Annons:

Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
Uppdaterad oktober 16, 2023, Publicerad oktober 14, 2023 – av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.

Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Annons:

Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

"En katastrof för Ukraina"

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas - omkring 50 000 dödade i strid.

Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna - vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

"En kollapsad stat"

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

"Vi behöver inte Ukraina i Nato"

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

Ryssarna har en rad krav - som i början av kriget var förslag - och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inbördesstrid och skottlossning i Ukrainas säkerhetsapparat

Kriget i Ukraina

Publicerad september 6, 2026 – av Jan Sundstedt
Beväpnade män samlas kring fordon under konfrontationen mellan SBU och HUR i Kiev.
Övervakningsbild från den väpnade konfrontationen mellan enheter ur SBU och HUR i Kiev den 2 september 2026.

En skottlossning mellan Ukrainas säkerhetstjänst SBU och den militära underrättelsetjänsten HUR har vuxit till en öppen inbördesstrid i Ukrainas säkerhetsapparat. Nu misstänks företrädare för båda organen för brott, medan president Volodymyr Zelenskyj aviserar avskedanden inom respektive ledningar.

Konfrontationen bröt ut natten till den 2 september på Jurija Sjumskoho-gatan i stadsdelen Dnipro i Kiev.

SBU genomförde en husrannsakan inom en utredning om en påstådd rysk mordplan när personal från HUR dök upp på platsen. Bråket övergick i skottlossning mitt i bostadsområdet.

Stepan Kaplunov, ställföreträdande befälhavare i Ryska frivilligkåren, ett förband av ryska medborgare som strider på Ukrainas sida och lyder under HUR:s specialenhet Timur, står i centrum för konflikten.

Ryska frivilligkåren meddelade den 1 september att okända män hade fört bort Kaplunov från platsen utanför hans bostad. Advokaten Taras Borovskyj hävdar att SBU grep honom redan den 23 augusti och höll honom på hemlig plats utan att väcka åtal.

Ukrainas statliga utredningsbyrå DBR meddelar att en SBU-anställd nu misstänks för makt- eller befogenhetsmissbruk. Åklagarna misstänker samtidigt en HUR-soldat för angrepp mot en brottsbekämpande tjänsteman.

Utredningen omfattar också hot eller våld mot tjänsteman. DBR undersöker de vapen som användes, skottspår och annan bevisning för att avgöra vad som hände före och under uppgörelsen.

Ukrainas parlamentsutskott för nationell säkerhet, försvar och underrättelsefrågor har hört företrädare för båda organen. Utskottet slår fast att båda sidor begick överträdelser och kallar användningen av skjutvapen i ett bostadsområde oacceptabel.

SBU har efter skottlossningen lämnat en ny och mer långtgående förklaring till insatsen. Säkerhetstjänsten anklagar Kaplunov för kontakter med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha förberett ett attentat mot en rysk oppositionsledare som besökte Ukraina under självständighetsdagen.

Källor inom det ukrainska rättsväsendet uppger att den påstådda måltavlan var Ahmed Zakajev, ledare för den tjetjenska exilregeringen. SBU har inte själv offentliggjort hans namn, men säger sig ha hittat meddelanden mellan Kaplunov och en företrädare för FSB i hans telefon.

Enligt myndigheten gav den ryska säkerhetstjänsten honom även i uppdrag att döda ukrainska militärer mot betalning. Kaplunov ska ha erkänt kontakterna och lämnat uppgifter till utredarna.

Anklagar SBU för kidnappning och tortyr

Kaplunov avvisar SBU:s berättelse, hävdar att säkerhetstjänsten tvingade fram erkännandet och anklagar SBU för fysisk och psykisk press.

Enligt honom ville förhörsledarna koppla HUR-befälet Dmytro Ivanov och den tidigare underrättelsechefen Kyrylo Budanov till FSB. Hans advokat hävdar att SBU spelade in erkännandet efter tortyr och dödshot.

HUR har i sin tur varnat för en samordnad kampanj som enligt myndigheten försöker misskreditera dess stridande förband. Kaplunov befinner sig enligt uppgift på fri fot, men hans advokat har inte offentliggjort var han vistas.

Parterna beskriver även själva skottlossningen på helt olika sätt.

SBU uppger att en beväpnad grupp angrep dess utredare och blockerade deras fordon. Befälhavaren för Timur hävdar i stället att SBU öppnade eld mot obeväpnade HUR-män. Kaplunovs advokat uppger att kulorna träffade tre underrättelsemän och skadade två av dem svårt.

Volodymyr Zelenskyj har kallat händelsen "fullkomligt skamlig" och krävt interna utredningar inom båda organen.

Efter ett samtal med riksåklagaren meddelade presidenten att ställföreträdande chefer inom både SBU och HUR kommer att entledigas från nuvarande poster.

Presidenten har ännu inte namngett dem som ska avskedas. Han har däremot redan entledigat Oleh Chramov, chef för SBU:s avdelning för skydd av statshemligheter och licensiering.

Presidentdekretet anger ingen orsak och kopplar därför inte uttryckligen hans avgång till skottlossningen.

Utredarna har ännu inte avgjort vem som sköt först, om SBU följde lagen när myndigheten frihetsberövade Kaplunov eller hur stark bevisningen om hans påstådda FSB-kontakter är.

Zelenskyjs aviserade avskedanden visar möjliga tecken på att uppgörelsen kan vara början på en kris i Ukrainas säkerhetsapparat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.