MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 19 augusti 2025

tisdag 19 augusti 2025

 

Alex Jones förlorar allt

publicerad 15 november 2024
– av Markus Andersson
Alex Jones tvingas sälja allt som tillhör Infowars och dess moderbolag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Alex Jones förlorar inte bara själva sajten Infowars utan också alla inventarier, kundlistor, produktionsutrustning, bilar och tillgången till sina sociala mediekonton – bland mycket annat.

De nya ägarna kommer att avveckla den nuvarande verksamheten och istället använda varumärket Infowars för att håna Alex Jones och ”andra knäppa internetpersonligheter”.

Den vänsterorienterade satirtidningen The Onion har gått samman med den amerikanska vapenkontrollgruppen Everytown och köpt världens största alternativa mediehus – Infowars.

2022 dömdes Alex Jones att betala 1,4 miljarder dollar till familjerna till offren i skolmassakern i Sandy Hook 2012 som krävde 20 barns och sex vuxnas liv.

Enligt målsägarna hade Jones orsakat dem stor känslomässig skada genom att hävda att skjutningen var iscensatt eller fejkad så att den amerikanska regeringen skulle kunna anta drakoniska vapenlagar, och att offrens anhöriga som syntes i tv-sändningar i själva verkat var inhyrda skådespelare.

Familjernas advokater insisterade på att Infowars och dess moderbolag Free Speech Systems LLC också skulle stängas ner och säljas för att reglera en del av skulden.

Jones försökte rädda verksamheten genom att ansöka om konkursskydd men nekades detta och tvingades därför också lägga upp Infowars och alla dess tillgångar på auktion. Exakt hur mycket The Onion och Everytown får betala för att ta över mediehuset framgår inte, men det ska röra sig om sjusiffriga belopp.

Försökte stoppa auktionen

The Onion är stolta över att förvärva Infowars, och vi ser fram emot att fortsätta den historiska traditionen att skrämma webbplatsens användare med lögner tills de ger oss sina kalla, hårda kontanter. Eller Bitcoin. Vi kommer också att acceptera Bitcoin”, säger The Onions vd Ben Collin i ett pressmeddelande.

Upplösningen av Alex Jones tillgångar och Infowars död är den rättvisa vi länge har väntat på och kämpat för”, säger Robbie Parker, förälder till en flicka som dödades i Sandy Hook.

Alex Jones tvingas inte bara ge upp själva sajten Infowars utan också alla immateriella rättigheter, inventarier, kundlistor, produktionsutrustning och sociala mediekonton. Även bilar och en onlinebutik för kosttillskott har auktionerats bort.

Jones bekräftade under gårdagen försäljningen på sociala medier och meddelade att han tänker vidta rättsliga åtgärder för att försöka stoppa den. Han har också sagt att han kommer att flytta sändningarna till en ny plattform om Infowars köps upp av politiska motståndare.

Ska driva med Jones

Infowars grundades 1999 och har under perioder haft mer än 10 miljoner unika besökare varje månad – vilket är mer än många etablissemangsmedier.

The Onion ägs av teknikentreprenören Jeff Larson, och dess vd, Ben Collins, har tidigare varit reporter på NBC med fokus på att rapportera om ”desinformation, extremism och internet”. Tidigare chefer för TikTok, Timblr och dejtingappen Bumble sitter också i Onions ledning.

Ansvariga för satirtidningen säger att man kommer att starta upp Infowars igen i januari – men inte som någon granskande nyhetsförmedlare – utan som en ”parodisajt” där man bland annat ska håna och driva med ”knasiga internetpersonligheter” som den tidigare ägaren Alex Jones.

Enligt medieuppgifter har en domare under fredagsmorgonen valt att tillfälligt ”pausa” The Onions vinnande bud – detta för att diskutera huruvida de personer som ledde auktionen verkligen genomfört ”en rättvis och fullständig process”. Även Jones själv menar att auktionen ännu inte är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Putin säger ja till Nato-liknande skydd för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:07
– av Isac Boman
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump inför fredagens möte i Alaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands president Vladimir Putin har gått med på att USA och dess europeiska allierade kan erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos regel om gemensamt försvar vid angrepp. Det uppger Trumps sändebud Steve Witkoff efter mötet mellan de båda presidenterna.

Witkoff, som deltog i samtalen på en militärbas i Alaska, beskrev utvecklingen som ett genombrott:

— Det var första gången vi hörde ryssarna gå med på detta, sa han och kallade det hela för ”banbrytande.”

