Annons:

NYT: CIA byggde hemliga spionbaser längs ryska gränsen

Kriget i Ukraina

  • Redan efter statskuppen 2014 inleddes ett samarbete mellan CIA, MI6 och den ukrainska underrättelsetjänsen.
  • Amerikanerna tränade ukrainska soldater att fånga ryska drönare, knäcka kryptering och operera på rysk mark med falska identiteter.
  • Minst 12 spionbaser upprättades längs med den ryska gränsen.
  • "Bidens Vita huset gav spionagenturer tillstånd att ge underrättelsestöd för dödliga operationer mot ryska styrkor på ukrainsk mark".
Uppdaterad februari 27, 2024, Publicerad februari 27, 2024 – av Markus Andersson
Presidenterna Joe Biden och Volodomyr Zelenskyj.

Den amerikanska tidningen New York Times kan avslöja delar av CIA:s mångåriga hemliga arbete i Ukraina. Amerikanska underrättelsetjänsten har bland annat hjälpt till att bygga 12 spionbaser längs den ryska gränsen och tränat och utrustat ukrainska underrättelseofficerare.

CIA-chefen William Burns besökte dessutom nyligen Kiev och enligt hans medarbetare tyder allt på att CIA:s aktiviteter i Ukraina kommer att fortsätta framöver.

Före kriget tillhandahöll Ukraina avlyssningar som bevisade Rysslands roll i nedskjutningen av MH17 2014. De hjälpte också till att jaga ryssar som blandade sig i det amerikanska valet 2016”, skriver tidningen.

2016 började CIA utbilda vad som beskrivs som en ukrainsk elitstyrka som fångade in ryska drönare och utrustning för att knäcka Moskvas kryptering. En viktig officer var Kyrylo Budanov, som numera är chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Annons:

CIA hjälpte också till att träna ukrainska spioner för att kunna verka i Ryssland, Europa och på andra platser med stor rysk närvaro.

Nu är dessa underrättelsenätverk alltmer utsatta för risker: Om republikanerna i kongressen stoppar militärfinansieringen till Kiev kan CIA bli tvunget att dra ner på verksamheten”, varnar NYT.

Underrättelsechefen William Burns gjorde dock ett hemligt tionde besök i Ukraina, så sent som i februari, i syfte att lugna de ukrainska ledarna och försäkra dem om att det amerikanska stödet kommer att fortsätta.

Samarbetet inleddes 2014

Samarbetet mellan CIA och Ukraina går tillbaka till 2014 då Ukrainas USA-vänliga regering tog makten i en statskupp efter att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj flydde till Ryssland. Spionchefen Valentyn Nalyvaichenko föreslog då ett trepartssamarbete med CIA och brittiska MI6.

Obama-administrationen ville dock inte provocera Ryssland i onödan och resultatet beskrivs som en ”delikat balansjakt” där USA skulle stärka Ukrainas underrättelsetjänst utan att reta upp Moskva.

I Kiev valde spionchefen Nalyvaichenko medhjälparen general Kondratiuk till chef för kontraspionaget. Tillsammans skapade de en paramilitär enhet som genomförde operationer och samlade in underrättelser som CIA/MI6 inte kunde tillhandahålla.

Amerikanska befäl i Ukraina 2016. Foto: US Army Europe

2016 började CIA skicka krypterade radioapparater och utrustning för att avlyssna kommunikation. CIA övervakade också Operation Goldfish - en utbildningsinsats för att lära ukrainska officerare att anta falska identiteter och stjäla ryska statshemligheter.

Baser vid ryska gränsen

Operation Goldfish-officerarna placerades snart ut på 12 nybyggda operationsbaser längs den ryska gränsen. Från varje bas ledde de ukrainska officerarna nätverk av agenter som samlade in underrättelser i Ryssland. De utexaminerade officerarna utbildade även sovande agenter för kommande gerillaoperationer om landet skulle ockuperas.

När Ukraina upptäckte att Ryssland placerade ut attackhelikoptrar på Krim skickade general Kondratiuk en grupp ledd av överstelöjtnant Budanov för att placera ut sprängämnen, utan CIA:s tillstånd. Förklädda till ryssar korsade de Persiska viken men möttes av ryska kommandosoldater. Efter förluster på båda sidor retirerade teamet.

Donald Trump tillsammans med "krigshökarna" Mike Pompeo och John Bolton. Foto: U.S. Department of State

Kondratiuk fick sparken men Ukraina fortsatte med liknande operationer. En dag efter Kondratiuks avgång inträffade exempelvis en mystisk explosion i det ryskockuperade Donetsk, där en högt uppsatt rysk separatistbefälhavare dödades.

Valet av Trump 2016 ska ha gjort Ukraina och CIA nervösa, men hans neokonservativa stabsmedlemmar besökte snart Kiev igen för att understryka sitt stöd och utöka utbildningen och basbyggandet. Partnerskapet ledde snart också till att CIA ville replikera det och arbeta på samma sätt med andra europeiska byråer som motarbetade Ryssland.

"Dödliga operationer"

I slutet av 2022 varnade CIA och MI6 Ukraina för att Ryssland planerade en fullständig invasion för att fälla regeringen och installera en Kreml-vänlig ledning. På uppmaning av CIA-chefen Burns stannade en liten grupp officerare kvar på hotellet i västra Ukraina efter den amerikanska evakueringen. Efter invasionen var CIA-officerarna på hotellet den enda amerikanska närvaron och skickade dagligen underrättelser till Ukraina.

De gamla handbojorna var av, och Bidens Vita huset gav spionagenturer tillstånd att ge underrättelsestöd för dödliga operationer mot ryska styrkor på ukrainsk mark”, skriver NYT.

När Rysslands angrepp på Kiev stannade av återvände CIA och skickade in fler officerare. I juli 2022 rapporterade Ukrainas spioner att ryska konvojer korsade en viktig bro. CIA/MI6 verifierade snabbt uppgifterna via satellit, vilket gjorde det möjligt för Ukraina att förstöra konvojerna med raketer.

En CIA-tjänsteman bekräftar för tidningen att CIA-chefen William Burns besök i Kiev nyligen signalerar att USA:s engagemang i Ukraina kommer att fortsätta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 11:03 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.