<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>SVT &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/svt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 28 May 2026 10:38:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>SVT &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Erika Bjerström pekar ut vita män som klimathot i DI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/erika-bjerstrom-vita-man-klimathot-di/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 May 2026 09:32:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[Erika Bjerström]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxidkvoter]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[vita män]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231684</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dagens industris krönikör Erika Bjerström pekar ut vita män som ett särskilt "klimatproblem". Den tidigare SVT-profilen kopplar mäns resor, köttkonsumtion och högerröstande till den så kallade klimatkrisen – och lyfter fram individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort som en möjlig väg att förändra beteenden.</strong>

Erika Bjerström, som tidigare arbetade som global klimatkorrespondent för den skattefinansierade kanalen SVT, skriver i Bonniertidningen Dagens industri att vita män har "en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor".

Krönikan bygger bland annat på en sammanfattande studie från 14 länder med titeln "Men, masculinities and the planet at the end of (M)Anthropocene". Bjerström skriver att studien analyserar hur så kallade klimatförändringar hänger samman med mäns beteendemönster.

Hon hänvisar även till en fransk studie från 2025, som enligt henne visar att män orsakar 26 procent mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Skillnaden beror framför allt på mer bilkörning och högre köttkonsumtion, skriver Erika Bjerström.

En arbetsrapport från brittiska Institute for Fiscal Studies, som bygger på detaljerade konsumtionsdata från Frankrike, anger att kvinnor släpper ut 26 procent mindre än män från mat och transporter.

Efter justering för socioekonomiska faktorer och konsumtionens omfattning återstår enligt rapporten en skillnad på åtta procent.

I krönikan kopplar hon också "klimatfrågan" till svensk partipolitik, och lyfter en Verianmätning från april där 64 procent av kvinnorna uppgav att de tänkte rösta på det rödgröna blocket.

Bland männen var motsvarande siffra 43 procent. "Vad beror det på?", frågar hon i texten.

Bjerström svarar själv att kvinnor "av tradition tar på sig ansvaret för andra, för vård, välfärd och mänskliga relationer". Därefter lägger hon även "ansvaret för kommande generationer och planetens överlevnad" på kvinnornas sida av vågskålen.

"Män har historiskt ansett sig stå över både naturen och kvinnan", skriver hon vidare i krönikan.
<h3>Vill slå mot plånboken</h3>
Krönikan mynnar ut i vad Bjerström beskriver som det mest effektiva sättet att förändra männens beteende. "Lösningen är att gå igenom det som kanske djupast talar till rika vita män – plånboken".

Bjerström hänvisar därefter till ett förslag från den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation om individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort. En person som förbrukat sin kvot skulle i praktiken kunna få köpet nekat vid påstått hög klimatpåverkan.

Hon målar upp ett exempel där "den köttätande mannen" vill flyga till Barcelona över helgen. Vid betalningen lyser kortet då rött med texten "transaktion nekad".

Mannen får då, enligt Bjerströms exempel, köpa så kallade koldioxidkrediter av någon som inte använt sin kvot – "troligen en kvinnlig undersköterska som inte haft råd att semestra utomlands på år och dag".

Hon avslutar med att ett sådant system skulle kunna leda till ändrade beteenden.
<h3>Manshat legitimeras alltmer</h3>
Krönikan ligger samtidigt i linje med en bredare samtidstendens där öppet förakt mot män – i synnerhet vita män – allt oftare legitimeras i offentligheten.

Erika Bjerström har själv under lång tid varit tongivande för en sådan retorik, där kön, hudfärg och konsumtionsmönster vävs samman till en politisk förklaringsmodell.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-pa-vag-mot-ett-matriarkat/">uppmärksammat</a> den växande mansfientligheten i samhällsdebatten, med artiklar som visar hur <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/pojkar-valjs-bort-svenska-kvinnor-berattar-om-konsaborter/">pojkar väljs bort vid könsaborter</a>, hur forskning som gynnar män ofta <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-varfor-reagerar-manga-negativt-pa-forskning-som-gynnar-man/">möts av negativa reaktioner</a> och hur <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/journalist-och-forfattare-samtyckeslagen-satter-rattssakerheten-ur-spel/">kritiker varnar</a> för att rättssäkerheten urholkas i sexualbrottsdebatten, för att ta några exempel.

