sommar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 12 Jun 2026 05:56:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg sommar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Midsommarvädret delar Sverige https://nyadagbladet.se/vader/midsommarvadret-delar-sverige/ Fri, 12 Jun 2026 05:56:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233120 Med en vecka kvar till midsommarafton börjar väderbilden klarna – men bara delvis. Flera prognoser pekar åt samma håll, samtidigt som meteorologerna varnar för att mycket ännu kan hinna förändras. Få väderfrågor engagerar svenskarna lika mycket som midsommarprognosen. I år tycks svaret, åtminstone än så länge, bero mycket på var i landet firandet ska äga rum. Enligt meteorologen Madeleine Westin i Schibstedägda TV4 väntas ett mer lågtrycksbetonat väder i norra halvan av landet, med regnskurar av och till och temperaturer kring 15–18 grader. I södra Sverige ser läget mer lovande ut, med chans till soligare väder och temperaturer på 20–25 grader. — Landet ser ut att bli uppdelat i två. Den norra halvan lite mer lågtrycksbetonad med regnskurar av och till med 15–18 grader. Samtidigt som det i den södra halvan blir mer stabilt med, som det ser ut just nu, en högtrycksrygg som växer in med soligt väder och temperaturer mellan 20–25 grader, säger Westin till TV4.

”Typisk svensk midsommar”

Samtidigt är prognoserna långt ifrån säkra. SMHI:s meteorolog Kristin Sahlström beskriver i Bonnierägda Expressen utsikterna som en klassisk svensk midsommar, där vädret kan växla mellan sol, moln och lokala regnskurar. — Dagen är lång, den kan innehålla både regn och sol, säger hon. Enligt Sahlström ser prognosen i nuläget ut att bjuda på temperaturer kring 20 grader på många håll, men med något lägre temperaturer och större regnrisk i norra Sverige. Bakgrunden är ett ostadigt väderläge över Sverige. SMHI beskriver flera lågtryck, regn, skurar och risk för åska inför midsommarveckan. Mot mitten av veckan kan varmare luft från söder börja röra sig in, men utvecklingen är fortfarande svårbedömd.

Solhopp i väst – men risk för torka

Även i Västsverige finns hopp om sol och värme. Göteborgs-Posten har rapporterat om en sommarprognos från Klart, där Lasse Rydqvist, meteorolog vid vädertjänsten Klart, säger att juni efter en mer tveksam inledning ser ut att kunna bli både varmare och soligare fram mot midsommar. — Framemot midsommar ser det däremot ut som det kan bli både sol och värme, säger han till GP. Samtidigt lyfter Rydqvist risken för torka. Grundvattennivåerna är redan låga för årstiden, och en torr sommar kan förvärra läget. Midsommarprognosen landar därmed i en välbekant svensk vädermix: störst chans till sol och värme i söder, större regnrisk i norr – och en prognos som fortfarande kan svänga.]]> Från äng till tallrik – här är sommarens nyttiga bukett https://nyadagbladet.se/miljo/fran-ang-till-tallrik-har-ar-sommarens-nyttiga-bukett/ https://nyadagbladet.se/miljo/fran-ang-till-tallrik-har-ar-sommarens-nyttiga-bukett/#respond Tue, 09 Jun 2026 14:08:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=180118 Den svenska sommaren bjuder på fler blommor än sådana som bara är vackra att se på. Flera av dem kan också användas i mat, te och traditionella huskurer. Plocka hem en väldoftande bukett älggräs, strössla rödklöver över salladen eller brygg en kopp te på kamomill – tre välkända växter som länge uppskattats både för smak och nytta. Här är några av sommarens blommor som är värda en extra blick.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 juli 2025, men har uppdaterats.
Fåglarna kvittrar vilt intill de nygröna blad träden stoltserar med och solens strålar glittrar ner mot havets yta. Sommaren har äntligen kommit med sitt hopp om ljusa nätter, kärleksfulla skratt och färger av alla dess slag. Det är nu de flesta växter står som högst och visar sin absolut bästa sida. På sommaren regerar blommorna i naturen med sina mjuka, livfulla färger och en hel del vildväxande blommor i Sverige är faktiskt ätbara. Kom samtidigt ihåg att aldrig plocka mer än nödvändigt och respektera alltid naturen. Lämna också blommor till pollinatörerna. För den som har gröna fingrar kan man också bidra med att sätta lite egna blommor i trädgården för att ge bin och humlor lite extra gott. För din egen del är det såklart också alltid viktigt att aldrig äta något från naturen som känns osäkert, då Sveriges marker också bosätter många giftiga växter. Titta noga och läs på ordentligt.

