MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Kommentar: Östfronten i gungning

Kriget i Ukraina

Oktober kan sägas ha varit en betydelsefull månad för ryskt vidkommande i det pågående kriget i Ukraina med framsteg i flera nyckelområden. I Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor kunnat avancera vid flera frontavsnitt och intagit såväl byar, samhällen och mindre städer. Säkra källor gör gällande att så mycket som över 800 kvadratkilometer mark erövrats av Ryssland under oktober månad.

publicerad 4 november 2024
– av Jan Sundstedt
Ryska trupper har gjort betydande landvinningar den senaste tiden och en ukrainsk seger på slagfältet tycks alltmer avlägsen.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den pågående ryska offensiven har sedan i somras, och i synnerhet under oktober månad, visat på stora strategiska framgångar för Ryssland. Något som också påverkat utvecklingen i andra regioner, inklusive en avmattning av den ukrainska arméns Kurskoffensiv.

Ett tydligt fokus tycks vara de omstridda oblasterna Zaporizjzja och Donbass, där ryska styrkor uppges ha etablerat kontroll över ett antal nya områden.

I Zaporizjzja har ryska trupper successivt avancerat och säkrat flera mindre samhällen, vilket stärkt dess position i regionen. Flertalet byar och mindre bosättningar i utkanten av regionen har på kort tid fallit under rysk kontroll, vilket försvårat ukrainska försök att hålla försvarslinjen.

Den ryska militära ledningen beskrivit själva oktober månads offensiver som betydelsefulla för den fortsatta strategiska utvecklingen.

Pokrovsk under hårt tryck

De viktigaste händelserna vid frontlinjen utspelas nära staden Pokrovsk (även känd som Krasnoarmeysk). Pokrovsk är det sista större befolkningscentret under ukrainsk kontroll i västra delen av Donbassregionen.

Den ryska militären säger sig har tagit kontroll över Nikolayevka, lokaliserad cirka 10 km sydost om staden. Den ligger bara 2 km från Myrnograd, en större stad som i praktiken bildar en tätort med grannstaden Pokrovsk.

Ryssland har ävenledes expanderat sin kontrollzon söder om Pokrovsk och intagit byn Zoryanoye. Kontrollen över byn innebär sannolikt problem för den ukrainska garnisonen i Gornyak, en större by i nordväst, som enligt uppgift redan delvis kontrolleras av ryska styrkor.

Intensiva strider rapporterats också Selidovo, en större stad som ligger cirka 15 km söder om Pokrovsk.

Ryska enheter nådde fram till staden i mitten av september men valde då att inte gå till frontalangrepp utan ryckte istället fram på stadens flanker. Något som tycks ha betalat sig, då ett antal geolokaliserade videoklipp visar ryska flaggor vaja över några av stadens byggnader.

De ryska styrkorna har också tillämpat intensifierad artilleribeskjutning på strategiska ukrainska positioner, vilket till svåra materiella förluster för den ukrainska armén och bidragit till att Ryssland för närvarande ser ut att bibehålla initiativet i flera nyckelområden.

Har Kurskoffensiven stannat upp?

Utöver de direkta militära framstegen i Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor enligt uppgifter även bromsat in den ukrainska arméns offensiva initiativ i riktning mot den ryska staden Kursk.

Offensiven, som inleddes tidigare under sensommaren och initialt rönte ukrainsk framgång, har sedan dess mötts av hårt motstånd från Ryssland. Vilket resulterat i utdragna strider som nu visar tecken på att sakta in.

Militära analytiker menar att Rysslands försvarsåtgärder i området effektivt har försvagat de ukrainska truppernas rörelseförmåga. Efter nästan tre månaders strider har anfallet mot Kursk kostat Ukraina nästan 29.000 soldater, enligt ryska försvarsministeriets egna siffror.

General Aleksandr Syrsky, den högsta befälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, menar att ukraina står inför ”en av de mest kraftfulla” ryska offensiverna sedan starten i februari 2022.

Han uppger att en kombination av taktiska innovationer och nyutvecklade vapen har möjliggjort snabbare ryska framryckningar än tidigare förväntat.

För närvarande håller Ukrainas väpnade styrkor tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna sedan starten av den fullfjädrade invasionen, skriver Syrsky på Telegram. Han betonar även att ukrainska enheter är i ”ständig efterfrågan på påfyllning av sina resurser”.

Syrsky gjorde uttalandet i helgen, efter ett möte med en militär delegation från Tjeckien under ledning av dess generalstabschef, generallöjtnant Karel Rehka.

Alexandr Syrsky Pokrovsk Ukraina
General Alexandr Syrsky, t.h., i samband med en lägesrapport över situationen i Pokrovsk. Foto: Ministry of Defense of Ukraine, CC BY 4.0

Zelenskyj kräver Tomahawks samt mer pengar

Ukrainas regering har bekräftat att trycket från de ryska trupperna ökat i både Zaporizjzja och Donbass men insisterar samtidigt på att man behåller kontroll över situationen, samt i förlängningen hoppas kunna återta förlorade territorier.

Ukraina fortsätter emellertid att mobilisera och stärka sitt försvar med stöd från västerländska allierade. Varav en majoritet av dessa fortlöpande levererar enorma summor pengar, avancerade vapen och utrustning till de ukrainska styrkorna.

Politico rapporterade i förra veckan att Kiev bett USA om Tomahawk kryssningsmissiler för att kunna slå till mot mål djupt inne i Ryssland. Tidningens källor beskrev begäran som ”helt ogenomförbar”.

