Annons:

Kommentar: Nato gör enorm skada för Europa och borde ha upplösts

Det nya kalla kriget

Washingtons expansionism mot Ryssland har av bedömare kallats för "det mest ödesdigra misstaget i amerikansk politik under hela efter-kalla krigets era" och drivits av en önskan att dominera Eurasien. Insatta kritiker menar att Nato-alliansen borde ha upplösts eftersom det gör enorm skada för Europa och förstör Ukraina - men att nästan ingen vågar stå upp och tala om detta.

Publicerad maj 31, 2024 – av Jenny Piper
Amerikanska soldater med ett svenskutvecklat granatgevär av typen Carl Gustaf 84.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Tucker Carlsons intervju med den amerikanske ekonomen och statsvetaren Jeffrey Sachs som jag delade i tisdags, fördömde Sachs den amerikanska administrationen för att ha brutit Washingtons löfte till den förre sovjetiska ledaren Mikhail Gorbatjov genom att utvidga Nato för att svälja tidigare sovjetiska satellitstater i östra Europa.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommenterade saken vid ett ambassadörsmöte i Moskva i förrgår, där han slog fast att historiker och statsvetare i väst äntligen har förstått att Natos expansion efter kalla kriget ledde till konflikter i Europa samt att denna expansion drevs av Washingtons oemotståndliga önskan att dominera kontinenten.

– Idag uttrycker många historiker och statsvetare i väst den åsikt som deras kollegor har deklarerat i många, många år, kanske till och med i årtionden. Nämligen det faktum att när Warszawapakten upphörde att existera, när Sovjetunionen sträckte ut sin hand för att förenas med Europa, USA och västvärlden som helhet på grundval av jämlikhet, ömsesidiga fördelar och respekt, var det ingen som upplöste Nato. Och det var faktiskt ingen som planerade det. I går citerade en berömd amerikansk ekonom, statsvetaren Jeffrey Sachs, detta misstag i en intervju med Tucker Carlson. Nu kan vi med tillförsikt säga att USA:s oemotståndliga önskan att behålla kontrollen över Europa genom Nato var orsaken.

Enligt Sachs fick Washington idén att "vi kommer att expandera Nato så att varje land i Svarta havet runt Ryssland är ett Natoland. Vi får Rumänien och Bulgarien, vi får Ukraina och vi får Georgien".

Annons:

– Anledningen var väldigt tydlig. Detta är vårt sätt att i princip dominera Eurasien. Vi är den enda supermakten. Vi är ohotade.

Bland dem som stötte tillbaka mot Washingtons expansionism fanns statsvetaren John Mearsheimer, kalla krigets strateg George Kennan – som kallade idén för ”det mest ödesdigra misstaget i amerikansk politik under hela efter-kalla krigets era” samt William Burns, nuvarande chef för CIA som 2008 beskrev Natos erbjudande om eventuellt medlemskap till Ukraina som ”den skarpaste av alla röda linjer” för Moskva.

I ett tal till reportrar efter att Nato erbjudit framtida medlemskap till Ukraina och Georgien i Bukarest 2008, uttalade Rysslands president Vladimir Putin att ”Moskva ser uppkomsten av ett mäktigt militärt block vid våra gränser som ett direkt hot mot säkerheten i vårt land”.

När Putin skickade USA:s president Joe Biden ett utkast till säkerhetsavtal i slutet av 2021, kontaktade Jeffrey Sachs den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan och uppmanade honom att behandla dokumentet som en grund för förhandlingar.

– Kärnan i det var att stoppa Natoutvidgningen. Jag ringde själv till Vita huset vid den tidpunkten och sade 'Skapa inget krig om detta. Vi behöver ingen Nato-utvidgning för USA:s säkerhet. Det strider faktiskt mot USA:s säkerhet'. Vi borde ha upplöst Nato. Det gör enorm skada för Europa, det förstör Ukraina och nästan ingen står upp och pratar om det.

Sachs har varit rådgivare åt tre FN-generalsekreterare, till regeringarna i Ryssland och Ukraina samt andra postsovjetiska länder under 1990-talet. Sedan starten av Ukrainakonflikten 2022 har han konsekvent uppmanat USA att sluta finansiera den ukrainska militären och istället driva på för en vapenvila.

Trots att detta är information som borde komma allmänheten till handa, är det tyvärr inget som varken massmedia i väst skriver om eller övriga etablissemanget talar om – i synnerhet inte i Sverige – eftersom det inte passar in i den propaganda som vi dagligen matas med och den drivande faktorn är att fred är dåligt för affärerna.

#followthemoney

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Polen och USA i samtal om permanenta amerikanska militärbaser

Det nya kalla kriget

Publicerad augusti 6, 2026 – av Jan Sundstedt
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań.
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań den 29 juli 2026. Arkivbild.

WARSZAWA (Xinhua) -- Polen och USA för samtal om att etablera permanenta amerikanska militärbaser i Polen, uppgav den polske vice försvarsministern Pawel Zalewski för statliga TVP på onsdagen.

Förhandlingarnas förberedande skede är redan avslutat, enligt Zalewski, som sade att den politiska viljan hade uttryckts för länge sedan.

Vi har redan slutfört processens preliminära steg, för att inte tala om den politiska viljan, som uttrycktes för länge sedan, sade han.

Han tillade att USA har bildat ett team för samtalen.