Viol (Viola spp.)

Skördas: Mars till oktober I Norden finns ett tjugotal violarter som växer vilt och alla är ätliga, enligt Skogsskafferiet. Skördetiderna varierar dock mellan arterna, därav den långa skördetiden. Den mest vanliga att använda i matlagning är dock luktviol (Viola odorata), som börjar blomma redan under våren. Det går fint att äta blommor, blad och rot. Viol används ofta som dekoration i maträtter eller efterrätter, samt som komplement i sallad. Eller varför inte pröva att dekorera pizzan med blommor? Det går också att koka både saft och sirap. Olika violarter smakar dock lite olika, vissa har en mer gräsig smak och kan luta åt lakritshållet samtidigt som andra har en söt, ärtliknande smak. Just luktviolen ska vara enkel att känna igen eftersom det är den enda som doftar viol, den smakar också lätt lakrits. Hela växten innehåller mycket antioxidanter samt c-vitamin. De ska också vara bra för sömnen och att lindra huvudvärk. Grekerna ska ha använt viol för att stärka hjärtat, men också lindra ilska. Viol ska också ha används traditionellt för att lindra hosta, torrhosta och inflammatoriska besvär i luftvägarna. Vidare ska man kunna använda viol mot psoriasis och eksem, samt även kunna lindra vid reumatiska besvär. Det har också forskats kring att just viol ska kunna ha tumörhämmande substanser i sig, något som bland annat Uppsala universitet forskat kring, men det är inget som bekräftats ännu. [caption id="attachment_206928" align="alignnone" width="1170"] Luktviol. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

Rödklöver (Trifolium pratense)

Skördas: Juni till augusti Rödklöver är Sveriges mest odlade baljväxt som växer i hela landet på gräsmattor, ängar, vägkanter även i skogen. Den kan bli en halvmeter hög och blommorna kan vara rosa eller röd, men kan ibland också vara vita. På grund av sitt rika innehåll av vitaminer, proteiner och mineraler ska rödklöver under svältår ha malts ner till mjöl, enligt sajten Läkeörter. Idag odlas den mest som foder till hästar och kor och det sägs att växten gör att korna mjölkar bättre. Blomman kan man använda i sallader för garnering, då kan det vara bättre att dra bort blombladen och strössla ut. Det kan man exempelvis också göra i ris för att få en fin färgklick. Vidare kan man göra te på blomman. Traditionellt har den använts medicinskt mot eksem och psoriasis, och ska även vara slemlösande och urindrivande. Vidare ska växten innehålla isoflavoner, som liknar östrogen, och vara verksam mot klimakteriebesvär som nattsvett, vallningar och torra slemhinnor. Gör en infusion på blomman och drick. Rödklöver ska även verka renande på nervsystemet och stärka skelettet, eftersom den innehåller kalcium, och dessutom vara bra vid stress och trötthet. Växten sägs också öka fertiliteten och hjälpa leverns reningsarbete. Den kan lätt förväxlas med skogsklöver, som har smala och långspetsiga stipler, medan rödklövern har äggrunda stipler med kort spets. [caption id="attachment_181041" align="alignnone" width="1170"] Foto: Rüdiger Stehn/CC BY-SA 2.0[/caption]

Groblad (Plantago major) 

