Annons:
Annons:

84 dödade i lastbilsattentat i Nice

Uppdaterad 15 juli 2016, Publicerad 15 juli 2016

https://www.youtube.com/watch?v=Oystp3OQb3g

Minst 84 personer har avlidit och över 100 skadats efter att en lastbil avsiktligt kört rakt in i folkmassa i franska Nice. Den franska regeringen beskriver det hela som ett terrorattentat, rapporterar internationella medier.

Vid halv 11-tiden på torsdagskvällen körde en lastbil in en folksamling i den sydöstra kuststaden Nice, i samband med det franska nationaldagsfirandet den 14 juli.

Enligt lokala myndigheter ska föraren av lastbilen och polis sedan skjutit mot varandra. Föraren uppges vara ihjälskjuten. De lokala myndigheterna beskriver det hela som en attack, rapporterar RT.

Nice borgmästare Christian Estrosi bekräftar att 84 personer avlidit i vad som han beskriver som den värsta tragedin i Nice historia. Han säger också att lastbilen innehöll vapen och granater, uppger fransk tv.

Annons:

– Det var totalt kaos. Vi såg hur människor träffades av lastbilen. Jag fick skydda mitt ansikte för allt bråte som flög omkring, säger ett ögonvittne till BBC.

Terrororganisationen Islamiska staten, IS, misstänks av internationella experter vara skyldiga, men ingen har ännu tagit på sig attentatet.

Frankrikes president François Hollande har kallats till krismöte med inrikesministeriet med anledning av det inträffade.

Händelsen är den dödligaste i Europa sedan det islamistiska terrordådet i Paris i november ifjol, där 129 personer miste livet.

Samtidigt vid halv 11-tiden exploderade fyrverkerier på en lastbil utanför Eiffeltornet i huvudstaden Paris. Personer i närheten av Eiffeltornet uppmanas att hålla sig undan området.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina samlar APEC i Shenzhen – handel och AI på dagordningen

Den multipolära världen

Publicerad Idag 11:32 – av Emil Fjellstedt
Blomsterdekoration med skyltarna APEC China 2026 och Shenzhen China framför moderna byggnader i Shenzhen.
Shenzhen står värd för det 33:e APEC-ledarmötet den 18–19 november, då handel, AI och regionalt ekonomiskt samarbete står på dagordningen.

Ledarna för APEC:s 21 medlemsekonomier samlas på onsdag och torsdag i kinesiska Shenzhen för att diskutera digital handel, AI och snabbare tullhantering. Kina står värd för tredje gången. Tillsammans har medlemsekonomierna omkring tre miljarder invånare och stod 2025 för 61,6 procent av världens reala BNP.

Kinas utrikesministerium meddelade den 13 november att president Xi Jinping leder det 33:e ledarmötet den 18–19 november. Mötets tema är att bygga en gemenskap i Asien–Stillahavsområdet för gemensamt välstånd.

Redan på tisdagen inleds näringslivets toppmöte, APEC CEO Summit, där Xi håller huvudtalet. Han bjuder också de deltagande ledarna på välkomstbankett och håller bilaterala möten vid sidan av ledarmötet.

Deltagare framför scenen med texten APEC CEO Summit 2026 i en konferenssal i Shenzhen.
Över 2 000 företrädare för näringsliv och politik samlades i Shenzhen under tisdagen den 17 november för APEC CEO Summit 2026. Foto: Xinhua/Deng Hua.

Ledarveckan avslutar ett helt år som värdland. Under året har över 300 APEC-möten hållits i fler än tio kinesiska städer med omkring 10 000 deltagare, och ytterligare 10 000 väntas under själva ledarveckan, skriver APEC-sekretariatets chef Eduardo Pedrosa. Kina har under värdåret prioriterat öppenhet, innovation och samarbete.

Annons:

Ett forum sedan 1989

APEC grundades i Canberra 1989 av tolv ekonomier, som ett forum för ekonomiskt samarbete runt Stilla havet. Kina, Hongkong och Taiwan, som deltar under namnet Chinese Taipei, anslöt 1991, och sedan 1993 träffas ledarna varje år.

Sedan 1998 har forumet 21 medlemmar, bland dem USA, Ryssland, Japan, Sydkorea, Kanada, Mexiko och Australien. Målet är fri och öppen handel och investering samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Den långsiktiga kursen pekas ut i Putrajaya-visionen, som sträcker sig till 2040.

Kanadas premiärminister Mark Carney går på röda mattan framför flygplanet vid ankomsten till Shenzhen.
Kanadas premiärminister Mark Carney anlände till Shenzhen den 16 november för att delta i det 33:e APEC-ledarmötet. Foto: Xinhua/Xin Yuewei.

