MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/alex-krainer-energikrig-dollarns-stallning/

Utrikes

Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel”

Maktkoncentrationen hos storbankerna

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Alex Krainer och Glenn Diesen i en videointervju om energi, dollarn och banksystemet
Marknadsanalytikern Alex Krainer intervjuas av den norske professorn Glenn Diesen om energi, dollarn och banksystemet.
4 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn.

Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans.

Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar.

Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt.

Annons:

— Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien.

Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst.

— Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York.

— För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer.

Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell.

Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare.

Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen.

Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden.

Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008.

— Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer.

Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft.

— Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn.

Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder.

Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden.

— Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer.

Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-flyttar-banktillsynen-uppat-medlemsstaterna-blir-gransvakter/

Ekonomi

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Hotet från bankerna

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Christine Lagarde bredvid ECB:s eurosymbol och centralbankens högkvarter i Frankfurt.
Christine Lagarde och ECB:s högkvarter i Frankfurt.
4 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system.

Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier.

Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras.

Annons:

Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik.

Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet.

ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta.

Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag.

Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter.

CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/kronikor/satt-stopp-for-eliterna-ta-ut-pengarna-fran-banken/

Krönikor

Stoppa eliten – ta ut dina pengar från banken!

Hotet från bankerna

Tobias Lindström menar att samordnade uttag från banker kan ge vanliga människor ett påtryckningsmedel mot den politiska eliten – men varnar för att verktyget måste användas varsamt.

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Tobias Lindström
Tre dekorerade grisar under orden ”Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra”.
Tre dekorerade grisar under det ändrade budordet i den animerade filmen Djuren på gården.
3 min läsning
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag tror att många, kanske de flesta, kan enas om att våra politiker har spårat ur.

De driver ändlösa krig och förstör våra samhällen i sina rika kompisars intresse – samma kompisar som har satt dem vid makten. Frågan är vad vi kan göra åt det – vårt politiska system är i bästa fall odemokratiskt, i värsta fall korrumperat eller till och med kapat. Vi, folket, har lite till inget inflytande.

Men det finns ett sätt att slå tillbaka: våra bankkonton.

Idén är enkel.

Annons:

Gör som vi kräver – annars tar vi ut våra pengar. Om uttagen samordnas på rätt sätt krävs det inte mycket för att utlösa en bankrusning. Det kan räcka att fem till tio procent av befolkningen deltar.

Varför skulle det fungera? Bankerna har en viss mängd kontanter tillgängliga för snabba uttag, men när de pengarna tar slut tvingas de sälja andra tillgångar. Givet hur systemet är uppbyggt skulle det alltid skapa bekymmer, eftersom det aldrig finns tillräckligt med kontanter för att täcka alla uttag, men i dag skulle bankerna kollapsa på grund av sina orealiserade förluster.1

Varför bankerna är sårbara

Vad menar jag? Låt oss ta ett förenklat exempel.

Föreställ dig att du äger ett hus vars värde har fallit till, säg, 1 000 000 kronor. Samtidigt är du skyldig banken 2 000 000 kr från när du köpte det. I det läget sitter du på 1 000 000 kr i så kallade icke-realiserade förluster. Tekniskt sett är du illa ute, men så länge huspriset stiger igen är allt okej.

Men om du tvingas sälja, till exempel på grund av att du har förlorat jobbet, blir det en katastrof: du kan inte längre betala dina skulder.

Detsamma gäller banker.

Om de tvingas sälja tillräckligt mycket till förlust innebär det game over, vilket till exempel var det som hände med Silicon Valley Bank 2023. Och när vi tar ut pengar ur våra bankkonton tvingas de sälja sina tillgångar för att betala vad de är skyldiga.

Det betyder att vi, folket, kan slå mot eliterna där det svider mest: vi kan få banksystemet att kollapsa om vi inte får igenom våra krav.

Det har hänt tidigare.

Bankuttag användes exempelvis för att driva igenom den engelska reformlagen 1832. Människor tog ut sina insättningar under parollen ”To Stop the Duke, go for gold”. På en vecka betalade Bank of England ut 25 000 000 dollar, vilket räckte för att regeringen skulle ge vika. (s. 21, Hull, 1929)

Vi måste vara försiktiga med vad vi önskar oss.

Men jag tror detta är ett verktyg som vi har förbisett alltför länge.

 

Tobias Lindström

1 Fortune skrev exempelvis i maj 2025 att bankerna har 500 miljarder dollar i orealiserade förluster (hämtad den 25 januari 2026).

