Annons:
Annons:

Irwin Schiff har avlidit

Den amerikanske författaren och politiske aktivisten Irwin Schiff är död. Schiff, som blev uppmärksammad för att ha vägrat betala inkomstskatt till den amerikanska staten, avled under i fredags efter en tids sjukdom på ett fängelse i Dallas 87 år gammal.

Uppdaterad 5 december 2019, Publicerad 20 oktober 2015

Irwin Schiff föddes i en judisk familj i Polen 1928 och kom till USA som barn. Han stred bland annat för USA i Koreakriget under 50-talet. Han har uppmärksammats för att ha hävdat att den inkomstskatt som den amerikanska staten indriver strider mot landets konstitution.

På grund av att Irwin Schiff hävdade sin rätt att inte betala inkomstskatt fängslades han av den amerikanska staten och fick spendera sina sista tio år bakom lås och bom.

Under de sista åren rapporterades det att Irwin Schiff vanvårdades på de olika fängelserna han befann sig på. Trots att han drabbades av cancer och blev blind tvingades han in i det sista vara fastkedjad vid fängelsesängen, enligt hans son Peter Schiff, välkänd finansanalytiker och börsmäklare.

"Lösningen var att min far tvingades leva isolerad från de som älskade honom. Med tanke på att det krävdes långa flygningar, hyrbilar och hotellvistelser för att besöka honom fick han få besök. Men samtidigt som han var på en vårdinrättning fick min fick min far praktiskt taget ingen sjukvård alls, inte ens när han drabbades av grå starr och fick hudcancer som spred sig till nästan alla organ i kroppen", skriver Peter Schiff.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Italiens nya lag kan tysta kritik mot Israel

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad Idag 13:36 – av Emil Fjellstedt
Giorgia Meloni vid mikrofonerna till vänster och Israels flagga till höger.
Italiens nya lag tar in IHRA:s exempel om Israel i arbetet mot antisemitism.

Italien gör IHRA:s omstridda arbetsdefinition till grund för statens åtgärder i skolor och på nätet, en definition där vissa sätt att kritisera Israels politik beroende på sammanhang kan räknas in. Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism".

Deputeradekammaren röstade igenom lagen den 17 november, sedan senaten sagt ja den 4 mars. Lagen fick 147 ja-röster från mittenhögern och Italia Viva. Femstjärnerörelsen och AVS röstade nej, medan Demokratiska partiets reformistiska falang avstod.

Oppositionen ville i stället använda Jerusalemdeklarationen, en definition som hundratals forskare tagit fram. Förslaget avslogs. Rapportören Paolo Emilio Russo från Forza Italia viftade bort oron för yttrandefriheten.

— Ingen i den här salen har någonsin drömt om att begränsa rätten till politisk kritik, sade Russo.

Annons:

Enligt parlamentets ärendesida har lagen ännu inte publicerats i författningssamlingen och har därmed inte trätt i kraft.

Myndigheterna ska bedöma händelser utifrån IHRA

Artikel 1 i lagtexten tar in IHRA:s arbetsdefinition, exemplen inräknade, som grund för lagens åtgärder. Något nytt brott inför lagen inte, och samma artikel slår uttryckligen vakt om den politiska kritiken, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten.

I praktiken ska italienska myndigheter utgå från IHRA:s arbetsdefinition när de tillämpar lagen, till exempel när polisens databas används för att kartlägga och följa upp rapporterade händelser. Där kan vissa jämförelser eller sätt att kritisera Israels politik, beroende på sammanhang, bedömas som "antisemitism". IHRA nämner exempelvis att jämföra dagens israeliska politik med Nazitysklands. Definitionen blir en måttstock för bedömningen, inte ett förbud.

Nästa steg är en nationell strategi mot "antisemitism" som regeringen antar för tre år i taget. Där ska finnas åtgärder mot antisemitiskt hat på nätet, framtagna efter samråd med tillsynsmyndigheten för kommunikation. I skolorna ska lärare fortbildas och elever undervisas om "antisemitism".

Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism" och driva fram självcensur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omfattande ryskt nattangrepp skadade tre broar i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 12:23 – av Emil Fjellstedt
En vit ljusblixt lyser upp den blågrå natthimlen bakom Kievs mörka silhuett. En vattenstämpel ligger diagonalt över bilden.
En ljusblixt lyser upp himlen över Kiev i ett klipp i samband med anfallet den 20 november.

Ryssland avfyrade omkring 117 robotar mot Ukraina under natten till fredag, varav ungefär 87 kryssningsrobotar, enligt en genomgång av öppenkällanalytikern AMK Mapping. Energisystemet var huvudmålet, och minst fem större energianläggningar uppges ha träffats. Anfallet kom bara timmar efter att Vladimir Putin lovat att svara hårt på angreppen mot Krimbron.

Kontot publicerar sin kartläggning av ryska anfall på X och beskriver sig själv som proukrainskt. Siffran avser hur många robotar som avfyrades, inte hur många som nådde sina mål.

Bland de träffade anläggningarna finns enligt genomgången både kraftverk och transformatorstationer. Angreppet riktades alltså i första hand mot den ström som hushåll, sjukhus och industri är beroende av.

Följderna märktes långt från fronten. Nödavbrott infördes i Lvivregionen, Transkarpatien och Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina, samtidigt som elproduktionen från landets kärnkraft minskade efter angreppet.

Annons:

Genomgången går också emot det ukrainska flygvapnets bild av hur många kryssningsrobotar som sköts ned. Bedömningen är att fler tog sig igenom luftförsvaret än vad som har redovisats.

Ukrainas flygvapen redovisar 84 kryssningsrobotar och 404 drönare, inklusive skenmål, men anger inget totalt antal för övriga robotar. Flygvapnets 84 avser alltså bara kryssningsrobotar, medan 117 är uppskattningen av hela robotanfallet.

Broar, el och järnväg i Kiev och Lviv

I huvudstaden skadades tre broar över Dnepr, floden som delar staden i två halvor, uppger borgmästaren Vitalij Klitjko. Trafiken mellan stadsdelarna begränsades.

Flera stadsdelar i Kiev blev utan ström, och invånare drabbades av avbrott i vatten och värme efter att kritisk infrastruktur skadats.

I Lviv fick biljettterminalen vid järnvägsstationen Sknyliv en direktträff, skriver borgmästaren Andrij Sadovyj. Upp till hundra fjärrtåg försenades efter skador på järnvägen, enligt Ukrainas järnvägsbolag.

Sex människor dödades i Kiev och två i Lviv, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Rysk robot föll i Polen

Anfallet nådde även Natolandet Polen. Åklagarmyndigheten i Lublin bekräftar att ett föremål föll i byn Nowy Lipowiec i östra Polen och har inlett en utredning om dess exakta ursprung.

Försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade senare att det rörde sig om en rysk kryssningsrobot av typen Ch-101. Ingen skadades i Polen.

Putins löfte och tidslinjen

På torsdagen sade Putin i kinesiska Shenzhen att Ryssland skulle svara hårt efter veckans ukrainska angrepp mot Krimbron. Samtidigt avfärdade han ett moratorium för angrepp mot energi och sjöfart i Svarta havet.

Nattens stora anfall inleddes bara timmar efter Putins uttalande, sedan järnvägsdelen av bron angreps på torsdagen. Det korta tidsspannet talar emot att hela anfallet planerades från grunden efter torsdagens angrepp mot Krimbron.

I Kiev är det nu svårare att ta sig mellan stadens två halvor när tre av broarna över Dnepr är skadade. Klitjko uppmanar invånarna att låta bilen stå om resan inte är nödvändig och vädjar till arbetsgivare att låta personalen arbeta hemifrån där det går.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-utskott vill lägga 35 miljarder kronor på ”värderingar”

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Idag 10:53 – av Emil Fjellstedt
Montage med Alice Bah Kuhnke till vänster, EU-flaggor utanför Berlaymont i mitten och Emma Rafowicz till höger.
Alice Bah Kuhnke och Emma Rafowicz är Europaparlamentets två föredragande för AgoraEU. Arkivbilder.