— Vi lyckades vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda en skyddsnivå liknande artikel 5, vilket är en av de verkliga anledningarna till att Ukraina vill gå med i Nato, berättade Witkoff i en intervju med vänsterliberala CNN.

Trumps sändebud gav få detaljer om hur ett sådant arrangemang skulle fungera. Utvecklingen innebär dock en stor förändring för Putin. Det kan vara en lösning för att kringgå hans motstånd mot Ukrainas Nato-medlemskap – något Kiev länge har eftersträvat.

Frågan väntas bli central under måndagens möte i Vita huset, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ledande europeiska ledare ska diskutera hur den 3,5 år långa konflikten kan få ett slut.

Artikel 5 som förebild

Artikel 5 utgör hjärtat i den USA-ledda militärpakten Nato. Den säger att en väpnad attack mot ett medlemsland betraktas som en attack mot samtliga medlemsländer.

Utrikesminister Marco Rubio, som också deltog i toppmötet, betonade att veckans samtal fokuserar på att utforma säkerhetsgarantiernas struktur:

— Hur det utformas, vad vi kallar det, hur det byggs, vilka garantier som ingår som är verkställbara, det är vad vi kommer att diskutera de närmaste dagarna med våra partners, sa Rubio och beskrev det som en ”stor eftergift” för Ryssland.

Witkoff avslöjade också att Ryssland har gått med på att införa lagstiftning som säkerställer att man inte ”ger sig på andra europeiska länder eller kränker deras suveränitet.”

— Ryssarna gick med på att lagfästa formuleringar som skulle förhindra dem från – eller där de intygar att de inte försöker ta mer mark från Ukraina efter ett fredsavtal, och där de intygar att de inte kränker några europeiska gränser.

Europeiska kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen välkomnade nyheterna från Vita huset när hon talade i Bryssel tillsammans med Zelenskyj. Samtidigt planerar en europeisk koalition att skapa en militär styrka för att övervaka en framtida fred i Ukraina:

— Vi välkomnar president Trumps vilja att bidra till säkerhetsgarantier liknande artikel 5 för Ukraina, och ’koalitionen av villiga’ – inklusive Europeiska unionen – är redo att göra sin del, sa hon.

Zelenskyj kräver praktiska garantier

Zelenskyj tackade i sin tur USA för signalen om stöd för garantierna, men hävdade att mycket fortfarande är oklart:

— Det finns inga detaljer om hur det kommer att fungera, och vad USA:s roll kommer att vara, Europas roll kommer att vara och vad EU kan göra – och det är vår huvudsakliga uppgift: Vi behöver säkerhet som fungerar i praktiken som Natos artikel 5.

Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att innehållet i säkerhetsgarantierna är viktigare än vad de kallas för:

— Vi kommer att visa detta för våra amerikanska kollegor och säga till dem: ’Okej, vi är redo att göra detta och detta, vad är ni beredda att göra?’ Detta är säkerhetsgarantin, sa Macron.

”Kommer få konsekvenser”

Witkoff och Rubio försvarade också Trumps beslut att överge krav på eldupphör till förmån för ett fullständigt fredsavtal. De uppgav att betydande framsteg gjordes under mötet:

— Vi täckte nästan alla andra frågor som är nödvändiga för ett fredsavtal. Vi började se viss måttfullhet i hur de tänker kring att nå ett slutgiltigt fredsavtal, sa Witkoff utan att gå in på detaljer.

Rubio, som också är Trumps nationella säkerhetsrådgivare, förklarade att ett vapenstillestånd var omöjligt på fredagen eftersom Ukraina inte var närvarande:

— I slutändan, om det inte blir ett fredsavtal, om kriget inte tar slut, har presidenten varit tydlig med att det kommer att få konsekvenser. Men vi försöker undvika det.

— Vi är fortfarande långt ifrån ett fredsavtal. Vi är inte på randen till ett. Men jag tror att framsteg gjordes mot ett, fortsatte han.

Territoriella eftergifter på agendan

En central fråga för måndagens möte är vilka territoriella eftergifter Zelenskyj kan acceptera. Efter mötet med Trump upprepade Putin sina krav på Donetsk och Luhansk i Donbass, men det är oklart om Trump ser detta som acceptabelt.