Hull, John Thomas. Reform Movements and Ideas. Saskatchewan: s.n., 1929. Pamflett nr 2 i en serie föreläsningar vid Co-operative School, som hölls i juni 1929 vid University of Saskatchewan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelsbanken-sparrade-96-arings-bankid/

Norden

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Hotet från bankerna

Uppdaterad augusti 10, 2026, Publicerad augusti 10, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Annons:

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/revolut-kontroll-over-bankvardagen/

Ekonomi

Så tar du kontroll över bankvardagen med Revolut

Digital frihet

  • Gör revolt mot de gamla svenska storbankerna och ansök om ett kostnadsfritt bankkonto hos populära alternativet Revolut på fem minuter.
  • Växla mellan flera valutor, frys kortet på sekunder och använd virtuella kort online och fysiska betalkort på resan.
  • I de flesta fall kan du flytta hela eller stora delar av din privatekonomi till Revolut och samtidigt sköta din svenska vardagsekonomi.
  • Upptäck friheten med en bank som fungerar som du väntar dig och står utanför det svenska banksystemets övervakning i Nya Dagbladets guide.
Uppdaterad juli 13, 2026, Publicerad juli 12, 2026 – av Markus Andersson
En bankkund håller en mobil med Revolut-logotyp och ett Revolut-kort på bordet, med en traditionell bankfasad i bakgrunden.
En modern bankvardag med Revolut i mobilen kontrasteras mot den gamla bankvärldens tunga fasad.
7 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

För många svenskar har banken blivit en grindvakt i stället för ett verktyg. Revolut visar att ett annat bankliv redan är möjligt: snabbare, billigare, mer flexibelt och byggt för att ge användaren kontroll direkt i mobilen.

Det var förr enklare att sköta sina bankärenden. Man fick ett konto, ett kort och en grundläggande känsla av att banken fanns där för att hjälpa kunden. I dag möts många privatpersoner och småföretagare i stället av misstänksamhet, väntetider och frågor som får en vanlig kundrelation att kännas som ett förhör.

Revolut är därför mer än ännu en app. För allt fler blir tjänsten en vardagsflykt från den gamla banktrögheten – ett sätt att med ett vänligt digitalt långfinger säga att banklivet faktiskt kan fungera på kundens villkor.

På några minuter går det att öppna konto i mobilen, få virtuella kort, hantera valutor, sätta egna gränser, frysa kort och skicka pengar till andra Revolut-användare. Mycket av det som i äldre banksystem kräver väntan, blanketter eller kundtjänst blir i stället en knapptryckning.

Annons:
Revoluts svenska appgränssnitt i mobilen
Revoluts svenska appgränssnitt visar hur konton, betalningar och analys samlas i mobilen. Bild: Revolut / pressbild

En bank skapad för mobilen

Revolut är en så kallad neobank: digitala bankaktörer som bygger sin tjänst främst för mobilen, utan det äldre kontorsnät och den tröga infrastruktur som präglar många traditionella banker.

Företaget grundades i London 2015 och har vuxit från ett valutakort för resenärer till en bred finansapp med konto, kort, sparfunktioner, internationella överföringar, budgetverktyg, företagskonton och flera tilläggstjänster. Revolut uppger i dag att bolaget har över 70 miljoner kunder världen över och cirka 810 000 användare i Sverige. I bolagets årsrapport för 2024 redovisas 52,5 miljoner privatkunder och över en biljon pund i transaktionsvolym.

Det viktigaste för svenska användare är att Revolut inte ska ses som ett exotiskt bankexperiment utanför Europa. Svenska kunder använder normalt tjänster från Revolut Bank UAB i Litauen, som är en EU-bank under tillsyn av Litauens centralbank och Europeiska centralbanken. Litauens centralbank klassificerar Revolut Bank UAB som ett finansiellt institut, och banken fick sin litauiska banklicens i december 2021.

Det betyder inte att Revolut är identisk med en svensk storbank. Det betyder att den verkar inom EU:s regelverk – men med en produktfilosofi som är betydligt mer styrd av användaren.

Friheten märks i vardagen

Revoluts styrka är inte en enskild spektakulär funktion. Den ligger i summan av många små friheter som tillsammans gör bankvardagen mindre låst.

Revolut-kort i korthållare intill en mobiltelefon
Beställd ditt första betalkort från Revolut kostnadsfritt och börja handel i Sverige butiker. Bild: Revolut / pressbild

Kontot kan öppnas utan bankkontor. Standardkontot är kostnadsfritt. Virtuella kort kan skapas direkt i appen. Ett kort kan frysas och låsas upp igen på några sekunder. Användaren kan ha pengar i flera valutor, växla när det passar, se avgifter innan en överföring skickas och följa betalningen i appen.

För den som ofta handlar på nätet är de virtuella korten en särskilt stor fördel. Ett kort kan användas för ett visst köp, begränsas eller bytas ut om man inte längre litar på en tjänst. Kunden får därmed en nivå av kontroll som traditionella banker ofta har varit långsamma med att erbjuda i praktiken.

Revolut beskriver själva sina svenska konton som ett sätt att öppna bankkonto online, få kort och använda appens ekonomifunktioner. På sin svenska kortsida framhåller företaget fysiska kort, virtuella kort och säkerhetskontroller i appen.

En svensk användare på plattformen X sammanfattade kontrasten mot den gamla bankupplevelsen genom att beskriva hur Revolut tog emot euro från utlandet på valutakonto, medan Swedbank/Sparbanken enligt användaren ställde ”tusen frågor” om pengarnas ursprung.

Så flyttar du din bankvardag till Revolut

Det mest realistiska är inte att säga upp alla gamla bankrelationer över en natt, utan att flytta ekonomin stegvis. För svenska användare är Revolut i dag ofta starkast som vardagsbank, resebank, nätköpskort, valutakonto och företagskomplement.

