https://nyadagbladet.se/teknik/alibaba-lanserar-resonerande-ai-modell/
Alibaba lanserar ”resonerande” AI-modell
Utvecklingen av AI
https://nyadagbladet.se/teknik/alibaba-lanserar-resonerande-ai-modell/
https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-1-mythos-5-1-samma-ai-olika-sparrar/
Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer.
De båda modellerna presenteras som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är claude-fable-5-1.
Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent.
Lanseringen följer på Fable 5, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.
I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent.
Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall.
We’re introducing Claude Fable 5.1 and Claude Mythos 5.1.
They're the world’s most advanced models for coding and knowledge work. pic.twitter.com/8P9PSrWPi3
— Claude (@claudeai) September 1, 2026
Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.
Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap.
Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar.
För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.
I det 210 sidor långa systemkortet bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen.
Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig.
Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.
https://nyadagbladet.se/teknik/nvidia-poolside-7-miljarder-oppen-ai-utmanare/
Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.
Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.
Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.
Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.
Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.
Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.
Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.
Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.
För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.
Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.
Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.
https://nyadagbladet.se/it-overvakning/viral-palantir-video-usa-ai-baserade-malsystem/
Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.
Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.
Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.
Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.
Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.
Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.
Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.
Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.
USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.
Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.
Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.
Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.
En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.
https://nyadagbladet.se/teknik/reklam-chatgpt-sverige-europa/
OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.
Bolaget meddelar att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.
Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.
Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.
Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.
Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.
OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.
Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.
Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.