Annons:

Iran utropar historisk seger – hävdar att USA accepterat tiopunktsplan

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad 9 april 2026 – av Jan Sundstedt
Montage: Abbas Araghchi och Donald Trump
Irans utrikesminister Abbas Araghchi och USA:s president Donald Trump (R).
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Efter cirka 40 dagars krig har Irans högsta säkerhetsråd förklarat en historisk seger över USA och Israel. En tiopunktsplan – med krav på bland annat sanktionslättnader, amerikanskt trupptillbakadragande och iransk kontroll över Hormuzsundet – uppges ha förhandlats fram.

Ur iranskt perspektiv är händelseutvecklingen inte enbart ett militärt avgörande, utan kan också ses som, om uppgifterna stämmer, ett bevis på att västvärldens maktmonopol i regionen är brutet.

Den 28 februari inleddes det som skulle bli ett av de mest förödande krigen i Mellanösterns moderna historia. USA och Israel, i strid med internationell rätt och FN:s stadgar, inledde samordnade flyganfall mot Teheran och flera andra iranska städer.

Det första angreppet dödade Ayatollah Ali Khamenei – Irans högste ledare sedan 1989 – samt flera höga militärer och civila. Det var ett angrepp som Iran omedelbart betecknade som olagligt och oprovocerat.

Annons:

Fiendens mål var att snabbt krossa motståndet, påminner det iranska säkerhetsrådet i sitt uttalande. Missil- och drönarkapaciteten skulle "snabbt slås ut", och "den vedervärdiga globala sionismen" hade övertygat den "okunnige amerikanske presidenten" att kriget skulle göra slut på Iran.

Så blev inte fallet.

Enligt det iranska säkerhetsrådet insåg USA redan efter tio dagar att segern var omöjlig. Därefter började Washington genom olika kanaler söka kontakt med Iran och begära eldupphör.

Säkerhetsrådet hävdar att Iran och motståndsrörelsen "nästan helt har förstört den amerikanska krigsmaskinen i regionen" och tillfogat "krossande och djupa slag" mot den infrastruktur och de resurser som USA och Israel byggt upp under många år just för detta krig.

Punkterna som kan förändra Mellanöstern

Kärnan i det iranska framgångsperspektivet är den tiopunktsplan som man menar att USA nu har accepterat som grund för förhandlingar.

Planen innebär i korthet:

1. Inga nya attacker mot Iran
2. Iransk kontroll över Hormuzsundet bekräftas
3. USA accepterar Irans rätt till anrikning av uran
4. Alla primära sanktioner mot Iran hävs
5. Alla sekundära sanktioner mot Iran hävs
6. Alla FN:s säkerhetsrådsresolutioner mot Iran upphävs
7. Alla IAEA-styrelseresolutioner mot Iran upphävs
8. USA betalar krigsskadestånd till Iran
9. Amerikanska stridsstyrkor dras tillbaka från regionen
10. Krigshandlingarna upphör på alla fronter – inklusive mot den heroiska islamiska motståndsrörelsen i Libanon

Ur iranskt perspektiv representerar varje punkt en seger i sig: sanktionerna som i årtionden kvävt ekonomin kommer att hävas, den rätt till anrikning som väst vägrat erkänna accepteras, och de amerikanska trupper som omger Iran lämnar regionen.

Vita huset och president Donald Trump bekräftar dock inte att tiopunktsplanen i sin helhet har godkänts som ett slutgiltigt avtal, utan beskriver den snarare som en grund för vidare förhandlingar under den tillfälliga vapenvilan.

Washington och Tel Aviv hävdar vidare att den tiopunktsplan man arbetar efter skiljer sig från den av Iran proklamerade listan.

— Om detta avtal ger Iran rätten att kontrollera sundet är det katastrofalt för världen, sade senator Chris Murphy (D) i en kommentar om det hävdade iranska avtalet.

En kommentar som kan sägas ge uttryck för den amerikanska oron över att Iran nu sitter på den geopolitiska flaskhals som driver globala oljepriser.

Hormuzsundet – den strategiska nyckeln

Sedan den 4 mars har Iran effektivt stängt Hormuzsundet för fartygstrafik – en åtgärd som påverkar ungefär en femtedel av världens dagliga olje- och LNG-försörjning.

Stängningen har varit Irans starkaste kort: varje dag sundet förblir blockerat stiger det ekonomiska trycket på västvärlden.

Trump meddelade på Truth Social att han stoppar bombningarna och attackerna mot Iran i två veckor – under förutsättning att Iran omedelbart och fullständigt öppnar Hormuzsundet.

Iran hade dock redan gjort klart att sundet inte skulle öppnas förrän Irans krav var uppfyllda, inklusive ett permanent upphörande av USA:s och Israels attacker.

Delar av det så oerhört strategiskt viktiga Hormuzsundet. Foto: NASA

Från mord till nytt ledarskap

Mordet på Ayatollah Ali Khamenei den 28 februari var ämnat att lamslå Iran. I stället enade det landet.