Skördas: Juni till september De violetta till gulbruna långsmala blommorna växer ofta på gräsmattor, gårdsplaner och grusvägar i hela landet. Blommorna sitter i ett långt, smalt ax där bladen sitter som en rosett vid basen. Unga blad går fint att ha i salladen, även äldre blad går bra att äta men kan vara mer svårtuggade. Bladen kan också passa utmärkt att använda när man ska göra kåldolmar. På hösten kan man samla in fröna från blommorna genom att repa av dem med fingrarna. Dessa är sedan goda att rosta och ha i exempelvis müsli eller gröt. Det är också en medicinalväxt som används traditionellt för att läka sår eftersom de innehåller ämnen som är både antiinflammatoriska och drar ihop sår. Har man exempelvis fått skavsår kan man ta ett blad och linda in, och kan med fördel också användas vid insektsbett. Om man ska använda groblad till sår när man är ute är det dock viktigt att se till att bladet är rent och inte legat på marken där jord och annat kan infektera såret. Tvätta därför bladet innan det används. För att få ut det mesta av växtsaften kan man bulta bladen så att bladnerven krossas innan de läggs på såret. Vidare kan man torka bladen och använda som te vid rethosta och luftvägsproblem. Groblad förväxlas ofta med rödkämpe och svartkämpe, som är i samma släkte. Dock kan man faktiskt även använda dessa blad på liknande sätt. [caption id="attachment_180984" align="alignnone" width="1170"] Foto: liesvanrompaey/CC BY 2.0[/caption]

Älggräs (Filipendula ulmaria)

Skördas: Juni till augusti Älggräs ingår i rossläktet och finns i hela Sverige där den ofta växer på fuktig ängsmark samt i diken. Den har små, vita blommor och kan bli omkring 1,5 meter hög. Något som är speciellt med älggräs är dess egendomliga doft, som kan beskrivas som rootbeer eller jenka-tuggummi. Dess söta doft drar till sig mycket insekter, så det är bra att skaka av ordentligt innan man tar hem växten för att äta. Förr var det vanligt att man använde blommorna i buketter och som potpurri i hemmet eftersom doften blir starkare när de torkas. Växten innehåller salicylsyra, som ofta ingår i exempelvis smärtstillande tabletter. Den har också antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Älggräs ska vara för matsmältning, halsbränna, mot diarré och även verka förebyggande mot magsår. Vissa menar också att den har en antiinflammatorisk verkan som kan vara bra vid exempelvis IBS. Blommorna och bladen ska dessutom vara rika på C-vitamin. Vid höga koncentrationer kan däremot extrakt av älggräs verka irriterande på magens slemhinnor, så man bör därför inte överkonsumera den. Det går fint att göra te på både blad och blommor, vilket ska ge en mandelaktig smak. Vidare ska älggrässaft eller sirap vara en riktig höjdare. Traditionellt har älggräs även använts som ölkrydda. Vill man använda älggräs vid förkylning eller influensa bör man lägga två teskedar med torkade blommor i ett glas vatten och sedan låta dra över natten. Sedan kan man sila bort blommorna på morgonen och dricka under dagen. Den kan förväxlas med brudbröd, som också ingår is rossläktet och är ätlig. [caption id="attachment_180152" align="alignnone" width="1170"] Älggräs har vita blommor. Foto: Joost J. Bakker/CC BY 2.0[/caption]

Mjölke/Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)

Skördas: Juli till augusti Växten kan även kallas för bland annat älgmecke, rävsvans, skogsbloss och rallarros och växer i hyggen, vägrenar och fjällskog i hela Sverige. Det tidigare vetenskapliga namnet som användes var Epilobium angustifolium. Den blir mellan 70 till 160 centimeter och har rosaröda blommor. Det går att äta hela växten, från rot till blomma. Stjälken är stärkelserik och kan exempelvis kokas och tillsättas i såser som redning. Bladen kan med fördel användas som te. Skotten kan ätas råa eller kokta som sparris, men har en beska i smaken. Växten har visats ha antiinflammatoriska egenskaper och inom folkmedicinen har växten använts vid kikhosta, astma, svullnader, spikbölder och finnar. Av bladen gjorde man även omslag till sår. [caption id="attachment_181017" align="alignnone" width="1170"] Foto: Øyvind Holmstad/CC BY-SA 2.0[/caption]