USA ser över närvaron i Europa

Samtalen kommer sedan USA förra veckan inlett en formell översyn av sin militära närvaro i Europa.

Översynen syftar till att Europa ska ta ett "primärt ansvar för sitt konventionella försvar".

Enligt uppgifter som sammanställts av den USA-baserade tankesmedjan Council on Foreign Relations är tiotusentals amerikanska militärer stationerade i bland annat Tyskland, Polen och Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel”

Maktkoncentrationen hos storbankerna

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Alex Krainer och Glenn Diesen i en videointervju om energi, dollarn och banksystemet
Marknadsanalytikern Alex Krainer intervjuas av den norske professorn Glenn Diesen om energi, dollarn och banksystemet.

Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn.

Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans.

Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar.

Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt.

Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien.

Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst.

Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York.

För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer.

Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell.

Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare.

Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen.

Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden.

Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008.

Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer.

Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft.

Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn.

Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder.

Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden.

Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer.

Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina förbjuder export till 14 EU-aktörer efter nya Rysslandssanktioner

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Vladimir Putin skakar hand framför kinesiska och ryska flaggor i Peking.
Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin undertecknar ett gemensamt uttalande efter sina samtal i Peking den 20 maj 2026.

Kina förbjuder med omedelbar verkan export av produkter med dubbla användningsområden till 14 europeiska aktörer. Beslutet är ett svar på EU:s nya Rysslandssanktioner mot 14 företag i Kina och Hongkong.

Den kinesiska åtgärden offentliggjordes av landets handelsdepartement den 24 juli. Kinesiska exportörer får inte längre sälja varor, programvara eller teknik med dubbla användningsområden till de utpekade aktörerna.

Förbudet gäller också utländska organisationer och personer som vill överföra eller tillhandahålla sådana produkter av kinesiskt ursprung. Pågående leveranser ska stoppas omedelbart. Undantag kan beviljas i särskilda fall efter ansökan till departementet.

På listan finns bland andra den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, den tjeckiska fordonstillverkaren Tatra Trucks, den franska drönartillverkaren Cavok UAS och den polska elektronikproducenten Vigo Photonics. Även företag verksamma inom elmotorer, kemi, optoelektronik, laserteknik och skeppsbyggnad samt tekniska universitetet i Wrocław omfattas.

Svar på EU:s 21:a sanktionspaket

EU antog dagen före Kinas besked sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar bland annat banker, kryptotjänster, energiföretag och aktörer med koppling till den ryska militärindustrin.

EU lade samtidigt till 51 aktörer på en lista med skärpta exportrestriktioner för produkter och teknik med dubbla användningsområden. Enligt unionen har dessa understött Rysslands militärindustri eller bidragit till att kringgå exportförbud. Företagen finns bland annat i Kina och Hongkong, Indien, Kazakstan, Kirgizistan, Turkiet och Förenade arabemiraten.

Kinas handelsdepartement uppger att 14 företag i Fastlandskina och Hongkong träffades av EU:s nya åtgärder. Peking beskriver därför exportförbudet mot de europeiska aktörerna som en motåtgärd.

Förbudet omfattar även tredje part

Beslutet innebär inte bara att kinesiska leverantörer stoppas från att exportera. Även företag i andra länder förbjuds att vidareexportera berörda produkter av kinesiskt ursprung till de 14 aktörerna. Därmed kan åtgärden påverka leveranskedjor där kinesiska komponenter går via mellanhänder.

Vilka enskilda produkter som påverkas beror på Kinas exportkontrollregler och varornas användningsområde. I det officiella beskedet anges inget uppskattat värde på de stoppade leveranserna eller hur stora konsekvenserna blir för de berörda företagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Medvedev: Finland har blivit ryskt kärnvapenmål

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Dmitrij Medvedev och Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva.
Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillsammans med Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva i februari 2026.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Finland nu finns med på Rysslands lista över kärnvapenmål efter att landet lättat på sitt tidigare kärnvapenförbud.

Uttalandet gjordes i ett inlägg på X sedan Finlands riksdag i juni röstat för att ändra landets regler för kärnvapen. Beslutet innebär att kärnvapen kan föras in, transporteras och innehas i Finland om landets försvar kräver det.

”Finland har upphävt sitt förbud mot att hysa kärnvapen. Vad förändrar det för finländarna? Bara en liten sak: deras land står nu på Rysslands lista över kärnvapenmål. Gläd er, Finland, ni har uppnått maximal säkerhet”, skriver Medvedev.

Medvedev är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och hans varning innebär att Finland uttryckligen pekas ut som ett möjligt mål för ryska kärnvapen. Beskedet kommer efter att Finland gick med i Nato 2023, efter Rysslands invasion av Ukraina, och därefter stegvis anpassat sin försvarspolitik till alliansens kärnvapendoktrin.

Den finska riksdagen röstade med 125 röster mot 61 för lagändringen. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen har beskrivit beslutet som nödvändigt för landets säkerhet och för att Finland fullt ut ska kunna omfattas av Natos avskräckning.

Finlands president Alexander Stubb har samtidigt sagt att landet inte avser att placera kärnvapen på finskt territorium i fredstid. Enligt Stars and Stripes har lagändringen i stället motiverats med att Finland måste kunna delta i alliansens försvarsplanering om säkerhetsläget kräver det. Medvedevs varning visar dock att beslutet också kan ha gjort Finland mer utsatt i en kärnvapenkonflikt mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.