Den 8 mars valde Experternas församling hans andre son, Ayatollah Seyyed Mojtaba Khamenei, till ny högste ledare – ett val som säkerställde att den hårda linjen förblev vid makten och att hoppet om ett mer medgörligt Iran grusades.

För Iran var mordet på den högste ledaren inte bara ett flagrant krigsbrott – det blev en fana att samlas kring.

Säkerhetsrådets segerförklaring riktar sig till den "ädelmodiga, stora och heroiska iranska nationen" och understryker att fienden nu "inte ser någon annan utväg än att underkasta sig den stora iranska nationens och den hedervärda motståndsmaktens vilja".

Timmar före beslutet om eldupphör hotade Donald Trump på Truth Social att "en hel civilisation kommer att dö ikväll, för att aldrig återupplivas".

Påven Leo XIV fördömde hotet som "helt oacceptabelt", och ett antal amerikanska senatorer krävde att 25:e tillägget skulle tillämpas för att avsätta presidenten.

Förhandlingar i Islamabad

Fredagen den 10 april inleds enligt uppgifter förhandlingar i Islamabad, med Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif som medlare.

Iran har gett sig självt två veckor på sig att omvandla den militära segern till ett politiskt avtal – en process som sker under den nye högste ledarens överinseende.

Säkerhetsrådet understryker att förhandlingarna är en nationell angelägenhet och en förlängning av slagfältet: "Om fiendens kapitulation på slagfältet kan omvandlas till ett avgörande politiskt resultat kommer Iran att fira en stor historisk seger tillsammans. Om inte – står landet redo att fortsätta kampen".

— Våra händer är på avtryckaren. I samma ögonblick som fienden gör det minsta misstag besvaras det med full kraft, avslutar säkerhetsrådet sitt uttalande.

Läsaromröstning

Tror du att Irans påstådda seger och tiopunktsplan verkligen förändrar maktbalansen i Mellanöstern?

Röstning stängd

Ja, det är en historisk vändpunkt för Iran 12%
5 röster
Nej, det är iransk propaganda utan grund 21%
9 röster
Delvis, men det blir troligen en tillfällig kompromiss 14%
6 röster
Nej, USA och Israel kommer starta nya krig i regionen 52%
22 röster

42 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA flyttar trupper inför möjligt nytt Irananfall

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad 22 oktober 2026, Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump under ett paraply till vänster och amerikanska soldater på patrull i nordöstra Syrien till höger.
USA flyttar enligt medieuppgifter trupper från flera länder i Mellanöstern medan Trump överväger nya anfall mot Iran.

USA flyttar trupper från baser i Jordanien, Qatar och Kuwait medan president Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Enligt NBC News liknar förflyttningarna förberedelserna inför krigsutbrottet i februari.

Den amerikanska militären har i det tysta börjat flytta trupperna, rapporterar NBC News med hänvisning till två amerikanska tjänstemän och två personer med insyn.

USA ska behålla en begränsad närvaro på baserna, bland annat personal för luftförsvar och säkerhet.

Nya anfallsplaner mot Iran

Enligt NBC har högre militärer lagt fram alternativ för nya anfall mot iranska kärntekniska anläggningar, underjordiska installationer och strategiska öar. Dit hör Kharg, ett nav för oljeexporten, och Qeshm i Hormuzsundet.

Krigsminister Pete Hegseth ska höra till dem som vill återuppta operationerna, medan andra varnar för en ny omfattande militär insats utan tydligt mål.

Trump lovade tidigare i månaden att inte anfalla före mellanvalet den 3 november, men utesluter inte militära angrepp om diplomatin misslyckas. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uteslutit nya anfall före Israels val den 27 oktober. I söndags deklarerade han ändå att Israel kan slå mot Teheran utan amerikansk medverkan.

Liknar förberedelserna inför krigsutbrottet

NBC:s källor jämför åtgärderna med förberedelserna inför de första amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari. Då drog Pentagon tillbaka stora styrkor från utsatta baser för att skydda dem mot iransk vedergällning.

Teheran anklagade Washington för att använda invånare i Gulfen som "mänskliga sköldar" sedan tusentals amerikanska soldater tagit skydd i civila hotell och kontorsbyggnader.

Centcoms talesman Timothy Hawkins ville inte kommentera de rapporterade förflyttningarna. Han uppger att amerikanska styrkor regelbundet omgrupperas för att "optimera uppdragsberedskapen".

Iran räknar med nytt anfall

Teheran räknar nu med ett nytt amerikansk-israeliskt anfall och ser Washingtons diplomatiska gester som "opålitliga". Det säger en högt uppsatt iransk säkerhetstjänsteman som uttalar sig anonymt till nyhetsbyrån Fars, enligt turkiska Anadolu.