Gatkamomill (Matricaria matricarioides) och kamomill (Matricaria chamomilla)

Skördas: Juni till oktober Gatkamomill skiljer sig från vanlig kamomill gonom att den saknar de vita kronbladen och att knappen är mer grön än gul. Gatkamomill växer också i hela Sverige, till skillnad från kamomill som växer mer i södra och mellersta Sverige. Den är också vanligt förekommande i städer där den kan växa kring trottoarkanter, som namnet vittnar om. Hos båda ska det gå att äta hela växten från stjälk till blad och blomma. Gatkamomill beskrivs som godare och ska ha en ananaston i smaken. Det vanligaste sättet att använda kamomill är att göra te. Gatkamomill rekommenderas att göra sirap på och passar bra i desserter. Däremot bör man inte dricka för stora mängder kamomill eftersom det kan ge upphov till allergier. Kamomillens blommor innehåller eteriska oljor och ska vara bra mot förkylning samt mag- och tarmbesvär, enligt Skogskafferiet. De ska även gå att använda som antibakteriellt munvatten och även fungera bra mot illamående på morgonen. [caption id="attachment_180137" align="alignnone" width="1170"] Gatkamomill och kamomill. Montage. Foto: Matt Lavin, rykerstribe/CC BY-SA 2.0[/caption] Den ska också verka milt lugnande och vara bra för att hjälpa till med sömnen. Örten har också använts som desinfekterande, milt laxerande och även antiinflammatoriskt. Förr i tiden ska den även ha använts mot astma, tandvärk, huvudvärk och sår. Den ska också vara bra att ha i ångbad för ansiktet, kunna verka bakteriedödande och vara bra för både hud och luftvägar. Särskilt kan vanlig kamomill ofta förväxlas med prästkragar, där skillnaden är att kamomillens blomblad är mer småflikiga. Kamomill kan också förväxlas med baldersbrå, som inte är giftig men däremot saknar kamomillens egenskaper. Det går att se skillnaden genom att kamomillens gula blomhuvud år mer toppigt och baldersbrå är mer platt.