APEC fungerar annorlunda än många internationella organisationer. Besluten fattas med konsensus, åtagandena är frivilliga och ekonomierna kan samarbeta i olika takt. Pedrosa beskriver modellen som ett sätt för länder med olika förutsättningar att hitta gemensam mark.

Regionens ekonomi går in i mötet med medvind. APEC:s analysenhet höjer sin tillväxtprognos för i år till 3,4 procent, från tidigare 3,2 procent, tack vare teknikinvesteringar och halvledarexport. Nästa år väntas tillväxten mattas av till 3,1 procent, bland annat på grund av dyrare energi och fler handelshinder.

Kinas förslag ligger på bordet

Under helgen gick de högre tjänstemännen igenom det som ledarna ska ta ställning till. Flera av de tyngsta punkterna är fortfarande kinesiska förslag och inga fattade beslut, enligt APEC.

Det gäller ett ramverk för digitaliserad handel 2027–2030, ett uttalande om digital ekonomi och AI för människors välfärd och ett utkast om ett frihandelsområde för Asien–Stillahavsområdet, som är forumets långsiktiga mål. Kina föreslår också en ny plan för förbindelser fram till 2035. Den omfattar inte bara infrastruktur utan även regelverk, digitala system och människors rörlighet.

Ekonomierna har också under året stämt av hur långt samarbetet kommit fem år efter att Aotearoa-planen antogs 2021. AI-förslagen ska hjälpa ekonomierna att bygga upp den digitala infrastruktur och kompetens som krävs.

På tullsidan har arbetet kommit längre. En arbetsplan för ett kompetenscentrum för papperslös handel är redan godkänd, och samarbete pågår kring elektroniska fraktsedlar och AI i tullen.

Pedrosa lyfter fram vardagsnyttan. En last kan korsa ett hav på några dagar och sedan fastna i tullen på grund av krångliga procedurer och dokumentkrav. För mindre företag kan sådana förseningar avgöra om de växer eller går i konkurs.

— Jag hoppas att våra diskussioner i dag hjälper oss att överbrygga klyftorna ytterligare, nå bredare samförstånd och bidra till ett framgångsrikt och fruktbart ledarmöte, sade ambassadör Chen Xu, ordförande för årets tjänstemannamöten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemlig fransk truppnärvaro i Ukraina – parlamentet hölls ovetande

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:41 – av Emil Fjellstedt
Franska soldater på ett gräsbevuxet övningsfält i Cincu i Rumänien, en sittande vid ett observationsinstrument och en stående
Franska soldater under övningen Saber Guardian vid Cincu i Rumänien den 11 juni 2025. Arkivbilden visar inte uppdraget Volia i Ukraina.

Franska soldater har sedan minst sommaren arbetat i Ukraina inom det hemliga uppdraget Volia, som leds av en fransk general. Parlamentet har hållits ovetande, trots att grundlagen enligt senatorn Cédric Perrin kräver att det informeras.

Paris har aldrig bekräftat att franska militärer finns på ukrainsk mark. Ändå har Volia i månader skickat in små grupper på korta insatser, organiserade så att de snabbt kan anpassas efter behoven, rapporterar RFI.

Soldaterna ska utbilda ukrainare och sköta underhållet av utrustningen, inte strida. Frankrike har skickat bland annat Caesar-pjäser, Mirage 2000-plan och precisionsrobotar till Kiev, och det krävs specialister för att hålla en sådan vapenpark i drift.

Civila tekniker valdes bort just för att Ukraina är i krig. I stället skickas soldater från vanliga förband. Vilka regementen det gäller avslöjar RFI inte, av hänsyn till soldaternas säkerhet.

Annons:

Polen som täckmantel

För att hålla närvaron hemlig används Gerfaut, den franska militärstyrka som helt öppet finns i Polen sedan februari 2023, bland annat på lägret Wedrzyn. Gerfaut ingår i EU:s utbildningsinsats för Ukraina, EUMAM-Ukraine.

RFI:s källor beskriver Gerfaut som dörren in i Ukraina. Soldater som skickas vidare ska ha blivit tillsagda att säga att de åker till Polen.

Hur många franska soldater som är i Ukraina har inte uppgetts. Le Monde skriver dessutom att Frankrike, utöver utbildare och reparatörer, har personal i underrättelseförband som sköter observationsuppdrag "mycket närmare fronten".

Parlamentet förbigås

Den franska grundlagens artikel 35 kräver att parlamentet får veta när en konventionell styrka skickas utomlands, även om den inte ska strida. Ändå har regeringen inte informerat vare sig deputerade eller senatorer om Volia.

Perrin är konservativ och leder senatens utrikes- och försvarsutskott. Han avvisar tanken att ett sådant uppdrag kan gömmas bakom försvarssekretess.

