Ukrainas huvudstad Kiev som en rad andra städer. Minst 75 missiler ska ha avfyrats från Ryssland och det är ännu oklart hur omfattande skador dessa har orsakat.

Västerländska bedömare anser att Putin är under stor press efter att flera ryska mål attackerats. Det har nu ställts alltmer högljudda krav inifrån de egna leden att tydligt agera och markera mot vad man beskriver som ukrainsk terrorism, samt tydligt visa att attentat som det mot Krimbron, faktiskt får allvarliga konsekvenser.

Politikereliten rasande när Trump vill mäkla fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 15:07
– av Isac Boman
Vladimir Putin och Donald Trump under ett möte i Moskva 2019.

De amerikanska beskeden om att USA och Ryssland ska förhandla om fred i Ukraina, att ett ukrainskt Natomedlemskap är otänkbart, och att en återgång till 2014 års gränser är orealistiskt har fått etablissemangspolitiker på båda sidor av Atlanten att rasa.

Kapitulation och förräderi”, dundrar Connecticut-senatorn Richard Blumenthal och menar att beskeden ”innebär att man överger Ukraina och undergräver säkerheten för våra europeiska allierade”.

Hans kollega från Kalifornien, Adam Schiff, är minst lika upprörd och beklagar sig över att Trump ”ringde vår fiende Ryssland innan han ringde vår allierade Ukraina”.

Låt oss inte hymla med vad detta innebär: en kapitulation för Ukrainas och våra egna intressen, redan innan förhandlingarna har inletts. Trump är en stor förhandlare – för Kreml”, hävdar han.

”En mörk dag”

Polens premiärminister Donald Tusk uttrycker sitt missnöje över att det inte kommer att bli en ”rättvis fred” och menar att ”Ukraina, Europa och USA bör arbeta med detta tillsammans”.

Den estniske politikern Marko Mihkelson går ännu längre och påstår att ”idag kan gå till historien som en mörk dag för Europa”, och kräver att EU-ledarna omedelbart agerar och ”tar sina öden i sina egna händer”.

Den tyske försvarsministern, Boris Pistorius, är inte heller nöjd med USA:s besked om att en återgång till de ukrainska gränserna före 2014 är orealistiskt.

– I min värld hade det varit bättre att prata om ett möjligt Natomedlemskap för Ukraina eller eventuella förluster av territorium vid förhandlingsbordet, säger han.

”Inbjudan till despoter och tyranner”

Även EU:s toppdiplomat Kaja Kallas fördömer de amerikanska ansträngningarna och menar att ”Ukrainas oberoende och territoriella integritet inte är någonting som kan villkoras”.

Sju europeiska länder kräver tillsammans med EU-kommissionen också att Ukraina och EU får platser vid förhandlingsbordet, medan Frankrikes utrikesminister, Jean-Noël Barrot, menar att USA:s agerande öppnar upp för diktatur och tyranni.

– Att överge Ukraina vore att definitivt erkänna den starkastes rätt. Det vore en inbjudan till alla despoter och tyranner i hela världen att invadera sina grannar med total straffrihet.

”Vår linje ligger fast”

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har också reagerat starkt och anser att Ukraina trots det amerikanska beskedet visst kan komma att bli Natomedlemmar framöver.

– Hegseth sade att Natomedlemskap inte kan vara del i den här politiska fredsöverenskommelsen. Sedan finns det en (annan) överenskommelse från (tidigare Natotoppmöte i ) Washington som säger att Ukrainas framtid är i Nato, men att man naturligtvis först måste leva upp till de politiska krav som finns för medlemskap.

Den svenske ministern hävdar vidare att det bara är Ukraina själva som kan bestämma om de ska ge upp territorium till Ryssland eller inte, och uppger att Sverige och övriga europeiska allierade står fortsatt bakom landets ”territoriella integritet”.

– Låt oss ha lite is i magen nu. Vår linje ligger fast, uppmanar han.

”Triumfens dag för Putin”

På flera svenska etablissemangsmediers ledarsidor råder det närmast en undergångsstämning. Svenska Dagbladets Olof Ehrenkrona är exempelvis av uppfattningen att ”Donald Trumps USA aktivt undergräver Europas säkerhet”.

Ingen anständig och bestående fred är sannolik så länge Putin bestämmer i Kreml”, slår han fast och kallar det amerikanska beskedet för en ”triumfens dag” för Putin.

Han (Putin) lurar skjortan av den store förhandlaren som nu framstår som en vekling och förlorare”, påstås det vidare.

Samtidigt konstaterar Trumps sympatisörer och andra som länge efterfrågat ökade fredsansträngningar i Ukraina, att EU-ledarna och den tidigare Biden-administrationen har haft tre hela år på sig att skapa fred i landet – men att de överhuvudtaget inte varit intresserade av några sådana ansatser eller gjort några större ansträngningar för att få slut på kriget.

Istället har fokus legat på att öka spänningarna och eskalera konflikten ytterligare – dels genom att skicka avancerade vapensystem till Ukraina som kan slå mot mål inne i Ryssland – men också genom att i olika utspel hävda att Europa eller Nato snart kan befinna sig i fullskaligt krig mot Ryssland.

Regeringens topprioritering: Fortsatt stöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:05
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson under ett möte 2023.