Dagens industri understryker att krönikan publicerades som en fristående krönika och att analyser och ställningstaganden är skribentens egna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Åkesson: Inte mycket mer att göra åt invandringen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/akesson-inte-mycket-mer-att-gora-at-invandringen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 May 2026 14:12:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[anhöriginvandring]]></category>
		<category><![CDATA[återvandring]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Jimmie Åkesson]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Tidöavtalet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231628</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots löften om ett paradigmskifte fortsätter Sverige att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året. Jimmie Åkesson säger nu att det inte finns särskilt mycket mer att göra för att minska invandringen – och pekar i stället ut integrationen som nästa stora fråga.</strong>

Beskedet kom i skattefinansierade kanalen SVT, där Fouad Youcefi frågade SD-ledaren om partiet vill skärpa invandringslagarna ytterligare efter valet.

Åkesson svarade att det återstår ”lite mer att skruva på” när det gäller anhöriginvandringen, men tonade samtidigt ned behovet av fler åtgärder för att få ned inflödet.

Han lyfte bland annat försörjningskravet för personer i Sverige som vill ta hit anhöriga. Enligt Åkesson kan kravet höjas så att anknytningspersonen i högre grad måste visa att han eller hon kan försörja de anhöriga.
<h3>Åkesson flyttar fokus till integration</h3>
Beskedet markerar en tydlig förskjutning. I stället för att driva kravet på kraftigt minskad invandring pekar Åkesson nu ut integrationen och konsekvenserna av den tidigare invandringspolitiken som nästa huvudfråga.

— <em>I övrigt så finns det inte så mycket att göra på det området utan det handlar väl mer om hur vi sköter integrationen eller de problem som har uppstått med den här stora invandringen och så. Det är väl nästa stora fråga</em>, säger Jimmie Åkesson.

För väljare som röstade på Sverigedemokraterna i tron att partiet skulle minska invandringen kraftigt kan beskedet bli känsligt. Regeringen fortsätter att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året, samtidigt som Åkesson inte nämnde återvandring i intervjun.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Försäkringskassan: Korrupta läkare hjälper gängen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/gangkriminella-sjukpenning-forsakringskassan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 May 2026 08:46:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Försäkringskassan]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[kriminella nätverk]]></category>
		<category><![CDATA[läkare]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230400</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 11 000 personer kopplade till kriminella nätverk fick sjukpenning från Försäkringskassan under åren 2020–2023. Totalt betalades cirka 1,1 miljarder kronor ut, enligt uppgifter från Nationellt underrättelsecentrum som skattefinansierade kanalen SVT tagit del av.</strong>

Försäkringskassan uppger att myndigheten inte vet hur många av mottagarna som faktiskt hade rätt till ersättningen. Henrik Thapper, områdeschef på Försäkringskassan, säger att det rör sig om en mycket stor summa, men framhåller samtidigt att det utgör en mindre del av myndighetens totala utbetalningar.

Enligt Försäkringskassans <a href="https://www.forsakringskassan.se/download/18.6824ccfb19c0e5392cdea/1772457894135/bidragsbrott-sjukpenning-forsakringskassans-lagesrapport-2026-2.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">lägesrapport</a> om bidragsbrott använder kriminella nätverk i vissa fall falska identiteter och manipulerade medicinska underlag. Myndigheten pekar också på att korrupta läkare kan underlätta brottslighet genom att skriva falska intyg.

Enligt myndigheten kan nätverkskriminella använda sjukpenning både som legal inkomst och som en fasad för att dölja brottsvinster, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsakringskassan-korrupta-lakare-jobbar-for-gangen" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> SVT.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till SVT att regeringen arbetar med en utredning som ska föreslå åtgärder mot falska läkarintyg. Försäkringskassan kontrollerar misstänkta bidragsbrott och kan polisanmäla dessa. Grova bidragsbrott kan ge upp till sex års fängelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Youtube går om traditionell tv i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/youtube-gar-om-traditionell-tv-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2026 04:32:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Netflix]]></category>
		<category><![CDATA[Spotify]]></category>
		<category><![CDATA[streaming]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[tv]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<category><![CDATA[YouTube]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229699</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mer än hälften av svenskarna tittar nu på Youtube en vanlig dag. Den amerikanska videoplattformen har därmed större daglig räckvidd än traditionell tv i Sverige.</strong>

Svenskarnas medievanor fortsätter att förskjutas från traditionell tv till digitala plattformar. Under 2025 tittade 52 procent av befolkningen i åldern 9–85 år på Youtube en vanlig dag, <a href="https://news.cision.com/se/goteborgs-universitet/r/rekordnivaer-for-youtube-under-2025,c4343888" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> Mediebarometern 2025 från Nordicom vid Göteborgs universitet.

Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med året före.

— <em>Den växande populariteten för Youtube sticker ut i årets rapport</em>, säger Elisabeth Falk, undersökningsledare för Mediebarometern och utredare vid Nordicom.

Enligt Falk är Youtube fortfarande mest utbrett bland yngre användare, men den snabbaste ökningen sker nu i äldre åldersgrupper.

— <em>Youtube har ett enormt brett utbud av innehåll, och just nu ser vi tydligt att allt fler äldre personer också hittar dit</em>, säger hon.
<h3>SVT Play och Netflix i topp</h3>
Samtidigt fortsätter betalviljan för digitala medier att öka. Drygt 70 procent av de svenska hushållen prenumererar nu på någon strömningstjänst för video eller ljud, exempelvis Netflix eller Spotify.

Bland strömningstjänster för rörlig bild har skattefinansierade SVT Play och Netflix störst daglig räckvidd, med 35 respektive 34 procent. TV4 Play kommer på tredje plats med 22 procent.
<h3>Många saknar nödradio</h3>
Rapporten visar också på en sårbarhet i det alltmer digitala medielandskapet. Enligt Mediebarometern saknar 60 procent av svenskarna fortfarande nödradio, trots myndigheternas uppmaningar om beredskap för kriser, strömavbrott och störningar i mobilnät och internetuppkopplingar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hyrvideobutik gör comeback i Malmö</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/hyrvideobutik-malmo-fleurus-dvd-film/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 14:11:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Radio]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229067</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en tid när nästan all film förväntas finnas ett klick bort har en gammal ritual fått nytt liv i Malmö: att gå till en hylla, välja ett fodral och bära hem filmen i handen.</strong>

Filmuthyrningskaféet Fleurus på Karlskronaplan 11 beskrivs nu som Sveriges enda hyrvideobutik, skriver skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/kultur/han-har-oppnat-sveriges-enda-hyrvideobutik" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

I hyllorna finns omkring 3 000 filmer – DVD, Blu-Ray, VHS och även 4K – med fokus på titlar som ofta saknas hos de stora streamingtjänsterna.

Bakom satsningen står paret Paul Kraus och Elise Fritzson, som även driver mikrobiografen Hypnos.

För Paul och Elise handlar det inte bara om nostalgi, utan om själva mötet med filmen.

– <em>Folk måste lära sig hur man tittar på fysiska medier igen</em>, säger Paul Kraus.

[caption id="attachment_229085" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/Paul-Kraus-videobutik-Malmo-2026.jpg"><img class="size-medium wp-image-229085" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/Paul-Kraus-videobutik-Malmo-2026-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Delar av utbudet i Paul Kraus och Elize Fritzsons nyöppnade videobutik Fleurus i Malmö. Foto: Faksimil/SVT[/caption]

Uthyrningen kostar några tior per film och bygger på förtroende snarare än förseningsavgifter.

Fleurus fungerar som en kombination av kafé, filmuthyrning och en liten motrörelse mot den flyktiga streamingkulturen.

– <em>Vi får en endorfinkick av att hitta just den där filmen vi vill se, och den känslan sitter kvar i kroppen när man går fram till kassan och sen hela vägen hem,</em> säger Paul Kraus till SVT.

Där algoritmerna sorterar utbudet erbjuder den fysiska mediehyllan något annat. Ett urval att beskåda, känna och kanske även att lukta på.

En personlig rekommendation på plats och känslan av att faktiskt få med sig filmen hem. Återstår att se om vi nu får se fler videobutiker i Sverige (undertecknad hoppas förstås).]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldreboenden gav dödsinjektioner till boende med behandlingsbara sjukdomar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreboenden-dodsinjektioner-behandlingsbara-sjukdomar-robinul/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Mar 2026 11:08:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreboende]]></category>
		<category><![CDATA[Dödshjälp]]></category>
		<category><![CDATA[Robinul]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225643</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skattefinansierade kanalen SVT:s Uppdrag granskning har <a href="https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-mormor-ska-do" target="_blank" rel="noopener nofollow">granskat</a> över tusen IVO-ärenden och avslöjar att det palliativa läkemedlet Robinul – avsett enbart för döende patienter – ges regelbundet till boende på svenska äldreboenden som inte befinner sig i livets slutskede.</strong>

Robinul tillhör de starkaste läkemedlen inom palliativ vård. Det ges som injektion – ofta som en del av det så kallade palliativa kitet – för att minska slemproduktionen hos patienter i livets slutskede och på så sätt lindra de plågsamma andningsljud som kallas dödsrossel. Eftersom patienten normalt inte kan svälja i det skedet ges läkemedlet via spruta.

