Ex-översten: ”Varken Ryssland eller USA har råd att förlora kriget”

Dmitrij Trenin, med bakgrund i den ryska militära underrättelsetjänsten och den ryska tankesmedjan Russian International Affairs Council, menar att varken USA eller Ryssland har råd att förlora kriget i Ukraina. För USA innebär dock ett nederlag endast ett kostsamt misslyckande men för Rysslands del att den ryska statens existens hotas, enligt Trenin.

Enligt Trenin finns det en verklig risk för att konflikten i Ukraina eskalerar och blir okontrollerbar. Han pekar i statskanalen RT på att den amerikanska strategin handlar om att göra maximal skada på den ryska militären – utan att själva dras in i ett direkt krig med Moskva. Vidare är det tydligt, menar han, att Washington eskalerat sin inblandning i konflikten genom att "konstant testa gränserna" för den ryska toleransen.

Trenin menar att det började med att USA gav Ukraina förstärkta vapensystem utrustade för att förstöra ryska pansarvagnar och att USA sedan bistått Ukraina med allt tyngre vapen – inklusive USA-tillverkade flygplan och träning av piloterna som flyger dem. Därtill kan räknas nya sanktioner av olika slag och Rysslands geopolitiskt utsatta utposter i Kaliningrad och Transnistrien och oron för att USA:s allierade ska öppna upp en andra front mot Ryssland, skriver Trenin.

”Hittills har Rysslands agerande och passivitet ibland framstått som överraskande eller till och med förbryllande för amerikanska följare. Moskva har avstått från beskjutningar mot transportförbindelser till Polen, cyberattacker mot ukrainsk – för att inte tala om kritisk, amerikansk – infrastruktur eller till och med från att förstöra broar över floden Dnepr. När det gäller det mest oroande steget av alla – att Ryssland använder taktiska kärnvapen – så är detta scenario irrelevant i en situation där fientligheter äger rum på ukrainskt territorium, med ryska styrkor som sakta men säkert avancerar och ett ”hot mot den ryska federationens existens” – det doktrinära villkoret för ett sådant användande – är uteslutet.”

"Putin glömmer inte"

Trenin tror att Rysslands underlåtenhet att omedelbart svara på högprofilerade ukrainska attacker – exempelvis konstanta bombningar av Donetsk, missilattacker mot ryska byar och städer i närheten av den gemensamma gränsen eller sänkningen av flaggskeppet Moskva som skedde med amerikansk hjälp – sannolikt demonstrerar Kremls ovilja att låta sig provoceras av fienden.

”President Vladimir Putin föredrar förmodligen att hans hämnd serveras kall och vid en tidpunkt som han själv väljer. Det skulle vara säkert att säga att ingenting i den här konflikten kommer att glömmas av någon av parterna, men ryssarna har åtminstone vägrat låta sig distraheras från sitt nuvarande uppdrag – att besegra fiendens styrkor i Donbass och ta kontroll över östra och södra Ukraina.”

Enligt den tidigare underrättelseofficeren har det USA-ledda militära, ekonomiska och diplomatiska stödet till Ukraina ännu inte haft någon avgörande påverkan på slagfältet – även om det naturligtvis har kompenserat för de förluster av soldater och utrustning som man drabbats av under kriget och därmed saktat ner den ryska offensiven.

”Man kan dra slutsatsen att Kreml inte ser något behov just nu att göra saker som skulle bryta mot Biden-administrationens motstånd mot inhemska amerikanska krav på en snabbare upptrappning av USA:s inblandning i konflikten”, skriver han och pekar på att USA:s ledning hittills exempelvis sagt nej till att ge Ukraina ballistiska robotar av typen ACTAMS.

Varnar för ytterligare eskalering

Framöver bör man enligt Trenin ändå förvänta sig en eskalering från amerikanernas sida – oavsett om Ryssland vinner mer mark eller om Ukraina inleder en motoffensiv – och han pekar på att ryska tjänstemän uttryckt en oro över att Ukraina ska använda kemiska vapen och sedan skylla en sådan attack på ryssarna, vilket skulle leda till ytterligare eskalering.

”Situationen kan dock bli ännu allvarligare om USA eller dess Nato-allierade går in i Ukraina eller på andra sätt direkt blir involverade i konflikten, om deras materiella hjälp som de ger Kiev börjar orsaka en betydande skillnad på slagfältet eller om dessa vapen används för att beskjuta viktiga mål på ryskt territorium, exempelvis Krim-bron.”

Han menar att det på samma sätt finns en oro i USA över att Ryssland ska attackera viktiga omlastningspunkter på Nato-territorium eller inleda storskaliga motattacker mot USA eller deras allierade – inklusive användandet av massförstörelsevapen. Trenin utesluter att Ryssland i dagsläget skulle använda kärnvapen men anser inte att ryska motattacker mot Nato-mål är otänkbara, som ett svar på en ”ogynnsam vändning” i kriget i Ukraina.

”Varken Ryssland eller USA har råd att förlora i konflikten som nu rasar i Ukraina, men skillnaden mellan de situationer som Washington och Moskva står inför är enorm. För det amerikanska ledarskapet skulle ett misslyckande i Ukraina vara ett strategiskt bakslag, politiskt kostsamt både på hemmaplan och internationellt. För den ryska ledningen är resultatet av dess särskilda militära operation en existentiell fråga. I en asymmetrisk konflikt som denna innebär detta en eskaleringsfördel, om inte dominans. Det som är avgörande för de två länderna och resten av världen är att denna kamp inte överskrider kärnkraftströskeln”, avslutar han.