MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025


Myndighetskällor: USA fabricerar uppgifter om Ryssland – sprids av medier som informationskrigföring

Det nya kalla kriget

publicerad 11 april 2022
– av Markus Andersson
President Joe Biden hävdade att Ryssland förberedde sig för att sätta in kemiska vapen i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Amerikanska myndighetskällor bekräftar nu att USA bedriver en form av informationskrig mot Ryssland som går ut på att publicera och sprida påståenden och rapporter om landets militär – även om dessa inte stämmer eller kan verifieras. Detta för att försöka få president Vladimir Putin ”ur balans”.

I princip samtliga etablissemangsmedier i västvärlden spred nyligen påståenden om att det finns en oro att Ryssland kan vara på väg att använda kemiska vapen i Ukraina och hänvisade till amerikanska myndighetskällor. Även president Joe Biden gick ut offentligt och uttryckte sin oro om de kemiska vapnen. Några faktiska belägg för att Ryssland planerat att sätta in sådana fanns dock överhuvudtaget aldrig.

NBC har pratat med flera amerikanska myndighetskällor som bekräftar att uttalandena om de ryska kemvapnen var en del av det amerikanska informationskriget mot landet där man offentliggör underrättelserapporter för massmedia och allmänheten – även om informationen i dessa inte kan bekräftas eller är falsk. Dessa påståenden sprids sedan vidare genom de stora medierna och blir till sanning för en stor del av världens befolkning.

Enligt källorna menar man att syftet i detta fall var att ”avskräcka” Ryssland från att använda denna typ av vapen och man berättar vidare att USA har för avsikt att få Vladimir Putin ”ur balans”. Man konstaterar också att de obekräftade rapporterna började offentliggöras redan innan Ryssland gick in i Ukraina och att strategin har fortsatt tillämpas sedan dess med en stor mängd amerikanska uttalanden av varierande sanningshalt.

En regeringstjänsteman konstaterar att USA gör allt man kan för att komplicera och störa Rysslands militära taktiker samt ”underminera Moskvas propaganda och förhindra Ryssland från att definiera hur omvärlden uppfattar kriget” – en strategi som USA även använde under Kalla kriget.

Flera amerikanska tjänstemän berättar också för NBC att rapporter vid ett flertal tillfällen offentliggjorts även om man själva inte trott på det som påståtts i dessa men att det viktiga är att ”komma in i Putins huvud”.

Exempel på dylikt är bland annat rapporter som hävdar att Ryssland planerat att iscensatta falska attacker mot den rysktalande befolkningen i Ukraina för att rättfärdiga ett krig. Man påstod bland annat att Ryssland skulle publicera en film med falska kroppar – något sådant hände dock aldrig. Ett annat exempel är de mycket spridda obekräftade uppgifterna om att Putins rådgivare skulle vara ”rädda” för presidenten och inte våga tala om för honom hur det går med kriget.

– I vilken utsträckning Putin isolerar sig eller utgår från bristfällig information kan inte verifieras. Det finns inget sätt som du kan bevisa eller motbevisa de här sakerna, konstaterar den tidigare underrättelseofficeren Paul Pillar.

Strategin att frikostigt publicera overifierad information har också sina risker. Kritiker pekar på att just denna typ av rapporter gradvis har urholkat trovärdigheten för USA i omvärldens ögon.

Andra påståenden som amerikansk underrättelsetjänst spridit vidare utan belägg är att Ryssland bett Kina om vapen och militär hjälp. Trots att faktiska bevis för detta saknades så gick Biden-administrationen ändå ut och varnade landet för att skicka vapen.

– Det måste inte vara solid underrättelseinformation när vi pratar om det. Det är viktigare att komma ut med informationen innan de och specifikt Putin gör någonting, förklarar en tjänsteman och tillägger att man sällan väntar på att informationen faktiskt ska bekräftas innan man offentliggör den.

Även utspelen om att Ryssland haft en ”svart lista” på ukrainska personer man har för avsikt att arrestera eller döda tycks i stort bygga på obekräftad information.

Många amerikanska politiker och tjänstemän ska hittills betrakta informationskriget man bedriver mot Ryssland som en succé och vill intensifiera det ytterligare – helt enkelt eftersom det bedöms göra att uttalanden och rapporter från ryskt håll inte blir lyssnade på eller trodda av omvärlden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien miljardsatsar på nya vapenfabriker

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 13:38
– av Redaktionen
BAE Systems, med bas i Storbritannien, är Europas största vapentillverkare med drygt 83 000 anställda - och tillverkar bland annat stridsvagnen Challenger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritannien kommer att investera 2 miljarder dollar i nya vapenfabriker som en del av en omfattande militär upprustning, meddelar försvarsminister John Healey inför regeringens strategiska försvarsöversikt som genomförs under morgondagen.