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Skördas: Mars till november Här är en växt som kan skördas på olika vis under stora delar av året. Under våren kan man plocka dess blad, sedan under sommaren blommorna. På hösten kan man skörda rötterna. Även om knölklocka räknas som ett rätt besvärligt ogräs odlade man växten redan på vikingatiden som köksväxt. Sedan har den spridit sig markant och är svårbekämpad, då den sprider sig både genom rotsystemen och frön. Rotknölarna påminner om rättika och kan ätas råa samt tillagas. Det går fint att riva ner i sallad eller koka som potatis. Bladen kan också användas råa i sallad eller som spenat. Blommorna smakar sött och växten är rik på c-vitamin. Knölklocka liknar flera arter inom blåklockorna, men ingen av dessa ska vara giftiga, enligt Skogsskafferiet. [caption id="attachment_207048" align="alignnone" width="1170"] Foto: Lorie Shaull/CC BY 2.0[/caption]]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fran-ang-till-tallrik-har-ar-sommarens-nyttiga-bukett/feed/ 0 SMHI: Sommaren har nått Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/smhi-sommaren-har-natt-sverige/ Tue, 05 May 2026 12:44:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229384 Sommaren är här – åtminstone i meteorologisk mening. I delar av södra Sverige har dygnsmedeltemperaturen nu legat på minst tio grader fem dygn i följd. Det finns en skillnad mellan vanlig kalendersommar och meteorologisk sommar, enligt SMHI. Kalendersommaren är alltid juni, juli och augusti. Meteorologisk sommar handlar däremot inte om datum, utan om temperatur: när dygnsmedeltemperaturen har varit minst tio grader fem dygn i följd räknas sommaren som anländ. Nu har den meteorologiska sommaren anlänt till bland annat Östergötland, Västergötland, Småland, stora delar av Gotland och Skåne. [caption id="attachment_210949" align="alignnone" width="640"] Nu är det snart dags att ta fram badkläderna - den meteorologiska sommaren är här. Foto: iStock/Rolf_52[/caption] Längst upp i norr råder fortfarande vinter, men i övrigt har större delen av Sverige vår. Även när den meteorologiska sommaren har anlänt kan temperaturen sjunka igen. Årstiden räknas då inte tillbaka till vår, men vädret kan fortfarande kännas betydligt svalare än på sommaren.]]> Regionerna köper loss personal från semestern https://nyadagbladet.se/inrikes/regionerna-koper-loss-personal-fran-semestern/ Wed, 08 Apr 2026 12:21:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226891 Vårdanställda i flera svenska regioner erbjuds tusentals kronor för att avstå från semester. I Gävleborg kan den som lägger semesterveckorna på höst och vinter få 30 000 kronor extra. Region Gävleborg ger anställda möjlighet att sälja semesterveckor under juni till augusti, i verksamheter där sommarens bemanning annars riskerar att inte gå ihop. Den som avstår från två sommarveckor får 30 000 kronor, en vecka ger 15 000. Men Gävleborg är inte ensamt om semesterbonusar. I Region Stockholm erbjuds fasta anställda 15 000 kronor för en vecka och 25 000 för två. I Uppsala är ersättningen 12 000 kronor per vecka och i Västra Götaland 10 000. I Västernorrland och Norrbotten ligger ersättningen på 20 000–25 000 kronor per vecka, enligt Aftonbladet. — Det här är dåligt, för jag tycker ju att alla medarbetare behöver sammanhängande vila och återhämtning på sommaren, säger Anna Bergström, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg, till Sveriges Radio.]]> Juli – värsta drunkningsmånaden på flera år https://nyadagbladet.se/inrikes/juli-varsta-drunkningsmanaden-pa-flera-ar/ Fri, 08 Aug 2025 11:15:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210945 Juli blev den dödligaste drunkningsmånaden på flera år, enligt Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Den långvariga värmen tros vara en bidragande orsak till att fler sökt sig till vatten. Under juli har totalt 31 personer i Sverige drunknat, en ökning från förra året då siffran låg på 19 under samma period, enligt SLS. Bara mellan den 20 och 30 juli inträffade elva drunkningar. Antalet omkomna i drunkningsolyckor i juli 2025 är det högsta sedan 2018, då 35 personer miste livet, och dessförinnan 2014, då 39 personer omkom. Totalt har 71 personer avlidit till följd av drunkning hittills i år, fram till 31 juli. Förra året låg siffran på 55 under samma period. — Vid varma somrar drar det iväg, säger Mikael Olausson, generalsekreterare, till skattefinansierande SVT. I juli var majoriteten av de som drunknade män, endast två kvinnor omkom. 14 personer var 60 år eller äldre, och två var barn. 21 av olyckorna inträffade vid en sjö och 16 inträffade i samband med badande.]]> 11 drunkningar på 10 dagar https://nyadagbladet.se/inrikes/11-drunkningar-pa-10-dagar/ Thu, 31 Jul 2025 05:56:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210362 De senaste tio dagarna har minst elva personer mist sina liv genom drunkning, uppger Svenska Livräddningssällskapet. Bland offren finns äldre, men också barn.  Under hela juli har antalet drunkningsolyckor varit ovanligt högt. Redan den 20 juli rapporterade organisationen att det i snitt inträffat en dödsolycka om dagen. — Vi har sett en tydlig ökning av larm kring försvunna barn, sade Göran Bertilsson till Ekot. Mellan 20 och 30 juli har den dystra trenden fortsatt, med ytterligare elva dödsfall. Enligt uppgifter rör det sig om ett barn och tio män, varav flertalet varit äldre. —  Många söker sig till vatten på grund av det varma vädret. Det såg vi även 2018 när det var så varmt, att det var otroligt många drunkningar, säger Jill af Edholm vid Svenska Livräddningssällskapet till TT. Organisationen uppmanar allmänheten att regelbundet testa sina simkunskaper och att alltid hålla uppsikt över barn och personer som inte kan simma. — Använd flytväst i båten, bada tillsammans, simma längs strandkanten. Man ska känna till faror och kunna hantera dem, säger af Edholm. En preliminär sammanställning över hur många som drunknat i juli kommer under augusti månad.]]> Skydda dig mot bromsar i sommar https://nyadagbladet.se/miljo/skydda-dig-mot-broms-i-sommar/ Tue, 29 Jul 2025 04:47:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210152 Bett från en broms kan både göra ont och orsaka allergiska reaktioner. Detta kan man göra för att undvika att bli biten. I Sverige har delar av sommaren bjudit på varmt och fuktigt väder, vilket innebär en fröjd för sommarplågan, bromsen, att vistas i. Sommaren är ännu inte över och inte heller risken för att bli biten av en broms. Broms, eller blinning som de också kallas, biter inte genom att sticka som mygg, utan skär upp huden med sina mundelar, vilket gör betten mer smärtsamma. Det är endast honor som suger blod, vilket de behöver för att utveckla sina ägg. Hannarna däremot är harmlösa och livnär sig på nektar och pollen, vilket gör dem till pollinatörer. Sommarplågan håller ofta till nära vatten, på betesmarker eller vid stall och främst under dagtid när solen skiner.