Tidöregeringen låter meddela att fortsatt svenskt stöd till Ukraina ligger allra högst upp på den utrikespolitiska prioriteringslistan.

– För Sverige är stödet till Ukraina inte bara en moralisk plikt, utan en investering i Europas och vår egen säkerhet, självständighet och frihet, hävdar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under onsdagen presenterade utrikesministern regeringens utrikespolitiska deklaration för det kommande året och vilka prioriteringar i utrikespolitiken som bedöms vara allra viktigast att fokusera på.

– Årets utrikesdeklaration presenteras i en svår säkerhetspolitisk tid. Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland. Ryssland kommer att fortsätta utgöra ett allvarligt hot mot säkerheten i Europa, oavsett utfallet av kriget i Ukraina, varnar ministern.

– Vår uppgift är ofrånkomlig: vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina, lovar Malmer Stenergard vidare.

Tidöstyret slår fast att ”stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift” och att man hittills pumpat in drygt 70 miljarder kronor i projektet.

”Jämställdhet” – en huvudfråga

Utöver detta kommer man också att fokusera på olika satsningar på Nato- och EU-nivå – och stärka ”motståndskraften mot försök att destabilisera våra samhällen såsom cyberattacker, desinformation och sabotage av kritisk infrastruktur”, heter det.

Utrikesministern betonar särskilt att ”jämställdheten” är ett grundläggande kärnvärde i den svenska utrikespolitiken och lovar att satsa på att främja även denna under 2025.

– Under 2025 innehar Sverige ordförandeskapet för UN Women’s styrelse. Som ordförande kommer vi att driva det globala jämställdhetsarbetet framåt och framhålla vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt.

Pentagon utesluter Nato-medlemskap för Ukraina i fredsprocessen

Kriget i Ukraina

publicerad 12 februari 2025
– av Redaktionen
USA:s nytillträdde försvarsminister Pete Hegseth.

USA:s försvarsminister, Pete Hegseth, meddelade att Ukraina inte kommer att bli medlem i Nato som en del av ett eventuellt vapenvilaavtal med Ryssland. Han framhöll att försök att återinföra Ukrainas gränser från 2014 är ”orealistiska”, och att inga amerikanska trupper kommer att utplaceras för att upprätthålla ett sådant avtal.

Kiev har upprepade gånger hävdat att ett Nato-medlemskap är en central säkerhetsgaranti, och president Volodymyr Zelenskyj menar att ett sådant är en förutsättning för att återuppta dialogen med Moskva.

Trots detta har Nato aldrig presenterat någon tidsplan gällande medlemskap för Ukraina och flera tjänstemän påpekar att medlemskap inte är aktuellt under pågående konflikt.

Hegseth betonade under ett möte i Bryssel att säkerhetsgarantier för Ukraina måste understödjas av starka trupper från både Europa och andra delar av världen.

Samtidigt har Donald Trump tidigare uttryckt tvivel kring att ett Nato-medlemskap skulle gagna säkerheten, då det enligt honom skulle kunna förvärra spänningarna med Ryssland.

Moskva har länge motsatt sig Ukrainas strävan mot medlemskap och menar att Nato:s expansion mot dess gränser hotar den ryska säkerheten, samt att Ukraina bör anta en neutral position i ett framtida fredsavtal.

Trump: Ukraina kan bli ryskt

Kriget i Ukraina

publicerad 12 februari 2025
– av Redaktionen
Trump kräver också motsvarande 500 miljarder dollar i sällsynta jordartsmetaller som betalning för USA:s stöd.

I en intervju med Fox News har USA:s president, Donald Trump, väckt uppmärksamhet genom att spekulera i att Ukraina framöver kan komma att bli en del av Ryssland.

– De (Ukraina) kanske gör en uppgörelse, de kanske inte gör en uppgörelse. De kan bli ryska någon dag, eller så kanske de inte blir det, sa Trump i intervjun som sändes måndagen.

Han betonade också att han vill se en avkastning på USA:s bistånd till Ukraina och nämnde återigen idén om att byta bistånd mot Ukrainas sällsynta jordartsmetaller.

– Det faktum att en stor del av Ukraina vill bli en del av Ryssland eller redan har blivit det är uppenbart, sa Kremls talesman Dmitrij Peskov till journalister på tisdagen när han tillfrågades om Trumps uttalande.

– Detta är ett faktum som har materialiserats på marken: Ryssland har nu fyra nya regioner. Människor som trots många faror stod i kö för att rösta i en folkomröstning om att ansluta sig till Ryssland – detta motsvarar på många sätt president Trumps ord.

Kräver metaller för 500 miljarder dollar

I Fox News-intervjun påstod Trump också att hans administration hade gjort ”enorma framsteg” i att lägga grunden för potentiella fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina och flera möten är planerade att hållas med Volodymyr Zelenskyj.

Medan Biden-administrationen motiverade sitt gränslösa stöd till Kiev med påstådd altruism och frihetsargument har Trump en betydligt mer transaktionell syn på USA:s roll och fortsatta stödpaket.

– Jag sa till dem (Ukraina) att jag vill ha motsvarande, ungefär 500 miljarder dollar i sällsynta jordartsmetaller, och de har i princip gått med på det, så att vi åtminstone inte känner oss dumma. Annars är vi dumma. Jag sa till dem att vi måste få något. Vi kan inte fortsätta att betala dessa pengar, förklarade presidenten.