— Det är en konstitutionell skyldighet. Presidenten måste, så snart trupper är insatta, informera parlamentet inom en bestämd tid. Demokratins funktion hänger på det, säger Perrin.

En anonym källa med insyn säger till nyhetsbyrån AFP att franska utbildare roterar mellan Frankrike, Polen och "ibland" Ukraina. Myndigheterna anser enligt källan att parlamentet inte behöver godkänna insatsen, eftersom den är begränsad och inte ska strida.

Men att slippa ett godkännande är inte detsamma som att slippa informera parlamentet, och det är just informationsplikten Perrin pekar på. Generalstaben svarade inte direkt på AFP:s frågor.

Risk för konfrontation med Ryssland

Med franska soldater på ukrainsk mark blir risken för en direkt konfrontation mellan Frankrike, ett Natoland, och Ryssland högst konkret. Vladimir Putin sade i september att europeiska trupper i Ukraina skulle innebära krig mot Ryssland.

Putin har också flera gånger hävdat att Ryssland i praktiken redan slåss mot "det kollektiva väst" i Ukraina, ett uttryck han främst använder om Natoländerna och deras allierade.

Emmanuel Macron skrev på lördagskvällen på X att det som står på spel i Ukraina "angår oss direkt" och att hjälpen till landet "skyddar Frankrike och fransmännen".

— Vi kommer att finnas på marken i Ukraina. Freden i landet är nödvändig för européernas säkerhet, säger personer i Macrons följe vid Francophonies toppmöte i Kambodja, enligt RFI.

Perrin anser att Ukrainafrågan måste upp i valrörelsen inför presidentvalet i april och maj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU sanktionerar journalisten Chay Bowes

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad Idag 10:08 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Chay Bowes till vänster och blå EU-flaggor med gula stjärnor till höger, åtskilda av en rak vit linje.
EU:s sanktioner mot Chay Bowes fryser tillgångar inom unionens jurisdiktion och förbjuder EU-medborgare och företag att ställa pengar till hans förfogande.

EU:s utrikesministrar har satt den irländske journalisten och RT-korrespondenten Chay Bowes på sanktionslistan, utan åtal och utan rättegång. Hans tillgångar inom unionen fryses och ingen i EU får längre betala honom, trots att ingen domstol först har prövat anklagelserna.

Rådet meddelar att Bowes fördes upp på måndagen, i en omgång med 30 personer och två enheter under sanktionssystemet mot Rysslands "destabiliserande verksamhet".

Förutom reseförbudet förbjuds EU-medborgare och företag att, direkt eller indirekt, ställa pengar till hans förfogande. En uppdragsgivare eller givare i unionen som för över pengar till honom bryter därmed mot sanktionerna.

Frysningen gäller tillgångar inom EU:s jurisdiktion. Reseförbudet betyder inte att Irland måste vägra honom inresa, eftersom medlemsstater inte är skyldiga att avvisa egna medborgare, skriver Irish Times. Bowes, som kommer från Dublin, uppges vistas mycket i Moskva.

Annons:

Bowes kallar anklagelserna "fullständigt grundlösa" och skriver på X att han sanktionerats utan förhandling och utan bevis. "De vill skrämma mig till tystnad", skriver han.

I ett uttalande som Irish Times återger kallar han beslutet "ett uppenbart försök att tysta en avvikande röst". Där uppger Bowes också att han avser att "energiskt" angripa beslutet i irländsk domstol.

EU:s anklagelser

Bowes står som nummer 106 i rådets beslut 2026/2556. I sin motivering pekar rådet bland annat på hans arbete för RT International, som EU kallar en rysk "transnationell påverkanskanal". Sedan februari 2024 leder han RT-programmet "Moscow Mules".

Bowes var med och grundade The Islander News, som rättsakten rubricerar som ett "proryskt desinformationsnätverk". Hans påstådda medverkan i "informationsoperationer" som drivs av Foundation to Battle Injustice, enligt EU skapad av Wagnergruppen, anförs också som skäl för sanktionerna.

Vidare anklagar rådet honom för att regelbundet ha spridit vidare innehåll från Storm-1516, som EU betecknar som en rysk påverkansoperation.

Även hans framträdande i FN:s säkerhetsråd, på inbjudan av Rysslands FN-representation, räknas in. EU kallar det spridning av "antivästlig och anti-ukrainsk desinformation". Utifrån dessa anklagelser drar rådet slutsatsen att Bowes underminerar demokratin och säkerheten i unionen.

Daly slår tillbaka

Tidigare EU-parlamentarikern Clare Daly riktar också skarp kritik mot förfarandet. Hon pekar på rättsgrunden, beslut 2024/2643 och förordning 2024/2642, och kallar de så kallade hybridsanktionerna "utomrättsligt straff för ogillat tal". Inga åtal, ingen dom och hemlig bevisning, skriver hon.

