Makthavarna i Bryssel har beslutat att bevilja ett nytt jättelån på 35 miljarder euro till Ukraina – ett lån som ska återbetalas med avkastningen från ryska tillgångar som tidigare beslagtagits i EU.
– Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och brutalt förstört landets infrastruktur, städer, byar och hem, säger Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro och kallar landet för en ”rövarstat”.
Med 518 röster mot 56 klubbade EU-parlamentet igenom det nya lånet som säkras med hjälp av de ryska centralbankstillgångar som beslagtagits och frusits efter att kriget i Ukraina inleddes.
– Ukraina fortsätter att stå emot den ryska aggressionen, och dess modiga medborgare kämpar inte bara för sin egen existens och frihet, utan för att försvara allas vår demokrati, mänskliga rättigheter, frihet och internationell rätt. Behovet av ekonomiskt stöd är både enormt och brådskande, hävdar Karlsbro i ett pressmeddelande.
”Nu tvingar EU Ryssland att betala ett förskott på krigsskadestånden”, skriver hon vidare i en kommentar till Omni.
“Stöld och rån”
Moskva fördömer beslutet och menar att det handlar om ren och skär stöld, och den ryske EU-ambassadören Kirill Logvinov anser att EU begår ”ekonomiska brott på en global skala”.
Den slovakiske EU-parlamentarikern Lubos Blaha är inne på samma spår och menar att ”frysningen av ryska tillgångar är stöld och rån” – oavsett vilka förskönande ord man själva använder för att beskriva denna.
– Man kan hitta hundratals motiveringar för detta, men det är stöld… Europa stal inte amerikanska tillgångar vid tiden för den omotiverade aggressionen mot Irak, kommer vi att göra detsamma med israeliska tillgångar? undrade han under ett plenarsammanträde i Strasbourg, med hänvisning till Israels krigsförbrytelser i Gaza.
Kan skada EU:s trovärdighet
Beslutet att ge beslagtagna ryska pengar till Kiev har också fördömts eftersom det riskerar att urholka EU:s trovärdighet som ekonomisk samarbetspartner. Om ryska tillgångar godtyckligt kan beslagtas och ges till någon annan så kan även andra länder som uppfattas som misshagliga råka ut för samma sak, menar kritiker.
I praktiken skulle detta kunna leda till en ökad ovilja för utomeuropeiska länder att placera tillgångar inom unionens gränser och istället söka sig till andra aktörer.