Witkoff tillade att Ryssland vill ha territorium baserat på juridiska gränser, inte stridslinjer:

— Det finns en viktig diskussion att föra angående Donetsk och vad som skulle hända där. Och just den diskussionen kommer att stå i centrum på måndag.

Zelenskyj har hittills avvisat Putins krav på att Ukraina ger upp Donbass – som Ryssland ännu inte helt kontrollerar – som villkor för fred. I Bryssel hävdade han nyligen att ”Ukrainas konstitution gör det omöjligt att ge upp territorium eller byta landområden”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget Krim eller Nato för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:49
– av Markus Andersson
Trump kräver eftergifter från Ukraina - men hur långtgående dessa ska vara är fortfarande oklart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump är övertygad om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan stoppa kriget ”omedelbart. Detta genom att acceptera villkor som innebär att Kiev ger upp Nato-ambitioner och territorier.

Zelenskyj kan enligt Donald Trump avsluta kriget med Ryssland mycket snabbt – men bara om han är villig att göra betydande eftergifter. Det skriver den amerikanske presidenten på sin plattform Truth Social inför ett planerat möte med den ukrainske ledaren som hålls på måndagen.

”Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta strida”, skrev Trump i söndags på Truth Social, och fortsatte:

”Kom ihåg hur det började. Ingen återtagning av det Obama-givna Krim (för 12 år sedan, utan att ett skott avfyrades!), och INGET INTRÄDE I NATO FÖR UKRAINA. Vissa saker förändras aldrig!!!”

Foto: faksimil/Truth Social

Den amerikanske presidenten syftade på händelserna 2014, då den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obamas administration inte ingrep efter att Krim röstade för att återförenas med Ryssland till följd av en väststödd kupp i Kiev.

Försiktig optimism

Enligt rapporter kan det fredsförslag som ska diskuteras på måndagens möte innebära att Ukraina ger upp sina återstående positioner i Donbass-regionen. Förslaget skulle också innebära att nuvarande stridslinjerna fryses i utbyte mot vapenstillestånd.

Sådana villkor har Zelenskyj tidigare kategoriskt avvisat. Den ukrainske presidenten har konsekvent hävdat att Krim och andra regioner måste återgå till ukrainsk kontroll, och han har avvisat alla kompromisser om territoriella eftergifter.

Måndagens möte kommer kort efter att Trump träffat Rysslands president Vladimir Putin i Alaska, där båda ledarna uttryckte försiktig optimism om möjligheterna att hitta en lösning på konflikten.

Fler ryska krav

Moskva har upprepade gånger klargjort sina villkor för fred: Ukraina måste överge sina Nato-ambitioner, genomgå demilitarisering och ”denazifiering”, samt erkänna Rysslands kontroll över Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporizjzja – regioner som har röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Putin har också betonat att ett fredsavtal måste tillgodose Rysslands säkerhetsintressen och skapa en rättvis maktbalans i Europa för att en varaktig fred ska kunna uppnås och upprätthållas.

Som ett alternativ till Nato-medlemskap överväger Washington och dess europeiska allierade att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier utanför Nato:s ramverk. Det uppgav USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff till Fox News under gårdagen.

Huruvida Zelenskyj kommer att acceptera Trumps villkor för fred, eller om han väljer att fortsätta kampen, återstår att se efter måndagens möte i Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nationell strejk och stora demonstrationer i Israel

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Igår 13:43
– av Jan Sundstedt
Söndagens demonstrationer i Israel bedöms vara de största sedan kriget inleddes i oktober 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tiotusentals människor samlades under söndagen på gatorna i Israel i en landsomfattande protest mot kriget i Gaza. Demonstranter blockerade viktiga motorvägar och krävde ett slut på konflikten och frigivning av de kvarvarande gisslan.

Söndagens massiva protester organiserades av familjer till gisslan och aktivister som kräver ett omedelbart slut på kriget i Gaza samt att de kvarvarande gisslan snarast ska frisläppas, rapporterar Associated Press.

Över 300 demonstrationer har enligt uppgifter ägt rum, från Tel Aviv till Jerusalem och andra städer, där de största samlingarna väntades i Tel Aviv vid det så kallade Hostages Square.

Demonstranter blockerade bland annat motorvägen Highway 1, där de tände eld på däck och orsakade långa trafikstockningar. Flera dussin personer greps för ordningsstörningar. Många av deltagarna var släktingar till gisslan och reservsoldater som vägrat delta i kriget.

