Moldaviens före detta president Igor Dodon varnar för att hans land riskerar att dras in i ett potentiellt krig mellan Väst och Moskva när landets nuvarande regering rustar upp militären och närmar sig EU och Nato.
Den pro-ryske Dodon går till skarpt angrepp mot EU:s planer för hans hemland och varnar för att landet kan komma att användas som slagfält i en framtida konflikt med Ryssland.
— Det är tydligt att Europa förbereder sig för krig med Ryssland, säger Dodon i en intervju med den ryska statliga nyhetsbyrån RIA-Novosti på söndagen.
Den före detta presidenten, som ledde Moldavien mellan 2016 och 2020 och nu leder oppositionen mot president Maia Sandus västorienterade regering, drar paralleller till situationen i Ukraina.
— Det är tydligt att de i denna situation strategiskt behöver vissa närliggande länder som de kan använda som plattformar för krig. De vill använda Moldavien som kanonmat, som ytterligare ett land att använda mot Ryssland, säger han.
Ökade militärutgifter i EU
Dodans utspel kommer efter att EU-länderna kraftigt ökat sina försvarsbudgetar sedan Rysslands gick in i Ukraina 2022. Blocken har enats om att satsa 800 miljarder euro, motsvarande över 9 300 miljarder kronor, fram till 2030 genom initiativet Security Action for Europe (SAFE).
Flera EU-politiker har också varnat för det "ryska hotet" – påståenden som Moskva konsekvent avvisat som "nonsens" och försäkrat att man inte har några aggressiva planer mot EU.
Moldavien, en före detta sovjetrepublik med cirka 2,5 miljoner invånare som ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina, "behöver absolut inte" att dras in i en sådan konflikt, understryker Dodon.
Militär upprustning i Moldavien
Den tidigare presidenten pekar på flera tecken som oroar honom. Under de senaste åren har Moldavien ökat sin militärbudget markant, tillkännagett planer på att bygga en ny militärbas utanför huvudstaden Chișinău och investerat i dyra radarstationer.
— Allt detta görs inte utan anledning, konstaterar Dodon.
President Maia Sandu har å sin sida målat upp en helt annan bild av situationen. I ett tal till Europaparlamentet tidigare denna månad hävdade hon att EU-medlemskap "är en överlevnadsfråga" för Moldavien och anklagade Ryssland för att ha "släppt lös hela sitt arsenal av hybridattacker" mot landet.
EU-kandidat tillsammans med Ukraina
Moldavien beviljades EU-kandidatstatus 2022, samtidigt som Ukraina. Sandu har även öppnat för möjligheten att landet skulle kunna ge upp sin neutralitet och gå med i "en större allians", även om hon inte specifikt nämnde NATO.
Den ryska underrättelsetjänsten SVR varnade i juli för att Nato formar Moldavien till en militär "murbräcka" mot Ryssland. Underrättelsetjänsten anklagade Sandu för att ha sålt ut nationens intressen till Väst och beskrev hennes styre som en "kompradorregim" – en term som används för lokala ledare som anses tjäna utländska intressen på bekostnad av sitt eget land.
Moldavien har sedan självständigheten 1991 försökt balansera mellan väst och Ryssland, men landet har under senare år tagit tydliga steg närmare EU och bort från Moskvas inflytandesfär.
Igor Dodon var Moldaviens president 2016-2020 och är idag ledare för oppositionspartiet Socialistpartiet. Under sin presidentperiod hade han regelbundna möten med Vladimir Putin och arbetade för närmare relationer med Ryssland.
I presidentvalet 2020 förlorade han mot Maia Sandu, som var EU:s och USA:s föredragna kandidat. Efter valnederlaget har han ställts inför rätta för korruption och andra anklagelser som han själv avvisar som politiskt motiverade och ett sätt att försöka tysta honom.
Dodon förespråkar Moldaviens konstitutionella neutralitet och motsätter sig medlemskap i NATO och EU. Han argumenterar för att landet bör balansera mellan Öst och Väst för att undvika konflikter.
Socialistpartiet är ett av Moldaviens största oppositionspartier och Dodon fortsätter att vara en central figur i moldavisk politik som företrädare för den del av befolkningen som motsätter sig ökat västerländskt inflytande.