1. Öppna konto och börja med ett virtuellt kort. Ladda ned Revolut-appen, välj privat- eller företagskonto och legitimera dig digitalt (appen finns på Google Play och App Store). När verifieringen är klar kan du använda ett virtuellt kort för nätköp och lägga till det i en digital plånbok, om telefonen stöder funktionen.

2. Beställ ett fysiskt kort vid behov. Revolut uppger att standardkontot är avgiftsfritt. Det första fysiska kortet kan vara gratis, men leveransavgift och andra gränser kan tillkomma.

3. Flytta vardagsköpen först. Testa kortet i matbutiker, på resor, vid nätköp och för abonnemang. De flesta vardagsköp i Sverige kan göras utan problem med ett vanligt Revolut-kort.

4. Flytta räkningar och lön där det fungerar. Elbolag, telefonbolag, hyresvärdar och andra mottagare har i grunden bankkonton, som normalt har ett IBAN-nummer (en internationell version av det vanliga bankkontonumret). Om uppgiften saknas på fakturan går den ofta att hitta via IBAN-verktyg eller genom att be företaget om bankkonto eller IBAN. Den som vill gå längre kan undersöka om arbetsgivaren accepterar Revolut-kontot för löneutbetalningar och därefter flytta fler återkommande betalningar.

5. Behåll svensk bankinfrastruktur där den fortfarande behövs. Swish och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortfarande knutna till svenska banksystem. BankID är ytterligare ett skäl till att många tills vidare behåller en svensk bankrelation. Syftet är inte att göra vardagen svårare, utan att låta den gamla banken finnas kvar endast för de funktioner som ännu inte kan flyttas.

Ett alternativ även för småföretagare

För små företag kan banktröghet stoppa betalningar, skada kundrelationer och försvåra internationella affärer. På sin svenska företagssida lyfter Revolut fram företagskonton med IBAN och SWIFT, företagskort, virtuella kort, utgiftshantering, samarbetsverktyg, kopplingar till andra system och internationella överföringar.

För en småföretagare med kunder, leverantörer eller frilansare i andra länder kan sådana funktioner vara viktigare än ett kontorsbesök hos en lokal bank. Den praktiska vinsten är färre hinder mellan arbete och betalning, färre beroenden av långsamma system och större kontroll för den som driver verksamheten.

Revolut Business-kort på skrivbord
Revolut Business erbjuder företagskort, virtuella kort och kontotjänster för småföretag. Bild: Revolut / pressbild

Resor, e-sim och den moderna bankappen

Revolut visar också hur bankappar utvecklas till bredare vardagsplattformar. Utöver kort, konton och valutor erbjuder bolaget bland annat resefunktioner och e-sim-kort i appen, vilket gör att användaren kan lösa flera praktiska problem utan att vända sig till traditionella och ofta dyrare leverantörer.

En svensk X-användare beskrev nyligen hur han köpte e-sim-kort via Revolut under en resa utanför EU och kallade lösningen smidig, med ett pris på omkring 50–100 kronor beroende på behov.

Det som fortfarande kräver en svensk bank

Revolut hanterar ännu inte alla svenska särlösningar. Swish, BankID och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortsatt knutna till svensk bankinfrastruktur. För många är tjänsten därför ett komplement snarare än en fullständig ersättare: kortköp, nätköp, resor, abonnemang och många vanliga räkningar kan samlas i appen, medan en svensk bankrelation behålls för de funktioner som kräver den.

Även löneutbetalningar och återkommande betalningar kan i många fall flyttas när arbetsgivare och mottagare accepterar kontouppgifterna. Revolut skriver om kontot, korten och villkoren för svenska kunder på sin webbplats.

Revolut verkar under EU-regler och är ingen oreglerad app. Banken omfattas av samma regler kring penningtvätt och kundkännedom, men är snarast därför ett exempel på att det går att kombinera regelkraven med snabb och tydlig återkoppling och ha en normal relation med sina kunder utan att bete sig som de svenska storbankerna.

Att flytta en så stor del av din ekonomi och dina tillgångar som möjligt bort från aktörer som Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken är därför en kraftfull signal om vilken väg som är framtiden och en protest mot det allt mer totalitära svenska etablissemanget och banksystemet.

Artikeln har skrivits helt ideellt och fristående av Nya Dagbladet redaktion och utgör inte en del av ett betalt samarbete med Revolut

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Fakta: Revolut för svenska användare

  • Revolut grundades i London 2015 och har över 70 miljoner kunder globalt.
  • Svenska kunder använder normalt Revolut Bank UAB i Litauen, reglerad inom EU.
  • Standardplanen är gratis, men avgifter och gränser kan gälla för exempelvis kortleverans, uttag, valutaväxling och vissa överföringar.
  • Styrkor: snabb kontoöppning, virtuella kort, valutakonton, appkontroll och internationella överföringar.
  • Begränsningar i Sverige: ingen full Swish-/Bankgiro-vardag och inte alltid ersättning för alla svenska bankflöden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: