För att uppmärksamma den islamska fastemånaden Ramadan valde Coca-Cola i Norge att dra igång en ny reklamkampanj och ändra formgivningen på sin logotyp till en halvmåne – en av islams symboler. Detta för att visa att företaget gillar mångfald.
Coca-Cola säger till norska Dagbladet att även om det är första gången som en sådan kampanj lanseras i Norge, så har företaget länge uppmärksammat Ramadan i muslimska länder.
– Nu vill vi för första gången i Norge fira ramadan tillsammans med norska muslimer, säger Johanna Kosanovic, marknadsföringschef på Coca-Cola i Norge till tidningen.
Coca-Cola Norge är också tydliga med att det är medvetet politiskt ställningstagande man väljer att göra för att visa hur positivt inställda företaget är till mångfald.
Annons:
– Vi vill visa vårt tydliga ställningstagande för mångfald och hur viktigt detta är för samhället. Mångfald och inkludering har varit viktigt för Coca-Cola sedan starten. Många vet exempelvis inte att vi på 50-talet var aktivt engagerade i medborgarrättsrörelsen och att Coca-Cola var först ut med att lyfta fram kvinnor i reklamkampanjer, fortsätter Kosanovic.
I Norge utgör muslimer omkring 5,7 procent av befolkningen och har blivit en allt viktigare kundgrupp för företag att blidka.
Fatima Almanea som representerar Arbeiderpartiet ser kampanjen riktad till muslimer som ett positivt och naturligt steg. Hon menar vidare att eftersom Coca-Cola satsat mycket på kampanjer kring jul så handlar det också om likabehandlingsarbete att göra det samma under Ramadan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraternas ledare i USA:s senat, Chuck Schumer, sade på onsdagen att kriget mot Iran ska avslutas och att det kommer att finnas stöd för detta från vissa republikanska senatorer.
— Vi ska avsluta kriget. Vi har redan några republikaner som har anslutit sig till oss för att avsluta kriget, och grundlagsfäderna såg budgetmakten som ett av sätten att hålla tillbaka en president som för krig utan det amerikanska folkets samtycke, sade Schumer vid en presskonferens på Demokraternas senatsvalskommittés högkvarter i Washington.
Chuck Schumer on Iran:
We're going to end the Iran war. We have some Republicans already who've joined us in ending the war.
The Founding Fathers had the power of the purse as one of the ways of deterring a president who does war without the consent of the American people. https://t.co/a67511Ht86
Donald Trump sade på tisdagskvällen att kriget mot Iran delvis låg bakom Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet.
Trump vidhöll dock att han inte ångrade att han inledde kriget tidigare i år.
— Iran var en del av det, sade Trump i telefonintervjun när han fick frågan om kriget bidrog till Republikanernas svaga valresultat.
I juni röstade fyra republikanska senatorer tillsammans med Demokraterna för en resolution om presidentens krigsbefogenheter.
Resolutionen krävde att Trump skulle dra tillbaka amerikanska trupper från stridigheterna mot Iran, som hade inletts utan ett formellt bemyndigande från kongressen att använda militärt våld.
Demokraterna har i mellanårsvalet vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten med bred marginal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Établissement français du sang i Sens (Yonne, Frankrike). Hackare uppges ha ändrat temperaturen i kylsystem för fransk blodplasma; bilden visar inte någon bekräftat drabbad anläggning.
Nya hackerattacker har drabbat blodgivningen i Frankrike, då hackare tagit sig in i kylsystem för fransk blodplasma och ställt temperaturen in frysrummen på 110 grader. Angreppet skedde samma natt som matbutiker i Sverige och övriga Europa drabbades.
Ett bolag som är bekräftat drabbat är Coolworld, som sköter underhållet av förvaringscontainrar åt den franska blodtjänsten Etablissement français du sang (EFS), bland annat i regionen Bourgogne-Franche-Comté.
Frysrummen förvarar prover från blodgivare i minus 30 grader. Siffran 110 grader gäller den temperatur som angriparna programmerade in, inte någon uppmätt värme i rummen.
En tekniker i jour märkte under natten mot måndagen att temperaturen steg i frysrummen, berättar EFS för tidningen Le Canard enchaîné.
Annons:
Blodtjänsten uppgav först att rummen rymde prover som sparas för hälsoövervakning kring blodtransfusioner. Senare medgav EFS att även "fryst plasma avsedd för transfusion" hade utsatts för angreppet.
Franska hälsodepartementet uppger att intrånget fick "noll operativa konsekvenser", eftersom personalen upptäckte situationen i tid.
