Annons:

Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
Uppdaterad 16 oktober 2023, Publicerad 14 oktober 2023 – av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

– Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Annons:

– Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

"En katastrof för Ukraina"

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas - omkring 50 000 dödade i strid.

– Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

– Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna - vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

"En kollapsad stat"

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

– Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

– Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

– Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

"Vi behöver inte Ukraina i Nato"

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

– Ryssarna har en rad krav - som i början av kriget var förslag - och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

– Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

– De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.