MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 3 juni 2025

tisdag 3 juni 2025


Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
publicerad 14 oktober 2023
– av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

”En katastrof för Ukraina”

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas – omkring 50 000 dödade i strid.

Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna – vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

”En kollapsad stat”

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

”Vi behöver inte Ukraina i Nato”

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

Ryssarna har en rad krav – som i början av kriget var förslag – och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storskalig ukrainsk attack mot ryska flygbaser

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 11:30
– av Jan Sundstedt
Försvarsanalytiker i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska militären, i samarbete med landets underrättelsetjänst, SBU, har genomfört en av de mest omfattande attackerna hittills mot ryska flygbaser. Målet uppges ha varit att slå ut Rysslands strategiska bombflyg – flygplan som spelat en central roll i de senaste månadernas robotattacker mot ukrainska städer.

Under natten till söndag attackerades enligt flera samstämmiga rapporter minst fem militära flygfält djupt inne i Ryssland. Operationen, som enligt obekräftade källor gått under kodnamnet ”Spindelnätet”, uppges ha planerats i över ett år.

Bland de angripna baserna finns Olenja på Kolahalvön nära Murmansk, Ukrainka i Amur-regionen i ryska Fjärran östern, samt anläggningar i Irkutsk, Ivanovo och Rjazan. Enligt uppgifter i internationell press ska angreppen ha utförts med drönare som smugglats in i Ryssland och gömts i civila transportfordon i närheten av respektive flygbas.

Ukrainska myndigheter hävdar att över 40 ryska bombflygplan träffats eller skadats – däribland tunga strategiska plan av typen Tupolev Tu-95 och Tu-22, samt ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50.

Bilder och filmer som cirkulerat i sociala medier visar vad som förefaller vara flera förstörda flygplan samt omfattande bränder på ryska baser, däribland Olenja – över 1 500 kilometer från närmaste ukrainska territorium.

Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att flera baser attackerats men uppger att de flesta drönare ska ha skjutits ner och att skadorna varit begränsade.

Omfattningen oklar

Några oberoende bekräftelser på varken de ukrainska eller ryska uppgifterna har hittills inte presenterats, men flera försvarsexperter i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Omfattningen av skadorna är ännu oklar, men enligt uppgifter till bland andra Kyiv Post ska hela hangarer ha slagits ut och skadorna kan uppgå till flera miljarder dollar.

För Rysslands del skulle det innebära en kännbart försvagad kapacitet att genomföra långdistansattacker mot ukrainska mål, då de berörda flygplanstyperna är svåra att ersätta på kort sikt.

Flera analytiker pekar även på det psykologiska och symboliska värdet av attacken. De strategiska bombplanen spelar inte bara en konventionell roll i kriget, utan har också betydelse i kärnvapenarsenalens logistik. Skadorna ses därför som ett prestigetapp för Moskva.

Vissa bedömare tolkar även attacken som ett medvetet styrkebesked från Kiev inför de planerade fredssamtalen i Istanbul, som enligt ryska och turkiska medier ska inledas på måndagen.

Järnvägssabotage med civila dödsoffer

Samtidigt har två separata järnvägssabotage rapporterats från ryskt territorium. Ett av dessa, i republiken Basjkortostan, ledde till urspårning och flera dödsfall. Det andra skedde i Kirov-regionen.

Sprängladdningar uppges ha detonerats på rälsen strax innan militära transporter passerade men även om sambandet med flygbasattacken ännu inte kunnat bekräftas, betraktas händelserna som samordnade av flera militäranalytiker.

Attacken har också aktualiserat en juridisk komplikation i det ännu gällande START-avtalet mellan Ryssland och USA. Enligt villkoren ska strategiska bombplan hållas synliga för satellitövervakning, vilket försvårar möjligheten att gömma undan dem i skyddade hangarer, något som kan ha underlättat de ukrainska drönarangreppen.

Att Ukraina lyckats slå till med sådan precision och räckvidd – långt in på ryskt kärnområde – väcker samtidigt frågor om hur landets militära kapacitet utvecklats, och vilken hjälp man fått av västerländska underrättelsetjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.