Vem eller vilka som ligger bakom angreppet mot Coolworld är fortfarande okänt.
Natten mot måndagen slog angripare även mot kyl- och frysdiskar i matbutiker i Belgien, Estland, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige.
Bland de drabbade kedjorna finns ICA och Coop. I en ICA-butik steg temperaturen i frysarna till 50 grader, och varorna fick slängas när personalen kom till jobbet.
Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) följer incidenterna, håller kontakt med drabbade företag och utbyter uppgifter med motsvarigheter i flera nordiska och andra europeiska länder.
Varningen kom redan i oktober
Frankrikes nationella incidentcentrum för it-säkerhet, CERT-FR, varnade redan den 12 oktober för omfattande intrång i fjärrstyrda kylsystem från tillverkarna Danfoss, Copeland och Dixell.
Varningen följde på angrepp mot tidigare hundratals franska livsmedelsbutiker.
CERT-FR uppdaterade varningen den 16 oktober och skrev att angreppskampanjerna mot utrustningen "sannolikt fortfarande pågår".
Säkerhetsföretaget Censys hittar drygt 1 000 styrsystem av modellen Danfoss StoreView som går att nå öppet via internet världen över, varav 50 i Sverige. Siffran gäller system som ligger åtkomliga utifrån, inte butiker som har drabbats.
Drygt fyra av tio svenska system kör ändå en äldre programversion utan säkerhetsuppdatering.
NCSC uppmanar nu verksamheter att inventera vilka enheter som är uppkopplade mot internet och pröva om de alls behöver vara det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraterna tar makten i kongressen efter storseger i det amerikanska mellanårsvalet. Partiet har vunnit båda kamrarna, senaten och representanthuset, med stor marginal, samtidigt som Donald Trump avvisar att förlusten är hans.
Nyhetsbyrån AP och flera amerikanska medier utropar Demokraterna till segrare i senaten. Partiet behövde vända minst fyra platser och gick långt därutöver.
Demokratiska kandidater vann senatsplatser i Iowa, Kansas, Ohio, North Carolina, South Carolina och Texas. Flera av delstaterna har i decennier hört till Republikanernas säkraste fästen.
Kansas valde en demokrat till senaten för första gången sedan 1932, Texas för första gången sedan 1988. I Maine erkände republikanen Susan Collins förlust mot Troy Jackson efter trettio år i senaten.
Annons:
Demokraterna har också säkrat de 218 mandat som krävs för majoritet i representanthuset, enligt New York Times prognos. Hur stor majoriteten slutligen blir återstår att se.
Minoritetsledaren Hakeem Jeffries står på tur att bli USA:s förste svarte talman, om partikollegerna väljer honom till posten i januari.
"Inte ett slag mot mig"
Trump lovar i en intervju med New York Times att acceptera valresultatet.
— Jag är definitivt villig att acceptera resultaten, säger Trump.
Presidenten ser fram emot att samarbeta med Demokraterna och tänker inte fullfölja hotet om veto mot alla lagförslag. Samtidigt påminner han motståndarna om vem som har sista ordet.
— Jag har total vetorätt, så de måste komma till oss.
Trump tror att Irankriget spelat stor roll för utgången men vill inte skuldbelägga någon. Han vidhåller att Republikanerna hade vunnit om hans eget namn stått på valsedlarna.
I wasn’t on the Ballot and if I was, we would have won IN A LANDSLIDE! Thank you for your attention to this matter. President DONALD J. TRUMP
( TS: Nov 3 2026, 10:37 PM ET ) https://t.co/sZG6BGvmsL
— Commentary Donald J. Trump Truth Social Posts On X (@TrumpTruthOnX) November 4, 2026
I Fox News berömde han Demokraterna för att ha kämpat hårt och gjort ett bra arbete. Skulden lade han i stället på de republikanska kandidaterna.
— Jag ser det inte som ett slag mot mig, menar Trump.
Texas guvernör Greg Abbott, en av presidentens mest lojala allierade, förlorade mot demokraten Gina Hinojosa. Trump stämplade honom efteråt på Truth Social som en "RINO", republikan endast till namnet.
Egna partiet pekar ut presidenten
Två tjänstemän i republikanska senatskampanjer ger en helt annan bild. Förlusterna i South Carolina, Ohio och Texas var en direkt dom över presidenten, säger de anonymt till AP.
Donald Trump vann alla tre delstaterna med god marginal för två år sedan. Han bad väljarna rösta som om hans namn stod på valsedeln.