Hon påpekar samtidigt att sanktionerna kan prövas i efterhand av EU-domstolen i Luxemburg. Men det är en ansökan om att upphäva ett administrativt beslut, inte ett försvar, framhåller hon.

Processen kan enligt Daly ta upp till 24 månader och kosta hundratusentals euro, medan reseförbud och frysta tillgångar gäller. Som boende i EU kan man då i praktiken inte arbeta eller försörja sig, skriver hon.

Fler har stängts ute ekonomiskt

Bowes är inte den förste. Den 20 maj 2025 listade rådet under samma sanktionssystem bland andra Hüseyin Doğru, grundare av AFA Medya som drev nyhetsplattformen RED. Rådet pekar i hans fall på RED:s påstådda ryska kopplingar och informationspåverkan.

Samma dag fördes Alina Lipp, bakom Neues aus Russland, och Thomas Röper, bakom Anti-Spiegel, upp. För båda hänvisar rådet till deras publicering om Ryssland och Ukraina.

Röper har stämt rådet vid EU:s tribunal i mål T-459/25, väckt den 10 juli 2025, sju veckor efter listningen. Han åberopar press- och yttrandefriheten och uppger att samarbeten dragits in.

När Röper vände sig till tribunalen hade hans betalningsvägar redan blockerats och inkomster från böcker och donationer fallit bort, enligt hans talan.

I december 2025 sanktionerades även Jacques Baud, pensionerad schweizisk överste med bakgrund i underrättelsetjänst och fredsbevarande arbete, bosatt i Belgien. EU frös hans tillgångar och gav honom reseförbud sedan unionen pekat ut honom som ett "språkrör för prorysk propaganda". Baud avvisade anklagelserna och uppgav att han använt ukrainska och västerländska källor, inte ryska.

Arnaud Bertrand kritiserar att ministrar fattar besluten utan föregående rättegång och jämför den ekonomiska utestängningen med bannlysning.

Daly sammanfattar varningen: "I dag kanske du avskyr offret. I morgon kan det vara du."

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meta får miljardböter för åtkomst till privata bilder

Publicerad Igår 14:14 – av Emil Fjellstedt
Vit skylt med Metas blå symbol ovanför en mörk sockel med texten Meta och 1 Hacker Way, omgiven av träd.
Italiens dataskyddsmyndighet kräver att Meta inhämtar ett separat samtycke för Facebooks galleriförslag. Bolaget överklagar beslutet.

Italiens dataskyddsmyndighet har gett Meta 805 miljoner euro i böter för att Facebook-appen på Android fått läsa användarnas bildarkiv utan särskilt samtycke. Funktionen var påslagen från början.

Myndigheten Garante per la protezione dei dati personali meddelade beslutet den 14 november. Det riktas mot Meta Platforms Ireland Limited.

Beslutet gäller funktionen "Få förslag från galleriet när du surfar på Facebook", som funnits sedan 2023. Den plockar foton och filmer ur telefonens galleri och föreslår dem som idéer till inlägg.

Ett ja öppnade hela fotoarkivet

Appen bad om en enda behörighet som gällde hela appen och flera olika funktioner. Frågan inleddes med ett allmänt meddelande om att "aktivera andra funktioner", som enligt Garante inte gjorde klart att användaren också släppte in galleriförslagen.

Annons:

Den som gav full behörighet lät appen läsa telefonens hela fotoarkiv, som regel permanent. Meta har på så sätt fått åtkomst till foton, filmer och tillhörande metadata på italienska användares telefoner. Varken användaren eller myndigheten kan kontrollera vilken information som faktiskt används.

Utredningen inleddes i juli 2025 efter en anmälan från en konsumentorganisation i Bolzano. Italien har cirka 20 miljoner Android-användare.

Separat samtycke inom 60 dagar

Inom 60 dagar måste Meta be om ett separat samtycke just för funktionen och förklara vad den används till, att den ger åtkomst till galleriet och hur den stängs av. Funktionen ska vara avstängd från början, även för dem som redan sagt ja.

Efter fristen får den inte slås på för användare utan giltigt samtycke.

Ärendet gällde inte AI-träning, vilket Meta förnekar. Garante kan i en separat utredning granska en ny molnfunktion från 2026 som bearbetar galleriinnehåll.

Meta överklagar beslutet. En talesperson uppger att bolaget är starkt oenigt med myndighetens bedömning av fakta och lag och kallar avgiften oproportionerlig. Enligt Meta är det en enkel funktion som bara fungerar om användaren gett tillstånd på telefonen, ett tillstånd som när som helst kan ändras i inställningarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.