Satsningen omfattar minst sex nya fabriker för ammunition och sprängmedel samt inköp av över 7 000 inhemskt producerade långdistansvapen, inklusive drönare och missiler.

– De hårda lärdomarna från Putins illegala invasion av Ukraina visar att ett militärt försvar bara är så starkt som den industri som stöder det, säger Healey.

Premiärminister Keir Starmer understryker också behovet av att bemöta påstådda hot från stater med avancerad militär kapacitet – och pekar särskilt ut Ryssland, Iran och Nordkorea.

– Vi måste vara vara redo att slåss och vinna, deklarerar han

Investeringen uppges också syfta till att stimulera ekonomin, och innebär att Storbritannien sammanlagt kommer att spendera omkring 6 miljarder pund på ammunition under den nuvarande mandatperioden.

AI ska förbättra beslutsfattandet i strid

– Vi välkomnar investeringar i nya ammunitionsfabriker, men vi vet inte när de kommer att stå klara – bara att beställningarna borde ha lagts för månader sedan, säger James Cartlidge, försvarspolitisk talesman för den liberalkonservativa oppositionen.

Storbritannien, en av Ukrainas mest generösa finansiärer, har beslutat att höja försvarsbudgeten till 2,5 procent av BNP senast 2027, med ett långsiktigt mål på 3 procent till 2034.

Samtidigt varnar Moskva för ökad spänning och anklagar den tidigare premiärministern Boris Johnson för att ha saboterat fredsförhandlingarna 2022, och pressat Ukraina att lämna samtalen – ett påstående han själv dock förnekar.

Sedan tidigare har den brittiska regeringen aviserat att man tänker investera miljardbelopp i artificiell intelligens som kan användas för att förbättra beslutsfattandet på slagfältet, och man har även åtagit sig att spendera ytterligare 1,5 miljarder pund för att förbättra landets militärbostäder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Västerås stad vill tvångsinlösa rysk-ortodox kyrka

Det nya kalla kriget

publicerad 18 maj 2025
– av Redaktionen
Att beslagta kyrkans mark är en komplicerad process - och därför vill man anlita en "extern specialist" som ska titta närmare på frågan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Heliga Guds Moderns av Kazan rysk-ortodoxa kyrka i Västerås kan snart komma att tvångsinlösas av kommunen.

Fastigheten används eller kan användas för underrättelseverksamhet kopplad till främmande makt”, hävdar stadsledningskontoret, som därmed ansluter sig till Moderaternas krav.

Kyrkan invigdes så sent som 2023 och ligger i närheten av Västerås flygplats. Några konkreta belägg för att kyrkan skulle användas för någon form av främmande underrättelsearbete har inte presenterats, men Säpo uppgav tidigt att det fanns risk för att denna kunde utgöra ett potentiellt säkerhetshot.

Det har bland annat pekats på att bygget delfinansierats av det statliga ryska atomkraftsbolaget Rosatom, och att församlingen fått pengar från Moskvapatriarkatet vilket skulle innebära att kyrkan står under ”främmande makts” kontroll.

Församlingen har hela tiden förnekat att så är fallet, men i april lämnade Moderaterna i Västerås in ett nämndinitiativ där de krävde att staden försöker tvångsinlösa den mark där kyrkan ligger.

Det är inte ett lämpligt läge för en kyrka med stark koppling till främmande makt och där främmande makt har inflytande”, skrev man bland annat.

”Mycket specialiserat rättsområde”

Nu har stadsledningskontoret föreslagit att initiativet ska beviljas, och även om man inte kan bevisa att kyrkan används för någon ljusskygg verksamhet menar man att byggnadens läge och kopplingar till Rosatom, och Moskvapatriarkatet, är tillräckligt graverande för att marken ska beslagtas.

Genom att fastigheten har en koppling till den ryska statens företag för kärnkrafts- och kärnvapenproduktion, Rosatom, innebär den ett pågående hot mot rikets säkerhet”, heter det.

Att beslagta mark är dock en komplicerad juridisk process – och därför vill juridikenheten anlita en expert som ska titta närmare på frågan.

Eftersom det rör sig om ett mycket specialiserat rättsområde, att det saknas vägledande praxis samt med hänsyn till att felaktiga bedömningar kan leda till betydande och säkerhetspolitiska konsekvenser, bedömer juridikenheten att det är nödvändigt att en extern specialist inom rättsområdet utreder frågan”, skriver de.

Om kommunstyrelsen godkänner förslaget kommer ärendet att gå vidare till regeringen, som blir de som fattar det slutgiltiga beslutet om vad som ska hända med kyrkan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.