Riktlinjerna är entydiga: Robinul ska uteslutande ges till patienter med sänkt medvetandegrad som befinner sig i livets absoluta slutskede.

Granskningen visar att läkemedlet i en rad fall har getts till boende som varken är medvetslösa eller döende.

I ett av fallen filmade barnbarnen sin farmor Ulla-Britt medan hon drack kaffe och åt choklad. Under samma period fick hon flera dagliga Robinul-injektioner på äldreboendet Blomsterfonden. Ulla-Britt var inte döende – hon hade en behandlingsbar lunginflammation. Ansvarig vårdgivare var Familjeläkarna i Saltsjöbaden.

Gunnar Eckerdal, överläkare diplomerad i palliativ medicin, granskade Ulla-Britts journaler:

— <em>Det här är ett lex Maria-fall, hon fick fel behandling</em>, konstaterar han.

En anhörig, som själv är sjuksköterska, berättar om sin mamma och den fruktansvärda törsten som präglade hennes sista tid:

— <em>Hon led fruktansvärt av törst och det enda hon orkade säga var 'vatten, vatten'</em>.

Från Jönköping vittnar en annan anhörig om hur åldern i sig tycktes avgöra behandlingen:

— <em>Vi påpekar att hon är astmatiker. Trots det vägrar läkaren ändra sin bedömning, med hänvisning till hennes ålder. Jo, hon är gammal. Men det är ingen diagnos i sig</em>.
<h3>Professor i palliativ medicin: "Låter allvarligt"</h3>
Linda Björkhem-Bergman, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet, är tydlig med vad regelverket kräver:

— <em>Om man använder det som en del av det palliativa kitet, då ska patienten vara döende</em>, säger hon.

Om UG:s fynd tillägger hon:

— <em>Jag tycker att det låter allvarligt om man ger Robinul på det sättet</em>.

En sjuksköterska i Uppsala pekar på ett strukturellt problem i hur läkemedlet ordineras och administreras på äldreboendena:

— <em>Det blir tyvärr upp till sjuksköterskor att förstå vad de ger, varför och när</em>.

Karolinska institutet startar nu en studie för att kartlägga hur Robinul faktiskt används på svenska äldreboenden och om de medicinska riktlinjerna följs.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kristersson vägrar ta ställning om USA:s Iran-anfall: &#8221;Lyckas det är det tillåtet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kristersson-vagrar-ta-stallning-om-usas-iran-anfall-lyckas-det-ar-det-tillatet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Mar 2026 16:33:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Agenda]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223758</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenske statsministern Ulf Kristersson vägrade i skattefinansierade SVT:s Agenda på söndagen svara på frågan om det var rätt eller fel av USA att anfalla Iran.</strong>

I programmet, där Kristersson ställdes mot Magdalena Andersson i en debatt om ekonomin, tvingades den moderatledde statsministern besvara frågor om den eskalerade konflikten i Mellanöstern. Trots att USA och Israel har attackerat Iran – och Iran har svarat med motattacker – ville Kristersson inte ta ställning.

I stället för att svara direkt myntade han uttrycket "traditionell folkrätt" för att komma undan frågan. Han kallade den iranska regimen "förfärlig", men vägrade fortfarande svara på om det var rätt att anfalla landet.

— <em>Det vill säga lyckas det här, då är det tillåtet. om det här skapar totalt kaos i Mellanöstern, då är det stora risker med det</em>, sade Kristersson i programmet.

Bakom orden skymtar en statsminister som värderar utfall framför princip – och som menar att krigets legitimitet avgörs i efterhand, beroende på hur det går.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Malins nyfödde son blev omhändertagen på grund av felaktig diagnos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/malins-nyfodde-son-blev-omhandertagen-pa-grund-av-felaktig-diagnos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Jan 2026 08:14:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[socialtjänsten]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220547</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bara ett dygn efter sonen Leos födsel får Malin veta att socialtjänsten gjort en orosanmälan – grundat på mödravården i Örebros felaktigt ställda diagnos om intellektuell funktionsnedsättning.</strong>

<strong>Trots att man erkänt att man gjort fel får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan.</strong>

När Malin kommer till mödravården i Örebro är det jobbigt för henne och hon gråter mycket.