Väljarna gjorde just det, fast inte på det sätt presidenten hoppats, menar strategerna. Missnöjet med hans politik och de stigande levnadskostnaderna drev väljarna bort.
Talmannen Mike Johnson erkände nederlaget redan under natten. Republikanerna hade behövt trotsa mer än hundra år av mellanårsval för att behålla representanthuset, förklarade han.
Johnson syftade på att presidentens parti nästan alltid förlorar mellanårsval. Väljarna fattade samma beslut som i alla utom två mellanårsval det senaste seklet, konstaterade han senare.
Demokraterna tar i januari över kongressens utskott och kan då inleda granskningar av Trumpadministrationen.
Robert Garcia, som står på tur att leda representanthusets granskningsutskott, gav ett kort besked i ett uttalande: "Skaffa advokat."
— Lättnad är på väg, lovar senatens demokratiske ledare Chuck Schumer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Angela Merkel räknar naturaliserade syrier och östtyskar till samma folk. I Leipzig på söndagen anklagade den tidigare förbundskanslern populistiska partier för att dela upp medborgarna efter hur länge de varit tyskar.
Merkel tog emot det internationella Mendelssohnpriset 2026 i kategorin Europa i Leipzigs konserthus Gewandhaus.
Under prisutdelningen varnade Merkel för att löftet om ett liv i frihet står under press. Nyhetsbyrån dpa återgav talet i ett referat som Welt publicerade.
Populistiska partier försöker enligt Merkel dela upp människovärdet.
Annons:
— Det finns folket och så finns eliterna, och så finns de som bara har varit medborgare helt kort, och så de som har varit medborgare lite längre, sade Merkel.
Partierna försöker skikta, underblåsa hat och väcka avund, menade hon. I de återgivna delarna av talet nämnde hon dock inget parti vid namn.
All makt i Tyskland utgår från folket, framhöll Merkel och tillade att folket är alla tyska medborgare.
— Och där frågar man inte: Kom du först senare från DDR, eller kom du kanske som syrier för bara tre år sedan? Alla tyska medborgare är folket, sade hon.
Merkel efterlyste också ett starkare och mer självsäkert EU. Om Europa inte infriar sitt välståndslöfte stärks nationalismen, varnade hon.
Jämförelsen ställer två mycket olika historiska vägar sida vid sida.
Västtyskland erkände aldrig DDR-medborgarna som utlänningar, och Förbundsrepublikens grundlag höll fast vid ett enda tyskt medborgarskap.
I det så kallade Teso-beslutet den 21 oktober 1987 slog Författningsdomstolen fast att den som förvärvat DDR-medborgarskap därmed också räknades som tysk medborgare i Förbundsrepubliken.
Östtyskar som flyttade västerut behövde alltså ingen naturalisering, eftersom de var tyska medborgare redan före återföreningen 1990.
Syrierna i Merkels exempel har i stället fått medborgarskap efter ansökan. I dag har båda grupperna samma medborgarskap, men vägen dit skiljer sig i grunden.
Syrier största gruppen
Under 2025 blev 332 500 utländska medborgare tyskar, enligt preliminära siffror från statistikmyndigheten Destatis. Antalet är det högsta sedan statistiken infördes år 2000 och ökade för femte året i rad.
Var femte, 65 600 personer, var tidigare syriska medborgare, och syrier har toppat statistiken varje år sedan 2021. I snitt hade syrierna bott 7,9 år i Tyskland när de naturaliserades.
Destatis konstaterar att de ofta söker medborgarskap så snart de uppfyller de formella kraven. Huvudregeln kräver fem års laglig vistelse, kunskaper i tyska på nivå B1 och egen försörjning.
En lagändring som trädde i kraft den 30 oktober 2025 tog bort möjligheten att bli medborgare redan efter tre år vid särskilda integrationsprestationer.
Make eller maka till en tysk medborgare kan dock fortfarande naturaliseras efter tre års vistelse om äktenskapet har varat i två år.
Make, maka, registrerad partner och minderåriga barn som naturaliseras tillsammans med en sökande behöver inte heller uppfylla femårskravet.
Under 2025 registrerades 467 400 nya ansökningar om tyskt medborgarskap, varav 69 700 från syrier, återigen den största gruppen.
Merkels kritik framstår som riktad mot AfD, även om hon inte nämner partiet vid namn i de hittills kända talavsnitten.
AfD hör numera till Tysklands största politiska krafter. Alice Weidel krävde efter Assads fall i december 2024 att syrier som inte längre hade flyktskäl skulle återvända.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
