MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 5 september 2025

fredag 5 september 2025

 

Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
publicerad 14 oktober 2023
– av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

”En katastrof för Ukraina”

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas – omkring 50 000 dödade i strid.

Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna – vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

”En kollapsad stat”

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

”Vi behöver inte Ukraina i Nato”

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

Ryssarna har en rad krav – som i början av kriget var förslag – och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 17:34
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainsk vapenfabrik i Danmark – medborgarna får inte överklaga

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:34
– av Isac Boman
Fabriken i Skrydstrup ska främst producera raketbränsle till kryssningsroboten "Flamingo".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska vapentillverkaren Fire Point etablerar en fabrik för raketbränsle i danska Skrydstrup. För att påskynda etableringen använder regeringen en omstridd lag som kringgår medborgarnas överklaganderätt – och behöver därmed inte ta hänsyn till lokalbefolkningens oro.

Bara på andra sidan stängslet från flygbasen Skrydstrup, där Danmarks nya F-35-stridsflygplan är stationerade, ska det ukrainska vapenföretaget Fire Point starta produktion av fast raketbränsle den 1 december. Beskedet kom under en presskonferens med försvarsminister Troels Lund Poulsen (Venstre).

— Vi är stolta över att få välkomna dem till Danmark. Vi bidrar nu som land till att säkerställa att Ukraina kan föra den viktiga kampen mot övermakten Ryssland, hävdar ministern, som personligen besökt företaget i Ukraina.

Fire Point ligger bakom Ukrainas nya kryssningsrobot ”Flamingo”, som enligt uppgifter nyligen använts mot en rysk bas på Krim. Vapnet uppges ha en räckvidd på 3 000 kilometer och har av president Volodymyr Zelenskyj beskrivits som landets ”mest framgångsrika” missil.

Det är just det fasta raketbränslet till denna missil som nu ska produceras i Skrydstrup, där lokalbefolkningen uttryckt stark oro över eventuella säkerhetsrisker.

”Dialog” ska lugna medborgarna

För att möjliggöra den snabba etableringen använder den danska regeringen den kritiserade lagen som sätter medborgarnas överklaganderätt ur spel och ger myndigheterna fritt spelrum att kringgå andra lagar när ett projekt anses tjäna väsentliga nationella försvarsmål eller civila beredskapssyften.

Lokalbefolkningen har reagerat med oro över att ha en raketbränslefabrik i sitt närområde och ett offentligt möte hålls på lördag, där både försvarsministern och näringsminister Morten Bødskov (Socialdemokraterna) ska möta bekymrade medborgare.

— Jag förstår mycket väl de många bekymmer som potentiellt kommer i och omkring Skrydstrup, medger Troels Lund Poulsen.

Haderslevs borgmästare Mads Skau (Venstre) försöker balansera mellan regeringens beslut och missnöjda medborgares oro.

— Vi ska se till att det fortfarande är tryggt för medborgarna att bo i området. Det gör vi genom dialog. Jag har sagt till ministrarna att det är viktigt att de håller medborgarna informerade om vad som försiggår.

”Hundratals arbetstillfällen”

Näringsminister Bødskov är noga med att betona att fabriken kommer att skapa ”flera hundra arbetstillfällen”, främst för outbildad arbetskraft.

Trots användningen av den omstridda lagen bedyrar han att säkerheten inte kompromissas:

— De krav som existerar för säkerhetsavstånd till omgivningen rör vi inte. Detsamma gäller kraven för transport av raketbränsle. Det som gäller idag kommer också att gälla imorgon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen: EU kan skicka tiotusentals soldater till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 september 2025
– av Isac Boman
Enligt Ursula von der Leyen är det självklart att EU fortsätter finansiera Ukrainas militär.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Europeiska makthavare arbetar med vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ”ganska precisa planer” för truppinsatser i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.

Hur det hela ska finansieras och vilka befogenheter trupperna skulle få är dock fortfarande oklart.

I en intervju med Financial Times hävdar von der Leyen att planerna har fullt amerikanskt stöd och att president Trump lovat amerikansk närvaro som backup.

— Säkerhetsgarantier är absolut avgörande. Vi har en tydlig färdplan och vi hade en överenskommelse i Vita huset. Det här arbetet går mycket bra framåt, uppger EU-kommissionens ordförande.

Truppinsatsen skulle enligt EU-bossen kunna omfatta tiotusentals europeiska soldater, med stöd från amerikanska lednings- och kontrollsystem. Exakt hur många länder som skulle delta eller vad deras mandat skulle vara framgår dock inte i dagsläget.

Planerna ska ha diskuterats vid förra månadens möte i Washington mellan Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare. Samma grupp väntas träffas igen i Paris den 4 september, denna gång på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron.

Plötsligt förtroende för Trump

Efter att europeiska makthavare i månader oroat sig för Trumps uttalanden om att snabbt avsluta kriget och dra ner det amerikanska stödet till Ukraina, framställer von der Leyen honom nu som en pålitlig partner.

— Putin har inte förändrats, han är ett rovdjur. Trump vill ha fred men Putin kommer inte till förhandlingsbordet. Trump har negativa erfarenheter av Putin, som allt oftare ignorerar vad han säger, påstår hon.

Försvarsministrar från den så kallade koalitionen ska enligt von der Leyen ha träffats förra veckan och ”arbetat fram ganska precisa planer”. Samtidigt medger hon att truppinsatser är bland de mest känsliga beslut en nation kan fatta.

— Att skicka ut trupper är ett av de viktigaste suveräna besluten för en nation, men känslan är att det brådskar enormt. Det går framåt. Det tar verkligen form, säger von der Leyen.

Vem ska betala notan?

EU-toppen signalerar att EU-skattebetalare kommer att få stå för en betydande del av finansieringen av Ukrainas försvar även efter ett fredsavtal. EU-kommissionen ska undersöka nya finanseringskällor för vad hon kallar ”hållbar finansiering av de ukrainska väpnade styrkorna som en säkerhetsgaranti.”

— Efter ett fredsavtal kommer Kiev att behöva ganska många soldater, och de behöver bra löner och förstås modern utrustning. Det är helt säkert att EU måste bidra, fortsätter hon.

Utöver befintligt stöd ska enligt von der Leyen ”en extra betalning” tillhandahållas för de ukrainska väpnade styrkorna. Medlemsländerna uppmanas dessutom använda en lånefond på 150 miljarder euro för fortsatta vapenköp till Ukraina.

Trots de ambitiösa planerna saknas fortfarande svar på grundläggande frågor om hur länge en eventuell insats skulle pågå, under vilket juridiskt ramverk den skulle ske, och vad som händer om inte alla EU-länder vill ställa upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
publicerad 29 augusti 2025
– av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: ”Absurd bluff”

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att ”den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre” och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

”Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om ’1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater’ sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet”, skriver CCD i ett uttalande.

”Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om ’utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor’ och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

”Förlorat flera generationer”

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

”Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande”, sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför ”enorma förluster” och en ”demografisk kris”.

”Vi har förlorat flera generationer”, sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.