Hon förklarar för barnmorskan att hon tycker att vårdmiljön är ansträngande samt att hon också haft anorexi i tonåren.

Graviditeten var också oväntad och fadern är inte hennes nuvarande partner Gustav, utan en man från ett tidigare förhållande.

— <em>Jag blev glad, men omtumlad</em>, säger Malin till SVT:s <a href="https://www.svtplay.se/video/jE4RrZx/uppdrag-granskning/varfor-tog-de-malins-bebis?position=545" target="_blank" rel="nofollow noopener">Uppdrag granskning</a>.
<h3>Orosanmälan</h3>
Under förlossningen förlorar Malin mycket blod och behöver akutopereras. Dagen efter att Malin fött sin son Leo kommer det in två kvinnor i rummet och berättar att hon blivit föremål för orosanmälningar.

De förklarar också att hon och Leo skulle åka till ett utredningshem.

— <em>Jag blev jättestressad i min kropp. Varför?</em>

Det Malin inte visste var att man, när hon kom till mödravården, hade läst i hennes journal från anorexivården, vilket var för 17 år sedan, att hon hade en diagnos inom autismspektrumet.

Då skrev barnmorskan in att hon fortfarande led av anorexi, hade sjukhusskräck, autism och sedan lade man till att Malin hade ”lätt IF”, det vill säga intellektuell funktionsnedsättning.

Detta läggs till för att barnmorskan tror att Malin har det, för att hon anser att Malin har svårt att ta in information. Det finns alltså ingen sådan diagnos på Malin.

En annan sak Malin inte visste var att man dessutom gjort en orosanmälan till socialtjänsten.
<h3>Tvingas åka hem utan sonen</h3>
Malin tvingas åka till utredningshemmet där hon känner sig mer ledsen och instängd. Personalen anser att hon inte lyssnar tillräckligt mycket på dem och sätter sina egna behov före sonens.

Men BVC menar att hon gör ett bra jobb och att Leo mår bra.

Efter tio veckor får hon åka hem, men inte med Leo – som istället placeras hos sin biologiska far. Fadern delar för övrigt inte socialtjänstens bild av Malin.
<h3>Mödravården: Vi gjorde fel</h3>
Mödravården har nu erkänt att man gjort fel och bett Malin om ursäkt. Malin har även gjort en ny psykologisk screening där man kan konstatera att hon inte har autism eller högre risk för psykisk ohälsa än andra.

Malin arbetar även på en förskola, där hon är en uppskattad medarbetare.

— <em>Det finns ingenting med barnet som visar att det finns någon omsorgssvikt, vanvård, ingenting</em>, säger socionomen Sanna Klarén, som är Malins ombud.

Trots det får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. I över ett år har hon kämpat för att få tillbaka sin son.

Socialtjänsten känner till att diagnosen var felaktig, men trots det ändrar man inte beslutet gällande sonen.
<h3>Oro för framtiden</h3>
I dag väntar Malin och Gustav barn tillsammans och även om glädjen är stor finns också rädslan där för vad som kan hända.

— <em>Man vet ju att det kan bli i princip hur som helst beroende på vem som styr och ställer. Man är ju ganska sekundär i sitt eget liv,</em> säger Gustav.

SVT har sökt ansvariga på utredningshem, socialtjänst och ordföranden i socialnämnden, som inte vill svara på frågor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Högsta domstolen friar svenska staten &#8211; Linda Karlström förnekas upprättelse</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/hogsta-domstolen-friar-svenska-staten-linda-karlstrom-fornekas-upprattelse/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 01 Jan 2026 13:36:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Europakonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[Högsta domstolen]]></category>
		<category><![CDATA[Linda Karlström]]></category>
		<category><![CDATA[maktmissbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Rättsväsendet]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219123</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Högsta domstolen ger staten rätt i tvisten mellan den finlandssvenska vaccinkritikern Linda Karlström och Sveriges Television och avslår Karlströms skadeståndstalan. </strong><strong>Beslutet väcker kritik mot rättssäkerheten i Sverige samt gränsen mellan granskning och integritetskränkning.</strong>

Högsta domstolen avslår Linda Karlströms <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/linda-karlstrom-i-ratten-mot-svenska-staten/" target="_blank" rel="noopener">skadeståndstalan</a> mot svenska staten och slår fast att SVT:s omdebatterade dokumentär <em>Vaccinkrigarna</em> inte stred mot Europakonventionen.