Lindra bett

Bett kan orsaka symptom som svullnad, klåda och även allergiska reaktioner. Ofta är det ingen större fara, utan mer ett irriterande inslag efter en dag på stranden. Vill man dock vara på den säkra sidan kan man rengöra bettet. Besväras man mycket kan man lindra genom att badda med en alsolprodukt eller smörja med lokalbedövande salva. Vid kraftiga reaktioner kan det även vara bra att ta antihistamin.

Se inte ut som en blomma

För att undvika att bli biten av en broms kan det vara fördelaktigt att varken lukta som eller se ut som en blomma, skriver Land.se. Det vill säga att undvika både färgglada kläder och parfym. Ser man en bromssvärm gör man bäst i att vara still och tyst, så kanske den drar förbi. Bromsar dras även till svett, något som är svårare att undvika i värmen. Myggmedel kan till viss del hjälpa mot att bli biten. Även mat attraherar bromsar, därför kan man exempelvis täcka över maten innan man ska äta om middagen ska förtäras utomhus.

Få inte panik

Om man råkar hamna i en svärm av bromsar gör man bäst i att inte drabbas av panik. Håll munnen stängd, annars finns risk att bli biten i munnen, och det kan också vara bra att stänga ögonen – men ett tips är att ta in omgivningen först för att inte stappla in i ett träd. Sedan bör man röra sig sakta bort från svärmen, med armarna så stilla som möjligt.

Tänk på kläderna

Undvik lössittande kläder eftersom bromsen kan råka fångas mellan tyget och kroppen, vilket förstås ökar risken att bli biten. Att gå barfota bör också undvikas. Helst ska man ha heltäckande kläder om man vill vara mer säker, vilket också innebär att ha något på fötterna – barfota i gräset är därför ingen bra idé. Det är bättre att klä sig ljust och matt, än mörkt och blankt. Särskilt svart och blått är färger som bromsar dras till.]]> Glad midsommar önskar redaktionen! https://nyadagbladet.se/redaktionellt/glad-midsommar-onskar-redaktionen/ Thu, 19 Jun 2025 17:44:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=208304 Vi på Nya Dagbladets redaktion vill önska alla våra fantastiska läsare en riktigt glad och ljus midsommar! Å redaktionens vägnar vill vi också passa på att rikta ett varmt och innerligt tack för allt ovärderligt stöd, engagemang och uppskattning. Era kommentarer, mejl och annan respons betyder troligen mer än vad många förstår. Ni påminner oss om varför vi gör det vi gör – att berätta, förklara och ge röst åt det som vi verkligen vet är viktigt. Ni ger oss kraft att fortsätta, och viljan att hela tiden bli bättre. Världen är just nu i en tid fylld av orosmoln. Korruptionen tar sig uttryck i krigshets, upprustning och folkfördrivningar som kastar mörka skuggor över vår tid. Särskilt med det i åtanke hoppas vi att ni alla ändå får möjlighet att dra er tillbaka en stund i helgen, att njuta av ljusa sommarnätter, blomsterkransar, skratt och samvaro. Av sill och färskpotatis, av jordgubbar och kanske en dans runt midsommarstången – allt det där som gör midsommaren till något vi bär med oss och ser fram emot varje år. Vi går nu in i sommarlunken här på redaktionen. Vi kommer att fortsätta hålla ögonen på viktiga händelser, både i vårt närområde och i omvärlden, men tempot blir lite lugnare. Efter sommarens vila är vi tillbaka med ny kraft och ännu större driv att bevaka och förklara de komplexa skeenden som berör och påverkar oss alla. För den som vill njuta av sommarläsning under ledigheten vill vi även påminna om vårt omfattande arkiv av artiklar om kropp och hälsa, analyser, kulturartiklar, recensioner, krönikor och mycket, mycket mer. Sommaren kan vara ett utmärkt tillfälle att i lugn och ro upptäcka berättelser och tankar som ger nya insikter och väcker tankar. Tack för att ni följer med oss. Vi tillönskar er alla en midsommar fylld av glädje, värme och gemenskap!   Redaktionen]]> Forskare: Ingen myggsommar att vänta https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-ingen-myggsommar-att-vanta/ Sun, 01 Jun 2025 07:01:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=207071 Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta. Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer. – Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna. – Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra, fortsätter han.