Två utskott i EU-parlamentet vill lägga omkring 35 miljarder kronor på "demokrati, rättigheter och värderingar" under 2028–2034. Ytterligare 16 miljarder ska gå till journalistik, där förslaget bland annat pekar ut att lyfta fram "tillförlitliga informationskällor" på nätet som en prioritering.

Utskotten röstade på torsdagen igenom sitt förslag till AgoraEU, EU:s nya bidragsprogram för kultur, medier och civilsamhälle, skriver Samnytt.

AgoraEU ska ersätta två program som finns i dag: kulturstödet Kreativa Europa och värderingsprogrammet CERV. Miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är en av två föredragande som leder arbetet.

Hbtqi-projekt och kolonialismens arv

Vad värderingspengarna går till syns redan i dagens CERV. I en utlysning för nätverk av kommuner och städer pekar kommissionen bland annat ut arbete mot "diskriminering och rasism" som prioritering.

Annons:

Utlysningen vill också få fler ur underrepresenterade grupper att delta, däribland "rasifierade personer", migranter och hbtqi-personer. Att förebygga "hbtqi-fobi" nämns bland de möjliga aktiviteterna.

En annan utlysning gäller europeiskt minnesarbete. Där finns separata spår för den historiska förföljelsen av hbtqi-personer och för arvet efter kolonialism, slaveri och migration, och vad det betyder för dagens "mångkulturella europeiska samhällen", som utlysningen uttrycker det.

Bryssel väljer redaktionerna

Bidragen fördelas av kommissionen och dess genomförandeorgan. Bryssel bestämmer alltså vilka redaktioner som får pengar och vilka som blir utan.

Små, oberoende eller EU-kritiska redaktioner utan stöd kan få svårare att konkurrera om läsarna med medier vars journalistik delvis betalas av EU.

Putin som skäl

Kuhnke motiverar satsningen med Ryssland. I parlamentets pressmeddelande säger hon: "Medan Putin och andra försöker splittra våra samhällen och tysta demokratiska röster börjar Europas svar på hemmaplan".

Samtidigt har EU självt stoppat medier från att sända. År 2022 beslutade ministerrådet att RT France inte fick sända i eller till EU och motiverade själv beslutet med rysk krigspropaganda.

Höjningen saknar analys

Redan kommissionens förslag innebar en fördubbling jämfört med de program som AgoraEU ersätter. EU:s revisionsrätt konstaterar att kommissionens konsekvensbedömning varken innehåller någon kvantitativ analys eller ger en tydlig förklaring till ökningen.

Utskottens linje är parlamentets förhandlingsposition, inte ett slutligt beslut. Medlemsländerna drar åt andra hållet: i oktober föreslog Irland, som är ordförandeland, att AgoraEU skärs ned med omkring 30 procent, enligt EU Perspectives.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Flodhästen Fiona död efter att ha svalt en mössa

Publicerad Idag 08:52 – av Redaktionen
Flodhästar under vatten i den blågröna bassängen på Cincinnati Zoo.
Fiona blev känd världen över efter sin för tidiga födsel 2017. Här tillsammans med lillebrodern Fritz på en arkivbild från 2023.

Flodhästen Fiona på Cincinnati Zoo i USA har dött, nio år gammal. Veterinärerna lyckades inte rädda henne efter att hon förra veckan av misstag svalt en mössa som hamnat i hennes hägn.

Djurparken meddelar på torsdagen att vårdteamet gjorde allt för att få ut mössan ur hennes kropp. Fiona skulle ha fyllt tio år i januari.

— Vi är i chock just nu, säger djurparkens chef Dave Jenike.

Enligt nyhetsbyrån Associated Press kastade en besökare upp mössan i luften, och en takfläkt slungade den genom en öppning ovanför utsiktsfönstret. Djurparkens talesperson Michelle Curley kallar det en ren olyckshändelse.

Annons:

Fiona sövdes vid två tillfällen. Enligt djurparkens pressmeddelande var operation inte ett alternativ för fullvuxna flodhästar, så hon fick i stället medicin för att mössan skulle passera naturligt.

Fiona föddes för tidigt 2017 och blev ett internetfenomen och förebild för en barnbok.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.