Kraven är tydliga: ett slut på kriget och en diplomatisk lösning för att säkra hemkomsten av de israeliska medborgare och soldater som hålls som gisslan av Hamas i Gaza.

Regeringsföreträdare kritiserar protesterna

Många privata företag, universitet och vissa fackföreningar stödjer strejken och uppmanar anställda att delta, medan Israels största fackförening, Histadrut, har valt att inte delta officiellt. Histadrut har dock uppmanat arbetsgivare att tillåta personal att delta i demonstrationerna utan att förlora lön.

Regeringsföreträdare har kritiserat protesterna. Finansminister Bezalel Smotrich kallade dem en skadlig kampanj som gynnar Hamas, medan kulturminister Miki Zohar varnade för att blockader och störningar skadar landets säkerhet.

Söndagens protester är de största sedan förra årets eskalering av konflikten och visar på en växande inhemsk splittring i Israel kring hur kriget ska hanteras.

FN och andra organisationer varnar för humanitära konsekvenser av den fortsatta konflikten i Gaza, där tiotusentals civila redan har dödats eller skadats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tredje rikets frimurararkiv kan kasta nytt ljus över ordenssällskapet

uppdaterad Igår 11:04 publicerad 16 augusti 2025
– av Markus Andersson
Frimurarnas högkvarter "Freemasons' Hall" i Storbritannien, London till vänster. SS-ledaren Heinrich Himmler till höger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det historiska och omfattande arkivet över frimurarnas förehavanden som samlades ihop av tyskarna under andra världskriget kan bidra till att avslöja nya hemligheter om ordenssällskapet, menar forskare.

Samlingen förvaras just nu i ett gammalt universitetsbibliotek i västra Polen och har redan gett forskare ny kunskap om det kontroversiella sällskapet. Mycket arbete återstår dock och projektet att gå igenom de drygt 80 000 insamlade objekten från 1600-talet och framåt är mycket tidskrävande.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 20 januari 2022.


– Det här är ett av de största frimurararkiv som finns i Europa, berättar kuratorn Iuliana Grazynska.

Under det nationalsocialistiska styret i Tyskland betraktades frimurarna som en samhällsomstörtande och subversiv sekt med globala maktambitioner. Som en följd stängdes frimurarloger på bred front och många av ordens medlemmar sattes bakom lås och bom. Föremål och skrifter kopplade till ordenssällskapet samlades samtidigt systematiskt in av SS-ledaren Heinrich Himmler och arkiverades för framtiden.

Samma praxis anammades även i Vichyfrankrike under andra världskriget, där man bland annat arrangerade gratis utställningar av frimurarloger för allmänheten där utvalda föremål visades upp. Sällskapets historik förklarades framförallt för att visa på ordenssällskapets historiska intrigspel, delansvar i kriget och dess globala maktambitioner.

Noterbart i sammanhanget är att den franske regissören Jean Mamy 1942 regisserade filmen Forces Occultes som porträtterar hur frimurarna agerar i samarbete med judiska lobbyister och USA och Storbritannien för att pressa Frankrike att deklarera krig mot Tyskland. Mamy avrättades senare 1949 tillsammans med manusförfattaren Jean Marquès-Rivière och producenten Robert Muzard på grund av filmen, formellt för ”samarbete med fienden” under kriget.

 

I samband med de allierades omfattande terrorbombningar av tyska städer i slutskedet av kriget flyttades samlingen till Polen och Tjeckien för att sättas i säkert förvar. Frimurararkiven i Polen beslagtogs sedan efter krigsslutet av polska myndigheter.

Det handlar bland annat om transkriberade interna tal, medlemslistor, utbildningsmaterial och andra hemliga frimurardokument som forskarna kan ta del av i syfte att förstå det ljusskygga sällskapet bättre. Ett av de mest studerade föremålen i Poznans universitetsbibliotek är den första versionen av den allra tidigaste frimurarkonstitutionen från 1723 – som skrevs bara sex år efter att den första logen skapades i England.

– Det är ett av de föremål vi är stoltast över, berättar Grazynska.

Det finns dock ännu äldre dokument än så – bland annat skrifter från 1600-talet kopplade till den esoteriska rörelsen Rosenkreuzarna som delvis beskrivs som en föregångare till Frimurarna och vars symbol var ett krucifix med en ros i mitten. Samlingen är öppen för såväl forskare som privata besökare men alla föremål görs inte tillgängliga för allmänheten samtidigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.