Linda Karlström medverkade i dokumentären under covid-19-repressionen utan att känna till journalisternas verkliga identiteter eller programmets syfte.

SVT:s reportrar utgav sig för att själva vara vaccinkritiker och använde dold kamera i privata miljöer. I programmet beskrevs Karlström exempelvis som en "antisemit" och "extremist".

[caption id="attachment_142870" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/02/Linda-Karlstrom_Sthlm-Tingsratt-onsd.-paus..jpg"><img class="size-medium wp-image-142870" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/02/Linda-Karlstrom_Sthlm-Tingsratt-onsd.-paus.-640x328.jpg" alt="Linda Karlström SVT Staten" width="640" height="328" /></a> Linda Karlström utanför rättssalen i Stockholms tingsrätt i mars 2023. Foto: Nya Dagbladet.[/caption]
<h3>HD: Tåla kritisk granskning</h3>
I sin <a href="blob:https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/61dcbf44-6575-4f47-8cc8-5c594435ab2c" target="_blank" rel="nofollow noopener">dom</a> utvecklar Högsta domstolen synen på privatpersoners skydd mot granskning: "Även engagerade privatpersoner som är skickliga på att sprida och få genomslag för sina budskap kan vara sådana personer som får tåla kritisk granskning i högre grad än andra."

Resonemanget innebär att privatpersoner som når genomslag för politiska eller samhällskritiska uppfattningar får ett svagare skydd för sitt privatliv - även om de saknar formell maktposition.

HD bedömer att det allmänna intresset i detta fall vägde tyngre än det intrång i privatlivet som publiceringen innebar.

I ett pressmeddelande kommenterar en av domarna, Erik Sjöman, avgörandet: – <em>Dokumentären ansågs inte innebära någon kränkning av klagandens rätt till skydd för privatlivet med hänsyn till det starka allmänintresset i publiceringen,</em> säger Erik Sjöman.
<h3>Tingsrätten: Allvarligt intrång i privatlivet</h3>
Stockholms tingsrätt gjorde i mars 2023 en motsatt bedömning jämfört med såväl HD som hovrätten. Domstolen slog fast att staten genom SVT:s publicering hade kränkt Karlströms rätt till privatliv enligt Europakonventionen.

I <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/staten-far-betala-skadestand-till-linda-karlstrom-for-svt-dokumentar/" target="_blank" rel="noopener">domen</a> skrev tingsrätten: "Det är fråga om publicering av material som åtkommits genom dold kamera samt genom vilseledande av Linda Karlström. Publiceringen har fått stor spridning och ligger alltjämt kvar på SVT Play. Det är tydligt att Linda Karlström har tagit illa åt sig av publiceringen och det tillvägagångssätt som använts för att erhålla det material som publicerats."

Tingsrätten fastställde skadeståndet till 100 000 kronor men ålade samtidigt Karlström att stå för sina egna rättegångskostnader.

Svea <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/hovratten-avslar-skadestandskrav-efter-dokumentaren-vaccinkrigarna/" target="_blank" rel="noopener">hovrätt ändrade domen</a> i november 2024.
<h3>Hovrätten: Staten har inte brustit</h3>
Hovrätten delade tingsrättens bedömning att SVT:s arbetsmetoder innebar ett intrång i Linda Karlströms privatliv och konstaterade att hennes rättigheter i viss mån vägde tyngre än journalisternas yttrandefrihet.

Trots detta ansåg hovrätten att staten inte hade brustit i sina förpliktelser enligt Europakonventionen.

Enligt hovrätten hade Karlström haft tillgång till andra rättsmedel, bland annat möjligheten att väcka förtalstalan samt att anmäla publiceringen till Granskningsnämnden.

Dessa åtgärder bedömdes sammantaget utgöra ett tillräckligt skydd för hennes rättigheter. Skadeståndsyrkandet avslogs därmed.

Högsta domstolen har nu alltså fastställt hovrättens slutsats. Därmed får Linda Karlström ingen ersättning, samtidigt som hon åläggs att stå för sina rättegångskostnader i både tingsrätt och hovrätt.

[caption id="attachment_60339" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/04/hogsta-domstolen.jpg"><img class="size-medium wp-image-60339" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/04/hogsta-domstolen-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Tmarki/public domain[/caption]
<h3>Pressetik, rättssäkerhet och politiska frågor</h3>
Kritiken mot SVT har inte enbart rört juridiska aspekter utan även pressetiska överväganden.

I opinionsartiklar har debattörer hävdat att dokumentären inte avslöjade några nya missförhållanden, utan snarare använde dold kamera för att exponera och stigmatisera en privatperson i hennes hem.

SVT har å sin sida försvarat publiceringen som en nödvändig granskning av vad bolaget beskriver som en samhällsfarlig rörelse.

HD:s avgörande är vägledande och kan få betydelse för framtida granskningar av privatpersoner med kontroversiella åsikter.

I den efterföljande debatten har domen jämförts med andra skadeståndsfall där staten betalat betydande ersättningar till grovt kriminella, vilket ytterligare spätt på kritiken mot rättssystemets konsekvensanalys.

Att ledamöterna i Högsta domstolen utses av regeringen har i sammanhanget också lyfts fram av kritiker, som menar att avgörandet riskerar att uppfattas som politiskt – särskilt när public service och känsliga samhällsfrågor står i centrum.

I avgörandet har deltagit justitieråden Agneta Bäcklund, Petter Asp, Eric M. Runesson, Margareta Brattström och Erik Sjöman (referent). Föredragande har varit justitiesekreteraren Josefin Odelid.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kristersson petad när SVT valde debattanter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kristersson-petad-nar-svt-valde-debattanter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 05 Dec 2025 19:29:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Jimmie Åkesson]]></category>
		<category><![CDATA[Magdalena Andersson]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218085</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När skattefinansierade kanalen SVT valde att ägna halva onsdagens Aktuellt åt en debatt mellan Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson markerade det ett skifte i det politiska landskapet. Det är inte längre Socialdemokraterna och Moderaterna som utgör den centrala konfliktaxeln – utan S och SD.</strong>

<strong>Valet att ställa de två partiledarna mot varandra speglar ett opinionsläge där Sverigedemokraterna i flera mätningar passerat Moderaterna. Sedan 2010 har M krympt kontinuerligt medan SD vuxit till ett brett folkparti.</strong>

Debatten handlade mindre om <a href="https://riks.se/nyheter/s%C3%A5-l%C3%A5nga-%C3%A4r-partiledarna-i-sveriges-riksdag" target="_blank" rel="noopener">partiledarnas längd</a> och mer om deras politiska tyngd. Och oavsett retorisk slagkraft var det Åkesson som gynnades mest av att överhuvudtaget lyftas fram som Anderssons jämbördige motpart.

<a href="https://www.svtplay.se/video/jgWvBNd/aktuellt/ons-3-dec-21-00?position=86" target="_blank" rel="nofollow noopener">Konfrontationen</a> inleddes med ömsesidiga anklagelser om trollfabriker och tvivelaktiga metoder i sociala medier. Andersson angrep SD:s anonyma kommunikationsarbete som Schibsted-kanalen TV4 granskat i ett uppmärksammat och kontroversiellt undercover-reportage. Åkesson kontrade med påståenden om socialdemokraternas egna dolda propagandakanaler. Båda pekade på verkliga problem hos motståndaren, men ingen vann avgörande poäng.
<h3>Åkesson pressade i integrationsfrågan</h3>
I diskussionen om arbetslöshet och integration fick Åkesson övertaget. Han lyckades pressa Andersson till erkännanden om misslyckad migrationspolitik och använde begreppet "tvångsblandning" för att sätta S i försvarsställning. Andersson avfärdade anklagelserna men hade svårt att leverera övertygande motargument.

Statsminister Ulf Kristersson saknades helt i studion – ett faktum som i sig bekräftar Moderaternas försvagade ställning. Ett parti som tappat väljare val efter val får se sin ledare hänvisas till avbytarbänken när public service väljer debattanter.

Debattens resultat var två vinnare av olika storlek. Andersson mobiliserade sina SD-kritiska väljare och marginaliserade den traditionella moderata konkurrenten. Men Åkesson tog hem den största vinsten: att av landets mest inflytelserika tv-kanal upphöjas till socialdemokratins enda verkliga utmanare. Det är en position som inte bara kan erövras genom kampanjer – den måste också tilldelas.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
