Annons:

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
Publicerad augusti 29, 2025 – av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Annons:

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: "Absurd bluff"

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att "den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre" och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

"Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om '1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater' sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet", skriver CCD i ett uttalande.

"Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om 'utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor' och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

"Förlorat flera generationer"

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

"Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande", sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför "enorma förluster" och en "demografisk kris".

"Vi har förlorat flera generationer", sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 16:18 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.