MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/ostfronten-i-gungning/

Utrikes

Kommentar: Östfronten i gungning

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

Oktober kan sägas ha varit en betydelsefull månad för ryskt vidkommande i det pågående kriget i Ukraina med framsteg i flera nyckelområden. I Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor kunnat avancera vid flera frontavsnitt och intagit såväl byar, samhällen och mindre städer. Säkra källor gör gällande att så mycket som över 800 kvadratkilometer mark erövrats av Ryssland under oktober månad.

Uppdaterad november 5, 2024, Publicerad november 4, 2024 – av Jan Sundstedt
Ryska trupper har gjort betydande landvinningar den senaste tiden och en ukrainsk seger på slagfältet tycks alltmer avlägsen.
5 min läsning
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Den pågående ryska offensiven har sedan i somras, och i synnerhet under oktober månad, visat på stora strategiska framgångar för Ryssland. Något som också påverkat utvecklingen i andra regioner, inklusive en avmattning av den ukrainska arméns Kurskoffensiv.

Ett tydligt fokus tycks vara de omstridda oblasterna Zaporizjzja och Donbass, där ryska styrkor uppges ha etablerat kontroll över ett antal nya områden.

I Zaporizjzja har ryska trupper successivt avancerat och säkrat flera mindre samhällen, vilket stärkt dess position i regionen. Flertalet byar och mindre bosättningar i utkanten av regionen har på kort tid fallit under rysk kontroll, vilket försvårat ukrainska försök att hålla försvarslinjen.

Den ryska militära ledningen beskrivit själva oktober månads offensiver som betydelsefulla för den fortsatta strategiska utvecklingen.

Annons:

Pokrovsk under hårt tryck

De viktigaste händelserna vid frontlinjen utspelas nära staden Pokrovsk (även känd som Krasnoarmeysk). Pokrovsk är det sista större befolkningscentret under ukrainsk kontroll i västra delen av Donbassregionen.

Den ryska militären säger sig har tagit kontroll över Nikolayevka, lokaliserad cirka 10 km sydost om staden. Den ligger bara 2 km från Myrnograd, en större stad som i praktiken bildar en tätort med grannstaden Pokrovsk.

Ryssland har ävenledes expanderat sin kontrollzon söder om Pokrovsk och intagit byn Zoryanoye. Kontrollen över byn innebär sannolikt problem för den ukrainska garnisonen i Gornyak, en större by i nordväst, som enligt uppgift redan delvis kontrolleras av ryska styrkor.

Intensiva strider rapporterats också Selidovo, en större stad som ligger cirka 15 km söder om Pokrovsk.

Ryska enheter nådde fram till staden i mitten av september men valde då att inte gå till frontalangrepp utan ryckte istället fram på stadens flanker. Något som tycks ha betalat sig, då ett antal geolokaliserade videoklipp visar ryska flaggor vaja över några av stadens byggnader.

De ryska styrkorna har också tillämpat intensifierad artilleribeskjutning på strategiska ukrainska positioner, vilket till svåra materiella förluster för den ukrainska armén och bidragit till att Ryssland för närvarande ser ut att bibehålla initiativet i flera nyckelområden.

Har Kurskoffensiven stannat upp?

Utöver de direkta militära framstegen i Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor enligt uppgifter även bromsat in den ukrainska arméns offensiva initiativ i riktning mot den ryska staden Kursk.

Offensiven, som inleddes tidigare under sensommaren och initialt rönte ukrainsk framgång, har sedan dess mötts av hårt motstånd från Ryssland. Vilket resulterat i utdragna strider som nu visar tecken på att sakta in.

Militära analytiker menar att Rysslands försvarsåtgärder i området effektivt har försvagat de ukrainska truppernas rörelseförmåga. Efter nästan tre månaders strider har anfallet mot Kursk kostat Ukraina nästan 29.000 soldater, enligt ryska försvarsministeriets egna siffror.

General Aleksandr Syrsky, den högsta befälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, menar att ukraina står inför "en av de mest kraftfulla" ryska offensiverna sedan starten i februari 2022.

Han uppger att en kombination av taktiska innovationer och nyutvecklade vapen har möjliggjort snabbare ryska framryckningar än tidigare förväntat.

– För närvarande håller Ukrainas väpnade styrkor tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna sedan starten av den fullfjädrade invasionen, skriver Syrsky på Telegram. Han betonar även att ukrainska enheter är i "ständig efterfrågan på påfyllning av sina resurser".

Syrsky gjorde uttalandet i helgen, efter ett möte med en militär delegation från Tjeckien under ledning av dess generalstabschef, generallöjtnant Karel Rehka.

Alexandr Syrsky Pokrovsk Ukraina
General Alexandr Syrsky, t.h., i samband med en lägesrapport över situationen i Pokrovsk. Foto: Ministry of Defense of Ukraine, CC BY 4.0

Zelenskyj kräver Tomahawks samt mer pengar

Ukrainas regering har bekräftat att trycket från de ryska trupperna ökat i både Zaporizjzja och Donbass men insisterar samtidigt på att man behåller kontroll över situationen, samt i förlängningen hoppas kunna återta förlorade territorier.

Ukraina fortsätter emellertid att mobilisera och stärka sitt försvar med stöd från västerländska allierade. Varav en majoritet av dessa fortlöpande levererar enorma summor pengar, avancerade vapen och utrustning till de ukrainska styrkorna.

Politico rapporterade i förra veckan att Kiev bett USA om Tomahawk kryssningsmissiler för att kunna slå till mot mål djupt inne i Ryssland. Tidningens källor beskrev begäran som "helt ogenomförbar".

Tillhandahållandet av sådana vapen, med en räckvidd på upp till 240 mil, beskrevs som nödvändigt för att utgöra en del av de konventionella avskräckningsstyrkor som Zelenskyj efterfrågar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte i onsdags frustration över att hemligstämplade detaljer kring dessa läckt ut till västpressen.

Sett i ljuset av den senaste tidens ryska framgångar och med ett stundande och ovisst amerikanskt presidentval runt hörnet, samt vissa tecken som tyder på en vacklande västlig tilltro till Zelenskyjs vision om seger, ser en framtida ukrainsk viktoria på slagfältet ut att bli alltmer avlägsen.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-vill-se-ny-president-i-ukraina-efter-zelenskyjs-dieselkritik/

Utrikes

Trump: Det är dags att Ukraina får en ny ledare

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 18:10 – av Redaktionen
Autentiskt splitmontage: Donald Trump pekar åt höger och Volodymyr Zelenskyj sitter med korsade armar.
Arkivbilder från 2025. Trump kräver nu en ny ukrainsk president samtidigt som USA fortsätter att förse Ukraina med ammunition och underrättelser.
4 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Annons:

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-anfoll-ukraina-kraftverk-uppges-ha-traffats/

Utrikes

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

Annons:

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/johnson-tog-med-sin-miljongivare-till-ukraina-registrerades-som-radgivare/

Utrikes

Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Boris Johnson skakar hand med Volodymyr Zelenskyj utanför en stenbyggnad i Kiev
Boris Johnson och Volodymyr Zelenskyj i Kiev i april 2022.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Annons:

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-ingen-paus-i-kriget-medan-det-forhandlas/

Utrikes

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

Annons:

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: