Annons:

Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
Uppdaterad oktober 16, 2023, Publicerad oktober 14, 2023 – av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

– Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Annons:

– Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

"En katastrof för Ukraina"

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas - omkring 50 000 dödade i strid.

– Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

– Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna - vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

"En kollapsad stat"

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

– Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

– Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

– Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

"Vi behöver inte Ukraina i Nato"

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

– Ryssarna har en rad krav - som i början av kriget var förslag - och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

– Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

– De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina: Ryska attacker slog ut strömmen för hundratusentals

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Två fotografier av ett skadat bostadshus i Kiev: brand under natten till vänster och brandskadad fasad i dagsljus till höger.
Ett bostadshus i Kiev brinner under de ryska attackerna. I dagsljus framträdde omfattande skador på byggnaden.

Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.

Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.

Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.

Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.

Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.

Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.

Osäkert kring Trumps energivapenvila

Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.

USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"

Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.

Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.

SpaceX

Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.

Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.

"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".

Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.

Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Krigets sabotörer: En granskning av den högerextrema Azovbataljonen

Kriget i Ukraina

Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.

Publicerad december 27, 2023 · Återpublicerad oktober 15, 2026 – av Isac Boman, Markus Andersson
Azovbataljonen är kanske den mest ökända stridande enheten i Ukraina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.

Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.

Finansieras av förmögna oligarker

Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.

 

Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube

 

Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.

Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.

Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.

Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.

– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid".

Foto: faksimil/The Times of Israel

 

Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.

Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.

Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.

Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.

 

Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube

 

Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld".

Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.

– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.

Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.

Ideologi

Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet".

 

Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg [...] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.

Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.

 

Foto: faksimil/Youtube

 

Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.

 

Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0

 

För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.

Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt "anti-rysk" – inte "antisemitisk" och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.

– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.

– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.

 

Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube

 

Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.

 

Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter

 

Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.

– Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.

 

Utbildning

I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.

 

Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.

2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.

2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 - samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.

Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.

 

Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0

 

Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.

CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.

Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.

– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.

Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.

– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.

 

Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.

 

Påstådd avradikalisering

Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.

2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.

Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är "patriotism" och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte "nynazism".

Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.

 

Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua

 

Övergrepp och krigsbrott

Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.

Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.

Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.

Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.

Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.

Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.

Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.

Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.

– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.

Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.

Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.

 

 

Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.

– De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.

 

 

Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.

Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.

– Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.

Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som "antinazistiska" hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.

 

Foto: faksimil/The Times

 

Kopplingar till Sverige

Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland - hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.

Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.

– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen

– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.

 

Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband "Misanthropic Division" men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.

Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.

För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.

– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.

Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.

 

Den ställföreträdande befälhavaren "Mikhail" ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube

 

Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina: SpaceX begränsade Starlink för militären utan förvarning

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 14, 2026 – av Redaktionen
Rektangulär Starlink-terminal på ett tegeltak i Capioví i Argentina, med två personer intill och en stor rund DirecTV-parabol
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.

Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.

Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.

Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.

Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.

En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.

Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.

Rådgivarna ser politik bakom

Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.

Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".

Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.

De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.