"Kan kläckas vid varje översvämning"

Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden. – De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti, förklarar Lundström. I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.]]> Naturen viktig när svenskar åker på semester https://nyadagbladet.se/inrikes/naturen-viktig-nar-svenskar-aker-pa-semester/ https://nyadagbladet.se/inrikes/naturen-viktig-nar-svenskar-aker-pa-semester/#respond Sun, 02 Jul 2023 10:10:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153148 Svenskar värderar trädgårdar och skyddsvärda skogar högt när de ska åka på semester i sommar, visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Statens fastighetsverk. 79 procent anser också att det är naturen som lockar mest när man besöker historiska turistmål. I en undersökning har Kantar Public på uppdrag av Statens fastighetsverk (SFV) tittat på svenskars semestervanor och önskemål. I den kan man se att natur- och grönområden är viktiga för svenskarna när de ska ut och turista i sommar. Skyddsvärda skogar, marker och öar står högst på listan där 36 procent svarat och “helst vill besöka under sin kommande semester”. Även parker och trädgårdar är något åtskilliga vill besöka. Därefter följer statliga muséer och teatrar som 33 procent vill besöka. Däremot skiljer sig viljorna åt mellan könen där omkring hälften av kvinnorna vill besöka trädgårdar samtidigt som enbart en femtedel av männen önskar det. En tredjedel av männen vill hellre besöka historiska fästningar och fängelser, något kvinnorna dock inte är lika intresserade av då enbart 13 procent önskar det.

Natur, boende - och att lära sig något

Just naturen är dock viktig när man besöker ett historiskt turistmål - 79 procent av svenskarna anser att det är den som är mest lockande. Sex av tio svenskar värderar även att bo i närheten av natur när de åker på semester. – Vi ser ett starkt stöd för naturarvet. Nio av tio svenskar tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att bevara skyddsvärda skogar, marker och öar. Det är den högsta siffran bland alla våra skyddade besöksmål i Sverige och en viktig signal till Statens fastighetsverk som har många fantastiska naturmiljöer att förvalta, säger generaldirektör Ingrid Eiken. Det som annars lockar med historiska besöksmål är att lära sig mer om historia eller att ha något att göra med familjen. 49 procent av svenska folket anser också att den främsta anledningen att besöka en historisk plats är att där finns mat och fika. Längst ned på listan över vad som lockar svenskarna kommer viktiga minnesplatser och monument, som bara 10 procent vill besöka under kommande semester. Undersökningen gjordes i en webbenkät till 1000 personer i åldrarna 18–79 år och som besvarades under mars 2023.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/naturen-viktig-nar-svenskar-aker-pa-semester/feed/ 0