MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/nyt-cia-byggde-hemliga-spionbaser-langs-ryska-gransen/

Utrikes

NYT: CIA byggde hemliga spionbaser längs ryska gränsen

Kriget i Ukraina

  • Redan efter statskuppen 2014 inleddes ett samarbete mellan CIA, MI6 och den ukrainska underrättelsetjänsen.
  • Amerikanerna tränade ukrainska soldater att fånga ryska drönare, knäcka kryptering och operera på rysk mark med falska identiteter.
  • Minst 12 spionbaser upprättades längs med den ryska gränsen.
  • "Bidens Vita huset gav spionagenturer tillstånd att ge underrättelsestöd för dödliga operationer mot ryska styrkor på ukrainsk mark".
Uppdaterad februari 27, 2024, Publicerad februari 27, 2024 – av Markus Andersson
Presidenterna Joe Biden och Volodomyr Zelenskyj.
4 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den amerikanska tidningen New York Times kan avslöja delar av CIA:s mångåriga hemliga arbete i Ukraina. Amerikanska underrättelsetjänsten har bland annat hjälpt till att bygga 12 spionbaser längs den ryska gränsen och tränat och utrustat ukrainska underrättelseofficerare.

CIA-chefen William Burns besökte dessutom nyligen Kiev och enligt hans medarbetare tyder allt på att CIA:s aktiviteter i Ukraina kommer att fortsätta framöver.

”Före kriget tillhandahöll Ukraina avlyssningar som bevisade Rysslands roll i nedskjutningen av MH17 2014. De hjälpte också till att jaga ryssar som blandade sig i det amerikanska valet 2016”, skriver tidningen.

2016 började CIA utbilda vad som beskrivs som en ukrainsk elitstyrka som fångade in ryska drönare och utrustning för att knäcka Moskvas kryptering. En viktig officer var Kyrylo Budanov, som numera är chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Annons:

CIA hjälpte också till att träna ukrainska spioner för att kunna verka i Ryssland, Europa och på andra platser med stor rysk närvaro.

”Nu är dessa underrättelsenätverk alltmer utsatta för risker: Om republikanerna i kongressen stoppar militärfinansieringen till Kiev kan CIA bli tvunget att dra ner på verksamheten”, varnar NYT.

Underrättelsechefen William Burns gjorde dock ett hemligt tionde besök i Ukraina, så sent som i februari, i syfte att lugna de ukrainska ledarna och försäkra dem om att det amerikanska stödet kommer att fortsätta.

Samarbetet inleddes 2014

Samarbetet mellan CIA och Ukraina går tillbaka till 2014 då Ukrainas USA-vänliga regering tog makten i en statskupp efter att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj flydde till Ryssland. Spionchefen Valentyn Nalyvaichenko föreslog då ett trepartssamarbete med CIA och brittiska MI6.

Obama-administrationen ville dock inte provocera Ryssland i onödan och resultatet beskrivs som en ”delikat balansjakt” där USA skulle stärka Ukrainas underrättelsetjänst utan att reta upp Moskva.

I Kiev valde spionchefen Nalyvaichenko medhjälparen general Kondratiuk till chef för kontraspionaget. Tillsammans skapade de en paramilitär enhet som genomförde operationer och samlade in underrättelser som CIA/MI6 inte kunde tillhandahålla.

Amerikanska befäl i Ukraina 2016. Foto: US Army Europe

2016 började CIA skicka krypterade radioapparater och utrustning för att avlyssna kommunikation. CIA övervakade också Operation Goldfish - en utbildningsinsats för att lära ukrainska officerare att anta falska identiteter och stjäla ryska statshemligheter.

Baser vid ryska gränsen

Operation Goldfish-officerarna placerades snart ut på 12 nybyggda operationsbaser längs den ryska gränsen. Från varje bas ledde de ukrainska officerarna nätverk av agenter som samlade in underrättelser i Ryssland. De utexaminerade officerarna utbildade även sovande agenter för kommande gerillaoperationer om landet skulle ockuperas.

När Ukraina upptäckte att Ryssland placerade ut attackhelikoptrar på Krim skickade general Kondratiuk en grupp ledd av överstelöjtnant Budanov för att placera ut sprängämnen, utan CIA:s tillstånd. Förklädda till ryssar korsade de Persiska viken men möttes av ryska kommandosoldater. Efter förluster på båda sidor retirerade teamet.

Donald Trump tillsammans med "krigshökarna" Mike Pompeo och John Bolton. Foto: U.S. Department of State

Kondratiuk fick sparken men Ukraina fortsatte med liknande operationer. En dag efter Kondratiuks avgång inträffade exempelvis en mystisk explosion i det ryskockuperade Donetsk, där en högt uppsatt rysk separatistbefälhavare dödades.

Valet av Trump 2016 ska ha gjort Ukraina och CIA nervösa, men hans neokonservativa stabsmedlemmar besökte snart Kiev igen för att understryka sitt stöd och utöka utbildningen och basbyggandet. Partnerskapet ledde snart också till att CIA ville replikera det och arbeta på samma sätt med andra europeiska byråer som motarbetade Ryssland.

"Dödliga operationer"

I slutet av 2022 varnade CIA och MI6 Ukraina för att Ryssland planerade en fullständig invasion för att fälla regeringen och installera en Kreml-vänlig ledning. På uppmaning av CIA-chefen Burns stannade en liten grupp officerare kvar på hotellet i västra Ukraina efter den amerikanska evakueringen. Efter invasionen var CIA-officerarna på hotellet den enda amerikanska närvaron och skickade dagligen underrättelser till Ukraina.

”De gamla handbojorna var av, och Bidens Vita huset gav spionagenturer tillstånd att ge underrättelsestöd för dödliga operationer mot ryska styrkor på ukrainsk mark”, skriver NYT.

När Rysslands angrepp på Kiev stannade av återvände CIA och skickade in fler officerare. I juli 2022 rapporterade Ukrainas spioner att ryska konvojer korsade en viktig bro. CIA/MI6 verifierade snabbt uppgifterna via satellit, vilket gjorde det möjligt för Ukraina att förstöra konvojerna med raketer.

En CIA-tjänsteman bekräftar för tidningen att CIA-chefen William Burns besök i Kiev nyligen signalerar att USA:s engagemang i Ukraina kommer att fortsätta.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-skanker-ytterligare-miljoner-till-ukrainas-energisektor-trots-korruptionsskandal/

Utrikes

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

– Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Annons:

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ber-hon-till-gud-pa-sina-bara-knan-sedan-sprangs-hon-i-luften/

Utrikes

Här ber hon till gud på sina bara knän – sedan sprängs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Kvinnan bad på sina bara knän – ändå visade drönaropperatören ingen nåd.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

Annons:

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-okar-militarstodet-till-ukraina-med-miljarder/

Utrikes

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

— Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/kopenhamn-blir-centrum-for-ukrainsk-vapenexport/

Utrikes

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.