Tillhandahållandet av sådana vapen, med en räckvidd på upp till 240 mil, beskrevs som nödvändigt för att utgöra en del av de konventionella avskräckningsstyrkor som Zelenskyj efterfrågar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte i onsdags frustration över att hemligstämplade detaljer kring dessa läckt ut till västpressen.

Sett i ljuset av den senaste tidens ryska framgångar och med ett stundande och ovisst amerikanskt presidentval runt hörnet, samt vissa tecken som tyder på en vacklande västlig tilltro till Zelenskyjs vision om seger, ser en framtida ukrainsk viktoria på slagfältet ut att bli alltmer avlägsen.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad Igår 16:36
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Splittringen i Ukraina – och hatretoriken här hemma

Kriget i Ukraina

Medan svenska medier snurrar vidare på narrativ om rysk propaganda och Trumps påstådda ondska, sker dramatiska förskjutningar på marken i Ukraina. Colombianska legosoldater, ökad splittring och ett samhälle på gränsen till inbördeskrig får dock knappt några rubriker alls.

publicerad 9 april 2025
– av Jenny Piper
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nyhetsflödet är för närvarande inte särskilt informativt utan kretsar kring tjatet om börsnedgången som främst drabbade multinationella företag inom Big Tech, Big Pharma, investmentbanker, energibolag och försvarsindustrin. Därtill bjuder svensk massmedia på käbblet om Trumps tullavgifter, Ukrainas påstådda nya framgångar i ett krig som de i praktiken redan förlorat, samt den gamla vanliga svenska hatretoriken mot Trump och Putin som man matar befolkningen med dygnet runt.

Nu på eftermiddagen gör man exempelvis en stor sak av att Zelenskyj påstår att man tillfångatagit kinesiska soldater, men man utelämnar att rapportera om att ukrainsk militär återigen slagit till mot ryska energianläggningar i Kursk- och Zaporizjzjaregionerna två gånger det senaste dygnet, samt att colombianska legosoldater hämtats in i Kurskregionen.

Den ukrainska publikationen Zerkalo Nedeli skriver att befälhavaren för den 47:e separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor, Hamlet Avagyan, bekräftat närvaron av legosoldater från Colombia i anfallskompaniet i Kurskregionen och att ytterligare 200 personer från Colombia förväntas anlända under april månad.

Den colombianska ambassadören i Moskva har i en intervju med RIA medgett att man inte har den exakta datan över hur många colombianska legosoldater som deltar i striderna, men det är känt att upp mot 80 personer har avlidit vid fronten.

”En akut psykos”

Med tanke på hur många månader MSM lagt på att rapportera om de påstådda nordkoreanerna som strider på Rysslands sida, hade det varit på sin plats att även informera om detta – men sin vana trogen avfärdas det som ”rysk propaganda”, medan alla påståenden som kommer från den ukrainska regimen av någon outgrundlig anledning aldrig får stämpeln desinformation.

Det är också intressant att notera att den ukrainske statsvetaren Konstantin Bondarenko, i en video publicerad på Telegram för publikationen Politnavigator, slår fast att det ukrainska samhället är djupt splittrat, med en ömsesidig fientlighet som växer mellan olika grupper av befolkningen samtidigt som sociopolitiska spänningar ökar – vilket medfört att landet inte är långt från inbördes konflikt.

Enligt Bondarenko visar sociologisk forskning mycket allvarlig fragmentering av det ukrainska samhället. Det nuvarande tillståndet kan beskrivas som en akut psykos, där riskerna för att motsättningar eskalerar till öppna civila konfrontationer blir allt mer sannolika.

Det finns en mycket allvarlig antagonism mellan grupper av människor. Och om det tidigare var en uppdelning i öst, väst, rysktalande, ukrainsktalande och så vidare, börjar de nu hata de som kämpar vid frontlinjen, de som är i bakgrunden, de som stannade, de som lämnade… Civila eller militärer och även desertörer. Det vill säga det finns många sådana ögonblick som kan läggas till en redan militär splittring.

Det ukrainska samhället är redo att neka rättigheter till landsmän som inte gick i krig och att betrakta dessa som andra klassens människor. Jag tror att vi i verkligheten nu bevittnar en akut psykos som finns i samhället. De kommer att leta efter en fiende bland sin egen sort – i regeringen, hos en granne som inte talar på rätt sätt, som går till fel kyrka etc. Och det här är en extremt svår situation, eftersom den är kantad av inbördeskrig, inbördeskonflikter”.

Avgångskrav på Zelenskyj

Så vad händer egentligen bakom kulisserna nu när fokus ligger på annat? USA och Ryssland är troligen fullt upptagna med att göra upp bakom ryggen på EU/Nato, och fler länder ingår tariffavtal med USA. Det ska bli intressant att se om de ror i land ett avtal om Ukraina i maj, som det tidigare spekulerats om – vilket hade varit en vinst för alla inblandade.

Troligen behöver Zelenskyj kliva av först, då han fortsätter sätta käppar i hjulet – något den finske universitetsprofessorn Tuomas Malinen skrev om på X, där han menar att USA:s president Donald Trump borde kräva att Zelenskyj kapitulerar och avgår för fredens skull.

I dag skrev för övrigt den amerikanske investeraren David Sachs – utsedd av USA:s president Donald Trump att vara ansvarig för AI- och kryptovalutapolitik – ett inlägg på X där han uttryckte att Ukraina rånar USA och att Washington borde ”göra sig av” med Kiev om Zelenskyj inte skriver på ett avtal.

Det råder tyvärr brist på liknande offentliga utspel i Sverige, där det verkligen hade behövts att någon satte ned foten – för här får bara de med ”rätt” åsikt höras i mediabruset.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.