Enligt tjänstemannen har operativa enheter fått instruktioner inför ett nytt storskaligt krig, där iranska företrädare eller civila dödas. Amerikanska politiska tillgångar och infrastruktur i länder som deltar i kriget ska då betraktas som "legitima mål".

Enligt tjänstemannen betraktar Iran redan blockaden och luftrumsrestriktionerna som fortsatt amerikansk krigföring.

Landets decentraliserade mosaikförsvar är byggt för att striderna ska kunna fortsätta även om ledningen eller kommunikationerna slås ut, skriver Al Jazeera.

Kriget är inne på sin åttonde månad och slår mot energimarknader och sjöfarten genom Hormuzsundet. Iran erbjuder sig att återställa trafiken inom sju dagar om USA häver sin sjöblockad, lättar oljesanktionerna och går med på en bredare vapenvila. Trump kallar förslaget "oacceptabelt".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riyadhs flygplats träffad igen när kriget i Jemen trappas upp

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad 12 oktober 2026, Publicerad 12 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörka rökpelare stiger över Sanaas internationella flygplats, med bebyggelse i förgrunden och berg i bakgrunden.
Rök stiger efter flyganfall mot Sanaas internationella flygplats i Jemen den 13 juli 2026.

Kung Khalids internationella flygplats i Riyadh har drabbats av ännu en dödlig attack, bara ett dygn efter lördagens angrepp. Den här gången slog en oidentifierad projektil ned i terminal 4.

En person dödades och elva skadades på söndagen, enligt Saudiarabiens civilflygmyndighet GACA.

Projektilen orsakade en brand i terminalen, enligt den saudiledda koalitionen i Jemen. Koalitionen säger också att luftvärnet sköt ned en kryssningsrobot nära flygplatsen och senare förstörde en drönare i Östprovinsen, rapporterar irländska RTÉ.

Flygplatsen har varit stängd sedan lördagen. GACA bedömer fortfarande skadorna.

Pilgrimer flydde i panik

Lördagens attack dödade tolv personer och skadade 309, enligt GACA. Bland de döda fanns fyra saudier, två bangladeshier och en medborgare vardera från USA, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestina och Sudan, skriver Saudi Gazette. Sedan dess har Indiens ambassad meddelat att en skadad indisk medborgare avlidit, vilket höjer dödstalet till 13.

Saudisk statstelevision visade hur resenärer köade vid en gate inför resan till islams två heligaste platser. En orange blixt fick människor att fly i panik, medan delar av taket såg ut att rasa.

Enligt saudiska myndigheter var lördagens attack den tredje mot flygplatsen på en vecka. Huthierna har tidigare hävdat träffar mot flygplatsen.

Huthirörelsen tog på sig lördagens attack, liksom angrepp mot flygplatsen i Dammam och två anläggningar tillhörande oljejätten Aramco. GACA har bekräftat träffen i Dammam. Vem som låg bakom söndagens angrepp framgår inte av de källor som NyD har gått igenom.

Huthierna har samtidigt förnyat varningen mot att använda saudiska flygplatser. Huthistyrets utrikesministerium skriver att "värre är att vänta" om inte "den saudiska fienden" upphör med sin aggression och inblandning i Jemen.

Kriget blossar upp igen

Huthierna utkämpar ett markkrig i Jemen mot den saudistödda regeringen. Sedan huthierna förra månaden tog strategiska områden längs Röda havets kust har Saudiarabien trappat upp sitt militära engagemang, med flyganfall mot rörelsen och stöd till en motoffensiv.

Enligt huthierna genomförde saudiskt flyg 124 anfall i Jemen under ett dygn. President Donald Trump sade på lördagen att USA överväger att ansluta sig till de saudiska anfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macgregor övertygad: USA och Israel kommer att angripa Iran igen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Douglas Macgregors porträtt från 2020 till vänster och en Tomahawkrobot som avfyras från USS Shiloh 1996 till höger.
Macgregor bedömer att ett nytt angrepp mot Iran snabbt kan förbruka merparten av precisionsvapnen i offensiven.

Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.

Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.

— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.

Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.

Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.

Ett B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.

Tre till sju dagar med precisionsvapen

Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.

— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.

Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.

Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.

— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.

Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.

Svält, skuldkris och kärnvapenrisk

Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.

USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.

Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.

Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.

Flygfoto över byggnader och vägar vid Al Udeid-basen i Qatar.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.

Pentagon nekade Murphy att se skadorna

Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.

— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.

Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.

— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.

Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".

Skrytet om världens starkaste militär

Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.

— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.

Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.

Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.

Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".

Reträtten som slutpunkt

Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.

Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.

— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.

Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.

— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.

Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagon beordrar förberedelser för nya storanfall mot Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad 8 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med Donald Trump i förgrunden och Pentagonbyggnaden sedd från luften i bakgrunden.
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.

Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.

Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.

Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.

Energi, infrastruktur och kärnmål

Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.

— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.

En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.

— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.

En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.

Vance kräver mindre anrikning

Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.

Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.

— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.

Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.

— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.

En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.

— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.

USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.

Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.